Ländryggsbesvär förekommer frekvent hos personal inom hemsjukvård och hemtjänst, trots anpassningar och förbättrad arbetsmiljö i hemmen. Arbetet består även av leveranser och transporter, vilket leder till att personalen i allt högre grad behöver använda bilen. Det kan bli många i och urstigningar i bil under ett arbetspass, vilket skulle kunna påverka besvären ytterligare i ländryggen. Hittills finns problemet inte beskrivet i litteraturen. Syftet med denna studie har varit att kartlägga vilka besvär som personalen har, vilka arbetsuppgifter som personalen upplever som ansträngande, samt vilka faktorer som kan påverka hälsan såväl negativt som positivt. Ett specifikt syfte har också varit att studera vilken betydelse användandet av bil som transportmedel i tjänsten kan ha för besvär i ländrygg, samt kartlägga önskemål på utformningen av bil. Tack vare en positiv attityd från chefer och personal i Ystad kommun har det varit möjligt att utföra observationsstudier, intervjuer och slutligen en enkätundersökning bland 178 individer av kommunens personal. Studien visar att personalen har mest besvär med ländrygg, tätt följt av skuldror och nacke. I jämförelse med genomsnittliga befolkningen förekommer mer besvär i framförallt ländrygg, men även i bröstrygg, höfter och händer. Besvär i skuldror och ländrygg är vanligare bland hemtjänsten än hemsjukvården, och besvär i ländrygg och knän är vanligare bland kvälls- och nattpersonal. Arbetet är varierande och består av många olika arbetsmoment. Att hjälpa vårdtagare att komma upp från golv anses vara tyngst, liksom att förflytta vårdtagare i trånga miljöer eller att lägga om sår i låga sängar. Att ett larm från annan vårdtagare kan tillkomma skapar stress, vilket anses vara den största negativa faktorn i arbetet. Uppskattning, kamratskap och att möta människor anses vara positiva faktorer liksom frihet, variation och utomhusarbete. Studien pekar på att de som använder bilen mer har större besvärsförekomst i ländrygg, höfter, skuldror och nacke. Däremot förekommer inga skillnader mellan den personal som enbart cyklar eller promenerar och den personal som använder bil deltid eller heltid, trots att man har beskrivit motionen på arbetstid som en friskfaktor i arbetet. Motionsvanor har inte heller visat på skillnader i denna studie. I studien har personalen specificerat vilka krav som bör ställas på en bil som ska användas för många och korta transporter under ett arbetspass. / Low back pain occurs frequently in personnel working in home-care, despite adjustments and improved working environment in the home. The work also consists of deliveries and transports, which means that staff increasingly has to use the car. During a work period they have to go into and out of the car frequently, which could further affect the symptoms in the lumbar region. So far, the problem is not described in the literature. The purpose of this study was to identify what injuries the employees have, which tasks they perceive as strain full, and the factors that can affect health negative as well as positive. A specific aim has been to study what impact the use of car as a transport service in work may have to cause troubles in the low back, and to identify what wishes the personnel have for the design of the car. Thanks to a positive attitude from management and staff in Ystad Municipality it has been possible to conduct observational studies, interviews and finally a questionnaire among 178 individuals of the municipal staff. The study reveals that staff has the most trouble with lower back, closely followed by shoulders and neck. In comparison with the average population the staff has more problems in the lumbar back, thoracic back, hips and hands. Discomfort in the shoulders and lower back are more common among home care staff than among nursing and rehabilitation staff, and discomfort in the lower back and knees are more common among evening and night staff. The work is varied and consists of many different operations. Helping patients to get up from the floor seems to be paramount, as well as moving tasks in confined environments, or to put on wounds in the lower beds. Alarms from other patients can create stress, which is considered as the biggest negative factor at work. To feel appreciation, fellowship and to meet people considered to be very positive factors as well as freedom, variety and outdoor work. The study suggests that persons who are using the car more frequently have got more occurrence of difficulties in low back, hips, shoulders and neck. However, there are no differences between the staff only bicycling or walking compared to the staff using the car part of or all working time, despite having described the exercise at work as a health factor. Habits of sports have not shown differences in this study. In the study the staff has specified what requirements should be placed on a car that will be used for many short distance trips during a work period. / QC 20101115

