<p>I Volvo Personvagnars tillverkningsanläggning i Torslanda utanför Göteborg tillverkas personbilar av flera modeller och en mängd olika varianter av varje modell. I dagsläget är produktivitetskraven höga vilket medför risker för belastningsbesvär eller skador för</p><p>operatörerna som monterar ihop bilen. Således blir belastningsergonomi en viktig del i arbetsmiljöarbetet.</p><p>Man har på Volvo Personvagnars slutmonteringsanläggning i Torslanda utvecklat en beräkningsmodell för att beskriva belastningsergonomin i tillverkningen som man kallar BME (Beräknings Modell Ergonomi). Problemet består i att utvärdera validiteten hos BME utifrån ett</p><p>personalekonomiskt perspektiv, det vill säga huruvida kostnader relaterade till sjukfrånvaro,sjukskrivningar, rehabilitering, personalomsättning och omplaceringar kan knytas till belastningsergonomi med hjälp av BME. Genom litteraturstudier, undersökningar om hur den belastningsergonomiska situationen förändrats sedan BME infördes samt genom studier av hur sjukdomsbilden ser ut kunde samband ställas upp mellan belastningsergonomisk tyngd och</p><p>förekomst av skador.</p>

<p>Enligt rapporter från Arbetsmiljöverket är arbetsrelaterade besvär som inte beror på arbetsplatsolycka vanliga inom trädgårdsnäringen. Orsakerna till besvären är huvudsakligen en följd av påfrestande arbetsställningar, korta upprepade arbetsmoment och tung manuell hantering. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad trädgårdsmästare bör tänka på vad gäller belastningsergonomi för att minska risken för skador i sitt arbete. Sökningar gjordes i databaserna Medline via PubMed, ScienceDirect och Academic Search Elite med sökorden horticulture, gardening, agriculture, ergonomics, pruning, shoveling, stoop, lifting technique and musculoskeletal injuries.</p><p>Resultatet visade att när det gäller lyftteknik och arbetsställningar bör man i möjligaste mån undvika att utföra dessa med en framåtböjd överkropp och raka ben. Denna kroppshållning visade sig vara sämre i jämförelse med andra tekniker och kroppspositioner med hänsyn taget till påfrestningsgraden av ländryggen.</p><p>Även vid grävning finns per automatik ett starkt inslag av att luta sig fram med böjd överkropp med den följden att ryggen utsätts för krafter som kan vara skadliga. En stor del i detta har spadens utformning. En adekvat design på redskapet kan minska påfrestningen.</p><p>Detsamma gäller inom beskärningsområdet. Utformningen av grensågar och sekatörer spelar en avsevärd roll i hur stor påfrestningen blir på muskler och leder i hand/arm och handled. Utöver ergonomisk formgivning är det också viktigt vid beskärningsarbetet att sekatören är bra slipad och att man även här tänker på arbetsställningen för att undvika onödig belastning. </p>

Enligt rapporter från Arbetsmiljöverket är arbetsrelaterade besvär som inte beror på arbetsplatsolycka vanliga inom trädgårdsnäringen. Orsakerna till besvären är huvudsakligen en följd av påfrestande arbetsställningar, korta upprepade arbetsmoment och tung manuell hantering. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad trädgårdsmästare bör tänka på vad gäller belastningsergonomi för att minska risken för skador i sitt arbete. Sökningar gjordes i databaserna Medline via PubMed, ScienceDirect och Academic Search Elite med sökorden horticulture, gardening, agriculture, ergonomics, pruning, shoveling, stoop, lifting technique and musculoskeletal injuries. Resultatet visade att när det gäller lyftteknik och arbetsställningar bör man i möjligaste mån undvika att utföra dessa med en framåtböjd överkropp och raka ben. Denna kroppshållning visade sig vara sämre i jämförelse med andra tekniker och kroppspositioner med hänsyn taget till påfrestningsgraden av ländryggen. Även vid grävning finns per automatik ett starkt inslag av att luta sig fram med böjd överkropp med den följden att ryggen utsätts för krafter som kan vara skadliga. En stor del i detta har spadens utformning. En adekvat design på redskapet kan minska påfrestningen. Detsamma gäller inom beskärningsområdet. Utformningen av grensågar och sekatörer spelar en avsevärd roll i hur stor påfrestningen blir på muskler och leder i hand/arm och handled. Utöver ergonomisk formgivning är det också viktigt vid beskärningsarbetet att sekatören är bra slipad och att man även här tänker på arbetsställningen för att undvika onödig belastning.

