Syftet med arbetet är att identifiera arbetsmiljörisker genom att analysera arbetsmomenten och arbetsmiljön vid en separatoröverhalning ombord ett fartyg. För att identifiera arbetsmiljörisker användes Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2012:02, bedömningsmallen KIM 1 och programmet ALBA. Resultatet av arbetet visar att det finns belastningsrisker och punkter att förbättra. Ett förslag på förbättringar är att ytterligare en arbetsyta på det undersökta fartyget bör utformas för att möjliggöra en bättre arbetsställning och minska antalet lyft. Resultatet visar även att det är viktigt att använda rätt lyftteknik för att minska risken för belastningsskador. Arbetet kan användas för grund till fortsatta studier inom arbetsmiljö till sjöss. / The purpose of the study is to identify work hazards by analyzing the work activities and work environment during a separator overhaul onboard a ship. To identify risks the study used the Swedish Work Environment Authority´s regulation AFS 2012:02, the assessment form KIM 1 and a biomechanical program ALBA. The results show that there are risks for stress load on the body and that there is room for improvements. An example of an improvement is to design an additional workbench to allow proper work postures and decrease the number of lifts. The results also show the importance of using the right technique while lifting to reduce the chance of stress load. The study can be used for further studies on the work environment hazards onboard ships.

Ländryggsbesvär förekommer frekvent hos personal inom hemsjukvård och hemtjänst, trots anpassningar och förbättrad arbetsmiljö i hemmen. Arbetet består även av leveranser och transporter, vilket leder till att personalen i allt högre grad behöver använda bilen. Det kan bli många i och urstigningar i bil under ett arbetspass, vilket skulle kunna påverka besvären ytterligare i ländryggen. Hittills finns problemet inte beskrivet i litteraturen. Syftet med denna studie har varit att kartlägga vilka besvär som personalen har, vilka arbetsuppgifter som personalen upplever som ansträngande, samt vilka faktorer som kan påverka hälsan såväl negativt som positivt. Ett specifikt syfte har också varit att studera vilken betydelse användandet av bil som transportmedel i tjänsten kan ha för besvär i ländrygg, samt kartlägga önskemål på utformningen av bil. Tack vare en positiv attityd från chefer och personal i Ystad kommun har det varit möjligt att utföra observationsstudier, intervjuer och slutligen en enkätundersökning bland 178 individer av kommunens personal. Studien visar att personalen har mest besvär med ländrygg, tätt följt av skuldror och nacke. I jämförelse med genomsnittliga befolkningen förekommer mer besvär i framförallt ländrygg, men även i bröstrygg, höfter och händer. Besvär i skuldror och ländrygg är vanligare bland hemtjänsten än hemsjukvården, och besvär i ländrygg och knän är vanligare bland kvälls- och nattpersonal. Arbetet är varierande och består av många olika arbetsmoment. Att hjälpa vårdtagare att komma upp från golv anses vara tyngst, liksom att förflytta vårdtagare i trånga miljöer eller att lägga om sår i låga sängar. Att ett larm från annan vårdtagare kan tillkomma skapar stress, vilket anses vara den största negativa faktorn i arbetet. Uppskattning, kamratskap och att möta människor anses vara positiva faktorer liksom frihet, variation och utomhusarbete. Studien pekar på att de som använder bilen mer har större besvärsförekomst i ländrygg, höfter, skuldror och nacke. Däremot förekommer inga skillnader mellan den personal som enbart cyklar eller promenerar och den personal som använder bil deltid eller heltid, trots att man har beskrivit motionen på arbetstid som en friskfaktor i arbetet. Motionsvanor har inte heller visat på skillnader i denna studie. I studien har personalen specificerat vilka krav som bör ställas på en bil som ska användas för många och korta transporter under ett arbetspass. / Low back pain occurs frequently in personnel working in home-care, despite adjustments and improved working environment in the home. The work also consists of deliveries and transports, which means that staff increasingly has to use the car. During a work period they have to go into and out of the car frequently, which could further affect the symptoms in the lumbar region. So far, the problem is not described in the literature. The purpose of this study was to identify what injuries the employees have, which tasks they perceive as strain full, and the factors that can affect health negative as well as positive. A specific aim has been to study what impact the use of car as a transport service in work may have to cause troubles in the low back, and to identify what wishes the personnel have for the design of the car. Thanks to a positive attitude from management and staff in Ystad Municipality it has been possible to conduct observational studies, interviews and finally a questionnaire among 178 individuals of the municipal