Transporter står idag för en stor andel koldioxidutsläpp vilket har en negativ påverkan på miljön och klimatet. Samtidigt väljer allt fler att flytta till städer vilket innebär utmaningar för framkomlighet och mobilitet. Bilanvändningen är en stor anledning till dessa problem och därför behövs verktyg för att få fler att välja bort bilen och i stället resa med hållbara transportmedel. I denna uppsats studeras mobility management (MM) som inkluderar strategier och metoder som syftar till att få människor att resa hållbart genom att påverka attityder och beteenden. Studien undersöker hur kommunerna Lund och Växjö arbetar med mobility management för att motverka bilanvändningen och främja hållbara transportsätt. Vidare syftar studien till att undersöka de utmaningar och möjligheter som arbetet med MM innebär, samt att identifiera de lärdomar som har förvärvats av tjänstemännen som arbetat med MM. Forskningsfrågorna besvaras genom att studera dokument som ger riktlinjer för kommunernas arbete och genom intervjuer med tjänstemän. Urban fabrics theory används som teoretiskt ramverk för undersökningen som baserat på teorin fokuserar på transportsätten gång, cykel, kollektivtrafik och bil var för sig. Studiens resultat visar att Lund har en stark tradition av att arbeta med MM jämfört med Växjö där det inte är etablerat i samma utsträckning. Av intervjuerna framgår det att bägge kommunerna övervägande fokuserar på att främja cykling vilket till viss del går emot styrdokumenten som betonar vikten av att få fler att gå. De största utmaningarna med MM-arbetet är att få stöd från politiska beslutsfattare då de ofta är svårt när det handlar om åtgärder som motverkar bilanvändning. Vidare är det utmanande att få människor att välja bort bilen då den erbjuder en frihet, trygghet och kan förknippas som en symbol för status och framgång. För att lyckas med MM krävs det en kontinuitet och långsiktighet med åtgärder då det tar tid att bygga upp en kultur där hållbara transportsätt är det självklara valet. Studien identifierar slutligen en brist och komplexitet i uppföljningen av arbetet med MM vilket gör det svårt att se effekterna av MM-åtgärder. / Transports currently account for a significant amount of carbon dioxide emissions, which has a negative impact on the environment and climate. Simultaneously, an increasing number of people are choosing to move to cities, which presents challenges for accessibility and mobility. Car usage is a major contributor to these problems, which creates a need for tools to encourage more people to choose sustainable modes of transportation over driving. This study examines mobility management (MM), which includes strategies and methods that aim to encourage people towards usage of sustainable modes of transport by influencing attitudes and behaviours. This study investigates how the municipalities of Lund and Växjö are implementing mobility management to reduce car usage and promote sustainable transportation. Furthermore, the study aims to explore the challenges and opportunities associated with MM efforts, as well as to identify the lessons learned by the officials working with MM. The research questions are addressed by analysing documents that provide guidelines for the municipalities work and through interviews with municipal officials. The Urban Fabrics Theory is used as a theoretical framework for the research, focusing on walking, cycling, public transportation, and car usage separately. The result of the study reveals that Lund has a strong tradition of working with MM compared to Växjö, where it is not as well established. The interviews indicate that both municipalities mainly focus on promoting cycling, which contradicts the strategic documents emphasizing the importance of increasing walking. The biggest challenges in MM work are gaining support from political decision-makers, as it is often difficult when measures aim to reduce car usage. Additionally, it is challenging to persuade people to reduce car usage due to the freedom, security, and status associated with cars. Successful MM requires continuity and long-term measures, as it takes time to build a culture where sustainable transportation is the obvious choice. Finally, the study identifies a lack and complexity in evaluating MM work, making it difficult to see the effects of MM measures.