I Volvo Personvagnars tillverkningsanläggning i Torslanda utanför Göteborg tillverkas personbilar av flera modeller och en mängd olika varianter av varje modell. I dagsläget är produktivitetskraven höga vilket medför risker för belastningsbesvär eller skador för operatörerna som monterar ihop bilen. Således blir belastningsergonomi en viktig del i arbetsmiljöarbetet. Man har på Volvo Personvagnars slutmonteringsanläggning i Torslanda utvecklat en beräkningsmodell för att beskriva belastningsergonomin i tillverkningen som man kallar BME (Beräknings Modell Ergonomi). Problemet består i att utvärdera validiteten hos BME utifrån ett personalekonomiskt perspektiv, det vill säga huruvida kostnader relaterade till sjukfrånvaro,sjukskrivningar, rehabilitering, personalomsättning och omplaceringar kan knytas till belastningsergonomi med hjälp av BME. Genom litteraturstudier, undersökningar om hur den belastningsergonomiska situationen förändrats sedan BME infördes samt genom studier av hur sjukdomsbilden ser ut kunde samband ställas upp mellan belastningsergonomisk tyngd och förekomst av skador.

Enligt statistiken står belastningsskador för 23 % av alla anmälda arbetsolyckor i hela byggverksamheten. Uppsättning av gipsskivor är ett vanligt arbetsmoment inom byggnationer och kan leda till belastningsskador. Syftet med studien är att undersöka de faktorer som leder till arbetsrelaterade skador vid uppsättning av gipsskivor och därigenom diskutera förebyggande åtgärder.Ett av de områdena som har störst betydelse är belastningsergonomi, vilket innefattar helkropps- och lokalbelastning, statisk och dynamisk belastning samt trötthet och återhämtning. Dessa tre områden diskuteras för att se i hur stor utsträckning de har betydelse för arbetsskador. Studien belyser fem olika faktorer som kan minska skador, nämligen arbetstyngd, statiskt muskelarbete, kroppsställning och kroppsform, verktyg samt kunskap och utbildning. Enkäter med yrkesverksamma, intervju med en platschef samt arbetsplatsbesök genomfördes för att samla in kvalitativa och kvantitativa data. Resultaten styrker att faktorer som påverkar kroppens kapacitet vid uppsättning av gipsskivor är biologisk variation, helkropps- och lokalbelastning, statisk och dynamiskarbete, lätt och tung fysisk belastning samt trötthet och återhämtning. Dessa faktorer kan orsaka arbetsrelaterade skador och sjukdomar. När kroppen åldras, minskar exempelvis kroppens hållfasthet och muskelstyrka, vilket ökar risken för skador. Studien påvisar att majoriteten av yrkesarbetare som arbetar med uppsättning av gipsskivor önskar gå i pension tidigare än den förslagna pensionsåldern på grund av yrkesrelaterade skador och sjukdomar, i synnerhet förslitningsskador. Trots att arbetsplatser är välplanerade vad gäller utrustning och maskiner som ska främja arbetsmiljön och minska arbetsrelaterade skador, råder det kunskapsbrist hos yrkesarbetarna om ergonomi, vilket kan öka risken för fler skador. Därmed är det angeläget att arbetsgivaren erbjuder sin personal kontinuerlig utbildning i förebyggande syfte. Riskfaktorer kopplat till arbete med olika storlekar på gipsskivor bör uppmärksammas mer.

At workplaces where physical work is performed, there are usually tasks where suitable aids are absent, this can lead to strain or wear and tear injuries for personnel. Every year, deficient work environments cause thousands of strain injuries, many of these injuries could have been avoided if appropriate aids or tools had been available and used.  The purpose of this study has been to design a lifting tool that will enable heavy lifting in a safe manner while at the same time satisfy strict requirements of easy usage. The study has been carried out at Dustcontrol AB in Norsborg. The tasks that are to be facilitated are replacements of filters in filter cyclones where the filters can become heavy, and the working positions are far from optimal.  The work has followed the product development process until a finished design was decided. The steps that were used for structuring the work was: planning, concept development, system design and detailed design. These steps have since been supplemented with methods such as interviews, literature searches and matrices to enable substantiated decision-making that led the work forward.   A conclusion that could be established from the study is that the purpose of the study has theoretically been fulfilled. A need for a prototype can also be determined, along with thorough testing of the prototype to ensure that every part of the requirements specification has been fulfilled. A prototype could also be used to find weak points in the design and approve upon them. By using the designed lifting tool, future work injuries can hopefully be avoided.