staff. The study reveals that staff has the most trouble with lower back, closely followed by shoulders and neck. In comparison with the average population the staff has more problems in the lumbar back, thoracic back, hips and hands. Discomfort in the shoulders and lower back are more common among home care staff than among nursing and rehabilitation staff, and discomfort in the lower back and knees are more common among evening and night staff. The work is varied and consists of many different operations. Helping patients to get up from the floor seems to be paramount, as well as moving tasks in confined environments, or to put on wounds in the lower beds. Alarms from other patients can create stress, which is considered as the biggest negative factor at work. To feel appreciation, fellowship and to meet people considered to be very positive factors as well as freedom, variety and outdoor work. The study suggests that persons who are using the car more frequently have got more occurrence of difficulties in low back, hips, shoulders and neck. However, there are no differences between the staff only bicycling or walking compared to the staff using the car part of or all working time, despite having described the exercise at work as a health factor. Habits of sports have not shown differences in this study. In the study the staff has specified what requirements should be placed on a car that will be used for many short distance trips during a work period. / QC 20101115

Vid tunneldrivning inom infrastrukturprojekt i Sverige är den mest förekommande bergbulten för permanenta förstärkningar den konventionella kamstålsbulten. En ingjuten bult utan förspänning. Montaget sker genom att med handkraft pressa in bulten i ett cementfyllt borrhål. Detta ger upphov till spill av cement och stor fysisk ansträngning, när tusentals bultar monteras i varje projekt. Den permanenta bergssäkringen uppnås först när den omslutande cementen har härdat. Detta medför ett moment i bergförstärkningsskedet där entreprenören måste säkra tunneln med temporära driftbultar.   För att undvika temporärbultning kan en förspänd ingjuten bult användas som permanent bult. Exemplet på en sådan bult är PC-bulten. Vid montage ger den en omedelbar driftsäkring och en permanent förstärkning genom injektering via det inre röret. Bulten blir då helt ingjuten av cement.  Syftet med studien är att jämföra PC-bulten med kamstålsbulten. Studien undersöker den förmodade nyttan i belastningsergonomi och ekonomi av att använda PC-bulten som permanent förstärkningsbult. Genom att utföra en styrd observation på ett studiebesök där tunneldrivning med bergförstärkning skedde har de båda bultarnas montagearbete jämförts ur belastningsergonomisk synpunkt. För att utreda skillnader i arbetsvolym och tidsåtgång utfördes beräkningar på ett sammanställt bultprotokoll. Beräkningarna visar vilken förstärkningsbult som medför den lägsta kostnaden för bultförstärkning.  Av resultatet i studien framgår det att det finns en stor potential i ett framtida användande av PC-bulten som permanent bult vid tunnelförstärkning. Potentialen ligger i en klart förbättrad arbetsmiljö i avseendet belastningsergonomi och i den tidsvinst framtida projekt kan nyttja. / The conventional rebar bolt, a grouted bolt with no pre-stress, is the most commonly used rock reinforcement bolt for tunneling in Swedish infrastructural projects. The assembly takes place by manually pushing the bolt into a borehole filled with grout. This gives rise to spillage and great physical exertion when thousands of bolts are mounted in each project.   Permanent safety is only achieved when the surrounding cement has cured. This entails a moment in the rock reinforcement stage where the contractor must secure the tunnel with temporary operating bolts.  To avoid temporary bolting, a pre-stressed bolt can be used as a permanent bolt. An example of such a bolt is the PC-bolt. When assembled, it provides immediate operational safety and permanent reinforcement by injection through the inner pipe. The bolt is then completely sealed with grout.  The purpose of the study is to compare the PC-bolt with the rebar bolt. The study explores the supposed benefit of economics and load ergonomics of using the PC-bolt as a permanent reinforcement bolt. By conducting a controlled observation on a field study to a site where tunneling with rock reinforcement occurred. The assembly of the two bolts has been compared out of a load ergonomic view point. In order to investigate differences in work volume and time, calculations were made on a compiled bolt protocol. The calculations show which reinforcement bolt results in the lowest cost of the assembly.  The result of the study shows that there is a great potential in the future use of the PC-bolt as a permanent bolt for tunneling. The potential lies in a clearly improved work environment regarding ergonomic loads and more time efficient installation that can be utilized in future projects.