Den allmänna fysiska aktiviteten har stadigt minskat i stora delar av världen. Aktiva skoltransporter, till vilka gång och cykel räknas, visar på en liknande trend. Samtidigt kan fysisk aktivitet bland annat motverka olika former av cancer, hjärt- och kärlsjukdomar samt fetma och övervikt. Det har visats att det finns ett samband mellan socioekonomiska variabler och grad av fysisk aktivitet. Socioekonomi kan således vara en viktig påverkande faktor i frågan om hälsa och välbefinnande, både för vuxna och barn. Statistiska analyser, i kombination med geografisk metodik och rumslig analys är användbart när ojämlikhet studeras då socioekonomiska skillnader ofta är platsbunden och hänger samman med den byggda miljön. Studien visar att en nätverksanalys tillsammans med en friktionsekvation kan användas i arbetet med förändringar av den fysiska miljön för att skapa säkrare vägar där barn och vuxna vill gå och cykla till skola, arbete och fritidsaktiviteter. Verktyget som arbetats fram i studien kan exempelvis vara användbart för kommuner, länsstyrelser och stadsplanerare i arbetet för att främja en mer aktiv livsstil. Fokus ligger i första hand på att underlätta samhällsplaneringsarbete i syfte att gynna användandet av aktiva transportsätt för barn och ungdomar. Vidare visar studien att barn från familjer med högre inkomst tenderar att transportera sig med bil framför aktiva transportsätt. Även gällande vårdnadshavarnas födelseland och utbildningsnivå syns skillnader i val av transportsätt. Rörande utbildningsnivå finns indikationer på att aktiva transportsätt väljs bort när utbildningsnivån ökar. Angående födelseland verkar barn vars vårdnadshavare är födda utanför Europa välja bort bilen och istället använda sig av aktiva transportsätt, vilket är det motsatta gällande barn vars vårdnadshavare är födda i Sverige. Kopplingen mellan socioekonomiska faktorer och transportsätt förefaller vara förknippad till resurser i Stockholms kommun. Studien visar på hur en harmonisering mellan olika aktörer såsom forskare, myndigheter och kommuner skulle kunna leda till förbättrade förutsättningar för aktiva transporter och i förlängningen till ett mer hållbart samhälle ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. / General physical activity has steadily declined in large parts of the world, concurrently active school transport, e.g. walking and cycling, shows a similar trend. The decrease in the amount of physical activity is urgent since it can counteract various forms of cancer, cardiovascular disease as well as obesity. It has been shown that there is a relationship between socioeconomic variables and degree of physical activity. Socioeconomics can thus be an important influencing factor regarding health and well-being, both for adults and children. Statistical analysis, in combination with geographical methodology and spatial analysis, is useful when studying inequality as socio-economic differences often are local and related to the built environment. The study shows that a network analysis together with a friction equation can be used in the work of changing the physical environment to create safer roads where children and adults want to walk and cycle to school, work and leisure activities. The tool developed in the study can be useful for municipalities, county councils and city planners in their work to promote a more active lifestyle. The focus is primarily on facilitating community planning work with the aim of promoting the use of active modes of transport for children and adolescents. Furthermore, the study shows that children from families with higher incomes tend to transport themselves by car over active modes of transport. Differences in the choice of mode of transport are also apparent regarding the country of birth and the level of education. Regarding education level there are indications that active modes of transport are neglected when the education level increases. Concerning the country of birth, children whose guardians are born outside Europe appear not to use the car as a mode of transport, and instead use active modes of transport. On the contrary, children whose guardians are born in Sweden tend to have the car as their primary mode of transport. The connection between socio-economic factors and modes of transport seems to be linked to resources in Stockholm municipality. Moreover, this study shows how a harmonization between different actors such as researchers, authorities and municipalities could lead to improved conditions for active transport and, by extension, to a more sustainable society from a social, economic and environmental perspective.