<p>Detta examensarbete är skrivet vid produktionsteknikavdelningen, på uppdrag av Volvo Personvagnar AB i Torslanda, Göteborg. Produktionsteknikavdelningen utför bland annat balansering i slutmonteringen. Slutmonteringen är det sista steget innan en bil är färdig att levereras till kund. Volvo Personvagnar har tagit fram ett verktyg BME (BeräkningsModell Ergonomi) för att kunna bedöma operatörens arbetsmiljö, speciellt den belastningsergonomiska arbetssituationen. Syftet med examensarbetet är att utvärdera hur verktyget BME går att koppla till utfallet i produktivitet och kvalitet i slutmonteringen i fabriken i Torslanda.</p><p>Resultatet visar att det finns en koppling mellan arbetsmoment som bedöms som belastningstunga och antalet rapporterade fel. För varje ökat poäng i BME-bedömningen, det vill säga då den belastningsergonomiska situationen försämrades, ökade risken för fel med 20 fel på årsbasis. Risken för kvalitetsbrister var cirka fyra gånger högre för ergonomiskt krävande arbetsmoment än för andra.</p><p>Det gick att finna ett samband mellan beläggningsgrad och poäng i BME-bedömningen för de belastningstunga arbetsstationerna. De av arbetsstationer som hade lägre beläggningsgrad hade erhållit högre poäng i BME-bedömningen. BME var ett viktigt verktyg vid förändringar eftersom det gav en bild av hur genomförda förändringar kom att påverka arbetsmiljön för operatören. Innan verktyget började användas fanns det inget som teknikerna kunde ha som grund för att utföra en bedömning av belastningsergonomin. Införandet av BME medförde att teknikerna fick större fokus på belastningsergonomi.</p>

<p>I Saab Automobile AB:s monteringsfabrik produceras cirka 130 000 bilar per år. Arbetet på monteringslinan blir därför monotont, och operatörerna har ett belastningsergonomiskt ansträngande arbete. Av denna anledning utvecklade Saab sin egen belastningsergonomiska utvärderingsmall BUMS, som ligger som grund för hur företaget hanterar belastningsergonomiska frågor. Under 2006 har Saab arbetat med ett projekt, LYFTET, för att förbättra den belastningsergonomiska situationen på Saabs arbetsplatser.</p><p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka om arbetsstationer som, utifrån BUMS-bedömningar, klassats belastningsergonomiskt dåliga arbetsstationer är relaterade till sämre kvalitet, lägre produktivitet och därmed högre kostnader jämfört med övriga arbetsstationer. Examensarbetet ska även undersöka om förbättringar inom LYFTET ger bättre kvalitet, högre produktivitet, fysiskt lättare arbete och belastningsergonomiskt bättre arbetsstationer.</p><p>Kvalitetsdata, produktivitetsdata och BUMS-data från Saabs monteringsfabrik har samlats in, analyserats och bearbetas, samt litteratur och forskningsartiklar har byggt upp en bas i form av en referensram. Resultaten har sedan diskuterats utifrån denna referensram och slutsatserna har tagits fram.</p><p>Resultatet visar att en arbetsstation som har BUMS-klassats som belastningsergonomiskt dålig (röd) producerar fyra gånger så många fel som en belastningsergonomiskt bra arbetsstation (grön). Resultatet indikerar även vissa samband mellan produktivitet och belastningsergonomi. På dörrlinan har LYFTET minskat besvären för operatörerna, gett fysiskt lättare arbete, minskat antalet kvalitetsfel och har haft en positiv effekt på produktiviteten.</p><p>De slutsatser man kan dra av detta arbete är att BUMS kan användas som ett verktyg för att förbättra kvalitet, samtidigt som arbetsmiljön förbättras. Det finns både rent ekonomiska och personalekonomiska aspekter som åskådliggör nackdelarna med belastningsergonomiskt dåliga arbetsstationer. LYFTET har varit ett bra projekt på dörrlinan och har inneburit att den belastningsergonomiska arbetsmiljön har förbättrats samtidigt som de ekonomiska konsekvenserna av LYFTET har varit positiva.</p>