För att förhindra belastningsskador vid manuellt arbete är en korrekt kroppsställning viktig, därför uppstår det problem på arbetsplatser i industrin där operatörer med olika kroppslängd behöver arbete vid en och samma arbetsplats; de får olika kroppsställning beroende på hur hög arbetsytan är belägen. OMT Techcon vill lösa detta problem genom en ergonomisk lyftplattform vilken operatören står på och anpassar arbetshöjden efter sin kroppslängd, detta examensarbetet gick ut på att ta fram ett konceptförslag på en sådan lyftplattform. Arbetet började med en faktainsamling där vad som menas med korrekt kroppsställning vid stående arbete definierades. Även faktainsamling om andra berörda områden som belastningsergonomi, data på människors olika kroppslängder (antropometri) och skydd och säkerhet berördes. Vidare undersöktes det på marknaden aktuella utbudet av ergonomiska lyftplattformar samt olika lyftmekanismer som kunde komma att användas för höjdinställning av plattformen. Ett besök på Volvo i Torslanda gjordes för att bilda en uppfattning av den miljö som plattformen var tänkt att placeras i. Kundbehov för den ergonomiska lyftplattformen identifierades, dels baserat på intervjuer och observationer från operatörer på Volvo men även från andra källor som den faktainsamling som gjorts. Kundbehoven översattes till mer konkreta och mätbara produktspecifikationer som det vidare arbetet förhöll sig till under utvecklingen av den ergonomiska lyftplattformen. Efter att en funktionsbeskrivning bestående av både primära funktioner och stödfunktioner av den ergonomiska lyftplattformen gjorts togs ett antal förslag på olika produktkoncept fram. Koncepten togs fram genom en morfologisk matris baserad på de primära produktfunktionerna och genom brainstorming framtagna lösningsidéer för dessa. Potentialen i de framtagna produktkoncepten analyserades med hjälp av en Kesselringmatris och jämfördes mot ett referensobjekt på en redan befintlig lyftplattform. Det referensobjekt som användes var den lyftplattform med lägsta egenhöjd som hade identifierat under faktainsamlingen. De tre koncept som ansågs ha högst potential valdes ut och dess primära funktioner vidareutvecklades och testades genom olika prototyper. Genom diskussion med beställaren valdes av dessa ett slutgiltigt koncept ut vilket sedan vidareutvecklades med hänsyn till redan behandlade primära funktioner men även stödfunktioner bearbetades tills ett helhetskoncept specificerats / In order to prevent work-related injuries in manual work, a correct body posture is important. Therefore, problems arise in workplaces in the industry where operators of different body length have to work at the same workplace; they get different body positions depending on how high the work area is located. OMT Techcon wants to solve this problem through an ergonomic operator platform which the operator stands on and adjusts the height of work after his or her body length. This degree project was about drafting a concept proposal on such an operator platform. The work began with an information gathering on defining what a correct body posture means. Information gathering on other areas such as strain ergonomics, anthropo- metric data and safety were addressed. Furthermore, the current range of ergonomic lifting platforms and various lifting mechanisms that could be used for height adjustment of the platform were investigated. A visit to Volvo in Torslanda was made to form an idea of the environment in which the platform was intended to be located. Customer needs for the operator platform were identified, partly based on interviews and observations from operators on Volvo, but also from other sources such as the information gathering. Customer needs were translated into more concrete and measurable product specifications that the continued work was based on. After a functional specification consisting of both primary functions and support functions of the ergonomic operator platform was made, a number of suggestions for different product concepts were developed. The concepts were developed through a morphological matrix consisting on the primary product functions and solutions for these functions developed from a brainstorming session. The potential of the developed product concepts was analyzed using a Kesselring matrix where the concepts were compared to a reference object on an already existing operator platform. The reference object used was the one with the lowest self-height that had been identified during the information gathering. The three concepts considered to have the highest potential were selected and its primary functions were further developed and tested through various prototypes. Through discussion with the client, a definite concept was selected from these, which was then further developed with regard to previously treated primary functions, but also support functions were processed until a complete concept was specified.