Transportations role in society is increasingly important and today it has a prominent role in business, citizens lives as well as in the world economy. The increasing globalization and urbanization puts significant pressure on the existing transport system, with increasing demand for high-speed travel. However, this comes with implications on the environment, and the environmental concerns constitutes one of the biggest pressures in transport. And as the contemporary modes are bound by their technologies, enabling marginal rather than radical improvements, a possible window of opportunity for new radical technologies to enter the market can emerge. One new technology emerging within transportation today is called hyperloop, a technology that could prove to meet demand for faster, cheaper, safer and more environmentally efficient transportation. However, the technology is still in an early stage of development and hence surrounded by major uncertainties. Further, the nature of the technology necessitates overcoming several obstacles before it can reach commercial practice. And this together with a limited knowledge of the concept in Sweden makes it difficult to predict if hyperloop can become a viable transport alternative on the Swedish market. Which condensed lays the foundation to the purpose of this paper: "To give an overarching understanding of the Swedish transport market dynamics, together with a comprehensive evaluation of the hyperloop concept. And hence contribute to more inclusive knowledge and understanding of hyperloop’s viability in the Swedish context." Since the phenomenon has not been comprehensively studied previously, the elected research design is that of an exploratory case study, with an inductive, qualitative approach. To address the purpose, a literary review of the theoretical field was conducted. Looking in to previous research on disruptive innovation, diffusion of innovations, technical transitions, transformational pressure as well as window of opportunity. The empirical material gathered during the research process was derived from two main channels. Firstly, an extensive review of scientific articles about the hyperloop technology was conducted, providing insights on the technology and its surroundings. This was complemented by qualitative interviews to obtain material on the dynamics of the Swedish transport market as well as for understanding hyperloop in the Swedish context. The empirical study was further accompanied by a review of news articles and websites to map the most recent progress in the hyperloop development. By analyzing the empirical material through three frameworks; Characteristics of Diffusion, the Multi-Level Perspective (MLP) and Technology Readiness Level (TRL), interesting findings and conclusions were drawn. These together points towards that hyperloop, if the technology reaches its predicted performance, will have significant relative advantages and observable effects in the relation to the contemporary modes of transportation. Further, a noticeable window of opportunity, sprung from capacity shortages and pressure towards environmental sustainability, seems to exist on the Swedish market. A window which could be capitalized upon and justify hyperloop in the Swedish context. The current state of the technology does however come with implications as it so far is insufficient to decrease uncertainty amongst the potential adopters. Factors that likely will prolong the adoption of the technology in Sweden relates to the relative complexity of the system, its limited compatibility with existing practices and the low maturity of the technology. Hence, the hyperloop companies must prove the concept feasible and increase the maturity to gain sufficient acceptance and recognition. This paper contributes to the academic community by assessing the compatibility of hyperloop on the Swedish market, as well as if hyperloop could become a viable alternative transport solution in Sweden. It provides insight to specific perspectives of the Swedish market, its requirements and the demand for alternative transport solutions. Hence, this paper is considered to make both an analytical contribution in terms of evaluating the viability of disruptive technologies. And an empirical contribution by shedding light on new important insights for the potential diffusion of hyperloop. Insights that are significant for hyperloop actors as well as for dominant actors on the Swedish transport