Detta examensarbete är skrivet vid produktionsteknikavdelningen, på uppdrag av Volvo Personvagnar AB i Torslanda, Göteborg. Produktionsteknikavdelningen utför bland annat balansering i slutmonteringen. Slutmonteringen är det sista steget innan en bil är färdig att levereras till kund. Volvo Personvagnar har tagit fram ett verktyg BME (BeräkningsModell Ergonomi) för att kunna bedöma operatörens arbetsmiljö, speciellt den belastningsergonomiska arbetssituationen. Syftet med examensarbetet är att utvärdera hur verktyget BME går att koppla till utfallet i produktivitet och kvalitet i slutmonteringen i fabriken i Torslanda. Resultatet visar att det finns en koppling mellan arbetsmoment som bedöms som belastningstunga och antalet rapporterade fel. För varje ökat poäng i BME-bedömningen, det vill säga då den belastningsergonomiska situationen försämrades, ökade risken för fel med 20 fel på årsbasis. Risken för kvalitetsbrister var cirka fyra gånger högre för ergonomiskt krävande arbetsmoment än för andra. Det gick att finna ett samband mellan beläggningsgrad och poäng i BME-bedömningen för de belastningstunga arbetsstationerna. De av arbetsstationer som hade lägre beläggningsgrad hade erhållit högre poäng i BME-bedömningen. BME var ett viktigt verktyg vid förändringar eftersom det gav en bild av hur genomförda förändringar kom att påverka arbetsmiljön för operatören. Innan verktyget började användas fanns det inget som teknikerna kunde ha som grund för att utföra en bedömning av belastningsergonomin. Införandet av BME medförde att teknikerna fick större fokus på belastningsergonomi.

I Saab Automobile AB:s monteringsfabrik produceras cirka 130 000 bilar per år. Arbetet på monteringslinan blir därför monotont, och operatörerna har ett belastningsergonomiskt ansträngande arbete. Av denna anledning utvecklade Saab sin egen belastningsergonomiska utvärderingsmall BUMS, som ligger som grund för hur företaget hanterar belastningsergonomiska frågor. Under 2006 har Saab arbetat med ett projekt, LYFTET, för att förbättra den belastningsergonomiska situationen på Saabs arbetsplatser. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om arbetsstationer som, utifrån BUMS-bedömningar, klassats belastningsergonomiskt dåliga arbetsstationer är relaterade till sämre kvalitet, lägre produktivitet och därmed högre kostnader jämfört med övriga arbetsstationer. Examensarbetet ska även undersöka om förbättringar inom LYFTET ger bättre kvalitet, högre produktivitet, fysiskt lättare arbete och belastningsergonomiskt bättre arbetsstationer. Kvalitetsdata, produktivitetsdata och BUMS-data från Saabs monteringsfabrik har samlats in, analyserats och bearbetas, samt litteratur och forskningsartiklar har byggt upp en bas i form av en referensram. Resultaten har sedan diskuterats utifrån denna referensram och slutsatserna har tagits fram. Resultatet visar att en arbetsstation som har BUMS-klassats som belastningsergonomiskt dålig (röd) producerar fyra gånger så många fel som en belastningsergonomiskt bra arbetsstation (grön). Resultatet indikerar även vissa samband mellan produktivitet och belastningsergonomi. På dörrlinan har LYFTET minskat besvären för operatörerna, gett fysiskt lättare arbete, minskat antalet kvalitetsfel och har haft en positiv effekt på produktiviteten. De slutsatser man kan dra av detta arbete är att BUMS kan användas som ett verktyg för att förbättra kvalitet, samtidigt som arbetsmiljön förbättras. Det finns både rent ekonomiska och personalekonomiska aspekter som åskådliggör nackdelarna med belastningsergonomiskt dåliga arbetsstationer. LYFTET har varit ett bra projekt på dörrlinan och har inneburit att den belastningsergonomiska arbetsmiljön har förbättrats samtidigt som de ekonomiska konsekvenserna av LYFTET har varit positiva.