Syftet: Syftet med denna studie är att kartlägga belastningsergonomiska risker i ett framtida internt logistikflöde, samt att ge förslag på hur dessa risker kan undvikas genom tillämpning av LEAN metodik och en ny logistiklösning. Följande frågeställningar har ställts för att identifiera orsaker till problem och förbättringsmöjligheter: 1)    Vilka arbetsmoment i det studerade logistikflödet leder till ergonomiska risker? 2)    Hur kan fallstudieföretaget införa LEAN metodik för att uppnå bättre ergonomi vid materialhantering? 3)    Hur kan en ny generell och mer ergonomisk logistiklösning för materialhantering se ut på fallstudieföretaget? Metod: Studien har genomförts baserat på en fallstudie på ett industriföretag. Data har samlats in genom intervjuer och observationer på fallstudieföretaget, studiebesök på två andra industriföretag samt genom en litteraturstudie. För att identifiera och bedöma olika ergonomiska risker har verktyget RAMP tillämpats. Studiens resultat: Studien resulterade i en ergonomisk kartläggning för ett utvalt internt logistikflöde med förslag på hur bättre ergonomi kan uppnås i fallstudieföretagets material-hantering. Den ergonomiska kartläggningen påvisade att flera arbetsmoment innebär en ökad risk för att personalen utvecklar belastningsbesvär. Många tunga lyft, skjuta- och dra arbete samt olämpliga arbetsställningar visades ha störst negativ inverkan på ergonomin. För att minska dessa risker utan större förändringar av nuvarande fabrikslayout och befintligt arbetsflöde kan bland annat arbetsrotation, olika hjälpmedel och modifieringar av teknisk utrustning införas. Förslag presenteras också på hur en ny och mer ergonomisk materialhanteringslösning kan se ut på fallstudieföretaget genom införande av en omplockningsstation och en supermarket. Även ett förslaget ramverk presenteras för hur fallstudieföretaget kan arbeta genom LEAN-metodik i syfte att uppnå en bättre ergonomi i materialhanteringen. Slutsats: Den ergonomiska kartläggningen indikerade att förbättringsåtgärder krävs för att personal inte ska riskera att utveckla belastningsbesvär och förslag har tagits fram för hur den ergonomiska situationen kan förbättras. Rekommendationer: Fallstudieföretaget rekommenderas att vidta åtgärder för de ergonomiska risker som har identifierats. Innan de föreslagna förbättringarna fullföljs krävs vidare studier för att utvärdera förbättringsförslagen ur andra än ergonomiska aspekter samt genomförande av RAMP-analys. Fallstudieföretaget rekommenderas även att undersöka möjligheten att införa det föreslagna LEAN-ramverket i syfte att skapa förutsättningar för en god ergonomisk situation. Nyckelord: Belastningsergonomi, RAMP, Omplockningsstation, Arbetsmiljö, Intern logistik, Materialhantering / Purpose: The purpose of this study is firstly to identify risks of ergonomic strain in a future internal logistics flow and secondly propose how to avoid these risks by applying LEAN methodology and a new logistics solution. In order to identify causes for problems and to find improvement opportunities the following issues have been addressed: 1)    What tasks in the studied logistics flow lead to risks of ergonomic strain? 2)    How can the studied company implement the LEAN methodology to improve ergonomics in the material handling? 