market. / Transporters roll i samhället blir allt viktigare och de har idag en framträdande roll inom näringsliv, medborgares liv samt världsekonomin. Den ökande globaliseringen och urbaniseringen sätter dock ett betydande tryck på det existerande transportsystemet, med ökande efterfrågan för höghastighetsalternativ. Detta medför implikationer för miljön, och oron kring transporters miljöpåverkan är ett av de största bekymren för transportsektorn. Eftersom de existerande transportalternativen är bundna av sin teknik, vilket begränsar dem till inkrementella snarare än radikala förbättringar, kan en möjlighet för nya transportsätt att komma in på marknaden öppna sig. En kommande ny teknik som utvecklas inom transport idag kallas hyperloop, en teknik som kan visa sig möta efterfrågan för snabbare, billigare, säkrare och mer miljösmarta transporter. Tekniken är dock i ett tidigt utvecklingsskede och är därav omgärdad av stora osäkerheter. Vidare kräver teknikens natur att flertalet hinder kommer att behöva överkommas innan tekniken kan nå kommersiellt bruk. Detta tillsammans med den begränsade kunskap som finns kring konceptet i Sverige gör det svårt att förutspå om hyperloop kan bli ett möjligt transportalternativ på den svenska marknaden. Kondenserat ligger detta till grund för syftet med den här uppsatsen: "Att ge en övergripande förståelse av dynamiken på den svenska transportmarknaden, tillsammans med en djupgående utvärdering av hyperloop konceptet. Och därav bidra till en mer inkluderande kunskap och förståelse kring hyperloops möjligheter i den svenska kontexten." Eftersom detta fenomen inte tidigare har studerats i större utsträckning valdes en forskningsdesign i form av en undersökande fallstudie med ett induktivt, kvalitativt tillvägagångssätt. För att adressera syftet gjordes en litterär översyn av det teoretiska fältet. Med inblickar i tidigare forskning kring disruptiv teknik, diffusion av innovation, tekniska övergångar, transformationstryck samt möjlighetsfönster. Det empiriska materialet till studien samlades in genom två kanaler i huvudsak. Först, genom en djupdykning i tidigare forskning och vetenskapliga artiklar relaterade till hyperlooptekniken, för att generera insikter kring tekniken och dess omgivning. Detta kompletteras med kvalitativa intervjuer för att erhålla material om dynamiken på den svenska transportmarknaden samt för att ge en förståelse av hyperloop i den svenska kontexten. Den empiriska studien kompletterades ytterligare med en översyn av nyhetsartiklar och webbplatser för att kartlägga de senaste framstegen i hyperlooputvecklingen. Genom att analysera det empiriska materialet med hjälp av tre ramverk; Egenskaper för Spridning av Innovation, Perspektiv i Multipla Nivåer (MLP) och Teknisk Mogenhetsnivå (TRL), kunde flertalet intressanta upptäckter och slutsatser dras. Vilka tillsammans pekar mot att hyperloop, om tekniken lyckas uppnå den predikterade prestandan, kommer att ha betydande relativa fördelar och synliga effekter i förhållande till dagens transportsätt. Vidare kan ett märkbart möjlighetsfönster, sprunget ur kapacitetsbrist och tryck mot miljömässig hållbarhet, identifieras på den svenska marknaden. Detta fönster skulle kunna kapitaliseras på och motivera hyperloop i den svenska kontexten. Teknologins nuvarande tillstånd har emellertid konsekvenser, eftersom den hittills inte är tillräcklig för att minska osäkerheten hos potentiella adopterare. Faktorer som sannolikt kommer att förlänga processen att adoptera tekniken i Sverige härstammar från systemets relativa komplexitet, dess begränsade kompatibilitet med befintliga metoder samt teknikens låga mogenhet. Därav är det essentiellt för hyperloopbolagen att bevisa konceptet möjligt och öka mogenheten för att få tillräcklig acceptans och erkännande. Detta arbete bidrar till det akademiska samhället genom att bedöma kompatibiliteten mellan hyperloop och den svenska marknaden, samt om hyperloop kan bli ett genomförbart transportalternativ i Sverige. Arbetet bidrar med insikter i specifika perspektiv på den svenska marknaden, dess krav samt efterfrågan för alternativa transportlösningar. Därav kan denna uppsats anses utgöra både ett analytiskt bidrag genom dess utvärdering av genomförbarheten av disruptiv teknik. Samt ett empiriskt bidrag genom att belysa viktiga insikter för den potentiella spridningen av hyperloop. Insikter som är viktiga för såväl hyperloopaktörer som de dominanta aktörerna på den svenska transportmarknaden.