3)    How can a new general and more ergonomic logistic solution for material handling look like for the studied company? Method: The study has been conducted based on a case at an industrial company. Data has been collected through interviews and observations at the company, visits at two other industries and through a literature survey. To identify and assess various ergonomic risks, the RAMP tool has been applied. Study result: The study resulted in an ergonomic survey for a selected internal logistics flow with suggestions on how to improve ergonomics in the studied company´s material handling. The ergonomic survey showed that several work tasks cause an increased risk for the operators to develop strain injuries and therefore improvements are required. Heavy lifting, pulling and sliding work pieces and incorrect working positions were shown to have the most adverse impact on good ergonomics. To reduce these risks - without major changes to the current factory layout and existing workflow - work rotation, various tools/aids and modifications of technical equip-ment can be implemented. Proposals are presented on how a new and more ergonomic material handling solution can be achieved at the studied company through the introduction of a pickup station and a “supermarket”. A suggested framework is also presented for how the company can use LEAN methodology in order to achieve better ergonomics in the material handling process. Conclusion: The ergonomic survey indicated that improvements are required in order not to risk strain injuries for the operators. Suggestions have been made for how the ergonomic situation can be improved. Recommendations: The studied company is recommended to take measures with respect to the ergonomic risks identified. Before the proposed improvements can be introduced, studies are required to evaluate the improvement proposals from other than ergonomic aspects as well as performing a RAMP analysis. The studied company is also recommended to investigate the possibility of introducing the proposed LEAN framework. Keywords: Strain ergonomics, RAMP, Picking station, Work environment, Internal logistics, Material handling

Statistik visar att 23 procent av kvinnorna och 17 procent av männen får arbetsrelaterade besvär. Detta innebär sjukskrivningar och höga kostnader för samhället, samt stort lidande för de drabbade individerna. Det finns otaliga studier som visar på att ogynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser är en källa till arbetsrelaterad smärtproblematik och överbelastningsskador. Arbete vid maskin innebär oftast repetitivt arbete och/eller statiskt muskelarbete, vilket kan ge upphov till smärta och överbelastning på utsatta kroppsstrukturer. Problemen kan förebyggas genom att arbetsplatser och arbetsuppgifter utformas med hänsyn till människans förutsättningar. Ett hjälpmedel som kan användas för bedömning av arbetsplatsens risker och förebyggande av dessa är olika typer av standarder som innehåller gränsvärden och faktorer som ska uppfyllas för att arbetsplatsen ska få säga att de uppfyller standardens krav. En sådan är den harmoniserade europastandarden EN 1005-4: Maskinsäkerhet – Människans fysiska förmåga – Del 4: Utvärdering av arbetsställningar och rörelser i relation till maskiner. Problemet med att utföra bedömningar enligt denna standard idag är brist på tillgängliga, enkla metoder och utrustning för att genomföra mätningarna på ett effektivt och noggrant sätt. Syfte med studien var att, i en användarcentrerad process, ta fram och utvärdera ett applikationsunderlag till en iPhone-applikation för mätning och bedömning av arbetsställningar och arbetsrörelser. Underlaget skulle bestå av funktioner och informationsstruktur med tillhörande gränssnittslayout för varje steg i strukturen. Funktionerna skulle utformas utifrån användarnas önskemål och behov, standarden EN 1005-4 och iPhones tekniska förutsättningar. Informationsstrukturen och gränssnittslayouten skulle designas med hänsyn till människans kognitiva förutsättningar, vedertagna interaktionsdesignprinciper och Apples designriktlinjer. Syftet uppfylldes genom studerande av användarnas behov och önskemål med hjälp av intervjuer. Utifrån detta togs funktioner till applikationsunderlaget fram. Funktionerna analyserades i funktionsanalyser utifrån användaren, standarden EN 1005-4 samt iPhonens tekniska förutsättningar. Informationsstrukturen byggdes genom framtagning av fiktiva scenarier som baserades på kontexter utifrån intervjuerna och EN 1005-4. Utifrån dessa scenarier förutsågs möjliga fysiska och kognitiva utmaningar vid interaktion med applikationsunderlaget, och en lo-fi pappersprototyp utvecklades. Målet vid sammanställandet av prototypen var att användarna skulle göra så få felhandlingar som möjligt vid lösande av uppgifter i prototypen. Slutligen gjordes användartester för att utvärdera prototypens användbarvänlighet och undersöka brister i prototypen som ledde till felhandlingar. Genom att besvara studiens frågeställningar har författarna kunnat identifiera ett flertal funktioner samt kunnat ta fram och användbarhetstesta förslag på en gränssnittsdesign och informationsstruktur för fem olika scenarier.

I detta examensarbete, som består i att identifiera ett lämpligt innehåll samt ta fram ett första utkast till en mobilapplikation för arbetsmiljökartläggningar, står användare, teknik och organisation i fokus. Utgångspunkten har varit att modern teknik borde användas i större utsträckning inom företagshälsan. Företagshälsorna konkurrerar om kunderna och det gäller att hitta moderna och effektiva arbetssätt för att kunna hålla priserna nere. Utgångspunkt i detta examensarbete är att en mobilapplikation skall underlätta dokumentation och rapportskrivning för företagshälsans arbetsmiljöingenjörer och ergonomer, men även att kunden ska få ökad nytta av det slutgiltiga resultatet, det vill säga rapporten, i sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Syftet med denna uppsats är att undersöka, analysera och utveckla ett förslag till lämpligt innehåll och en lämplig grundstruktur för en mobilapplikation som ska kunna användas vid arbetsplatskartläggningar av fysiska aspekter på kontorsarbetsplatser. Via sökningar i App Store hittades en mobilapplikation, riktad till bemanningsföretag, som var avsedd att användas vid undersökning av arbetsmiljön med stöd av en checklista. Då mobilapplikationen hade grundfunktioner som lämpade sig för arbetsmiljökartläggningar användes den som förlaga i detta arbete. Efter litteraturstudier har semistrukturerade intervjuer utifrån ett MTO-perspektiv genomförts. De tänkta användarna (M), det vill säga ergonomer och arbetsmiljöingenjörer, har intervjuats om hur de arbetar idag med förberedelser, genomförande och efterarbete samt om deras tankar och önskemål om funktioner i en planerad mobilapplikation. En teknikkunnig ingenjör (T) har delgett sina tankar om hur en applikation bör konstrueras. För att få ett organisationsperspektiv har en även kund (O) intervjuats om hur den skriftliga återrapporteringen upplevdes. MTO-perspektivet i kombination med den iterativa metodiken har varit en framgångsfaktor i detta examensarbete och det är viktigt att behålla dessa arbetssätt och perspektiv vid den fortsatta utvecklingen av applikationen. / This thesis is set to identify suitable content and to develop a draft for a mobile application for work environment surveys, considering Human - Technology - Organization (HTO) aspects. The subject has been that modern technology should be used more extensively in the corporate health. Corporate health companies compete for customers and finding modern and efficient working methods is critical in order to keep prices down. The objective of this thesis is that a mobile application would facilitate easier and better documentation and report writing for engineers and ergonomists working in corporate health when examining work place environment. Customers will get increased benefit from the final result -the report- in their systematic work with promoting a healthy workplace. The purpose of this paper is to investigate, analyze and develop a proposal for appropriate content and a suitable basic structure of a mobile application that can be used during the workplace surveys of physical aspects of office workplaces. By searching in the App Store a phone app, addressed to employment agencies, was found. It was intended to be used in the investigation of the work environment, supported by a checklist. As the mobile application contained basic functions suited for work environment survey it was used as a model in this thesis. After studies in litterature, semi-structured interviews based on an HTO perspective were conducted. The intended users (H), i.e., ergonomists and work environment engineers, have been interviewed on how they are working today with preparation, implementation and summary and on their ideas and feature requests in a future mobile application. An engineer that knows the subject (T) has shared his thoughts on how an application should be constructed. To get an organizational perspective a customer (O) were interviewed on how the written reports were perceived. HTO perspective combined with an iterative method has been a success factor in this thesis. It is important to maintain these approaches and perspectives during the development of the application.

Studien syftar till att öka förståelsen för de utmaningar som läkemedelstillverkare står inför när manuellt arbete i befintliga tillverkningsprocesser ska förbättras. För att uppnå syftet utfördes en fallstudie vid ett av AstraZenecas produktionsavsnitt, med målet att undersöka hur manuellt arbete konkret kan och bör förbättras samt identifiera de faktorer som begränsar förbättringsarbetet. Studien identifierade både risker och potentiella förbättringsområden. För att förebygga risker presenterade studien följande rekommendationer: gå från att agera reaktivt till att agera proaktivt, riskbedöm alla aktiviteter och arbetsmoment, se över arbetsställningar och arbetsrörelser samt visualisera detta, inför specifika ergonomirutiner, utbilda personalen i grundläggande ergonomi och arbetsteknik, kompetensutveckla personalstyrkan, anställ ergonom internt, implementera studiens designförslag och utred möjligheten att förändra arbetsstationens utformning ytterligare. Studiens resultat indikerar att det är svårt att förändra arbetsstationernas utformning, således rekommenderas främst insatser på organisations- och individnivå. Faktorer som särskilt hindrade förbättringsarbetet kopplades till rådande regelverk, men fabrikens nuvarande förutsättningar påverkade också. Dessa hinder medförde att förvaltning av befintlig produktion prioriterades över faktisk förbättring. Studien bekräftade således att läkemedelstillverkare tenderar att ha en restriktiv syn på förändring. Föråldrade anläggningar och en ergonomisk eftersatt produktionsmiljö identifierades som de främsta konsekvenserna av detta synsätt. Slutsatsen av denna studie är att manuellt arbete i den studerade processen kan behöva förbättras och att förbättringsarbete generellt är utmanade. De framtagna rekommendationerna har anpassats efter en produktionsmiljö där teknik och designförändringar är svåra att genomföra. För att råda bukt på industrins restriktiva syn på förändring kan även en attitydförändring avseende förbättring av befintlig produktion krävas. / The purpose of this study is to enhance knowledge about the challenges pharmaceutical manufacturers face when trying to optimize manual work in manufacturing processes. To examine this, a case study of a production section at AstraZeneca was conducted. As part of the study, the factors that limit the improvement of manual work were identified, as well as in which ways work could and should be improved. The study identified both ergonomic hazards and potential areas for improvement. To prevent risks, the study presented the following recommendations: React proactively instead of reactively, ensure all activities and work steps are risk-adjusted, review work postures and movements, introduce routines with a focus on ergonomic inspectors, training staff in basic ergonomics and work techniques, develop the skills of the workforce, hire an ergonomist internally, implement the new design proposal and try to radically change workstation design. Study results indicated that changing the workstation layout and design was challenging. In this regard, the recommendations primarily address initiatives at the individual and organizational levels. Regulatory restrictions, as well as prevailing conditions in the factory, limit improvement. Additionally, the study confirms pharmaceutical manufacturers' conservative approach to change, identifying outdated facilities and a neglected ergonomic environment as primary reasons for their inaction. In conclusion, manual work in the studied process can be improved; however, it is challenging to do so. This is why the recommendations have been adjusted to fit a production environment where technology and design changes are difficult to implement. In other words, they are tailored to suit the needs of regulated industries. Furthermore, it may be necessary to overhaul the industry's attitude toward improving existing production as well.

This project was implemented as a Master thesis project in Industrial design engineering (IDE). In collaboration with Billerud Karlsborg, the project was initiated to develop proposal for a technological solution for eliminating a manual handling work task in the production line for coated paper products. The design process was implemented  as a Participatory design approach, inviting the workers of the production unit to collaborate in design activites and workshops. The participatory approach was based on the Scandinavian perspective on Participatory design, with influences from the comtemporary views on collaborative design. The project included a holistic ergonomic analysis focused on the assessment of musculoskeletal disorder risk factors in the work task flagged by workers as a cause of work strain. The focused work task documented in detail and assessed through REBA and RULA assessment. The work task involves manual handling of a stack of residual paper that is rolled to a tube, by hand, and subsequently lifted and pushed to a grinder inlet for re-purposing. While the ergonomic analysis confirm that there are postural risk factors present, the pace of work suggests that adequate resting for preventing work stain related to the focused task is possible during work. However, the percieved work strained is suggested to originate from work task in close connection to the focused task. A proposal for a concept that sufficiently eliminates the risk factors found in the focused task is developed based on a human-centered design and anthropometric principles. The development concludes with the construction of a prototype, but time constraints denies evaluation of the prototype with end users. The concept is therefore presented as renders of a 3D-model. / Det här projektet har utförts som ett examensarbete inom Civilingenjör Teknisk design, på uppdrag av Billerud Karlsborg. Syftet med projektet var att utveckla ett tekniskt lösningsförslag till ett av Billerud utvalt arbetsmiljöproblem vid en av arbetstationerna i pappersbruket i Karlsborg. I samarbete med arbetarna i den berörda produktionslinjen genomfördes en participativ designprocess, innefattade planering och genomförande av participativa designaktiviteter och workshops baserade på de skandinaviska teorierna kring participativ design, med influens från nyare perspektiv kring co-design. Som en del i arbetet utfördes en övergipande ergonomisk analys avseende belastningsergonomiska riskkällor vid en fokuserad arbetsstation, med en detaljerad kartläggning av den arbetsuppgift som arbetarna upplever som problematisk. Den fokuserade arbetsuppgiften innefattar manuell hantering av en restprodukt som behöver rullas ihop för hand och därefter lyftas samt skjutas till en kvarn för återvinning. Den ergonomiska analysen utfördes med hjälp av REBA- och RULA-bedömningar, vilka bekräftade att en potentiell risk för belastningsergonomiska skador i det arbetssätt som utövas, men där produktionstakten och systemets styrning tyder på att tillräcklig vila är möjlig under arbetet för att motverka skador från lågintensivt muskelarbete. Arbetsmiljöproblemet bedöms däremot inte vara obefintligt då arbetarnas totala arbete innefattar ytterligare moment av fysisk belastning, och där arbetsmiljöproblemet eventuellt kan vara ett resultat av närliggande moment till den fokuserade arbetsuppgiften. Som lösningsförslag på problemet utvecklas ett koncept som eliminerar de funna riskkällorna i den avgränsade arbetsuppgiften, med utgångspunkt i användarcentrerad design och utefter antropometriska riktlinjer. Utvecklingen av en fysisk prototyp för utvärdering med arbetarna påbörjades, men hann inte slutföras innan projektet avslutades. Istället presenteras konceptet genom rendingar av en 3D-modell.