Surgeons have been identified as one of the highest risk groups in healthcare to develop work-related musculoskeletal disorders (WMSDs). Especially the neck and shoulders are found to be at high musculoskeletal risk due to surgeons commonly operating in a static and awkward posture for a prolonged time. Raising ergonomic awareness has been found to favour postural improvement among healthcare professionals. This thesis therefore aimed to design and evaluate an individual ergonomic report as means for risk assessment and ergonomic education for surgeons. Hereby, two surgeons and two ergonomists were included in the design process for early user feedback. Thematic analysis was applied to analyse the user feedback and potential improvements were identified and performed. The final individual ergonomic report was evaluated as a material used in an individual educational session (i.e., the intervention group) and compared against the use of an ergonomic guideline (i.e., the control group). Each group consisted of two surgeons. Both questionnaire and semi-structured interview were used to evaluate the session. The results from the questionnaire showed similarly positive ratings on the user experience of both groups, but higher ratings were given on the perceived impact by the intervention group. The interview results also showed more positive responses by the intervention group in terms of the usability. Furthermore, facilitators and barriers for adopting ergonomic principles were collected from the surgeons. Multiple ways to improve surgical ergonomics as perceived by the surgeons were also identified, e.g., the use of ergonomic equipment, and implementation of stretch breaks in the OR. The results show the potential of an individual ergonomic assessment report as ergonomic intervention for surgeons to raise their awareness and knowledge about ergonomic principles which can contribute to decreasing their risk of developing WMSDs as well as improved surgical performance and patient safety. Future studies can regard further ergonomic risk parameters and incorporate practical instructions on ergonomic principles into educational ergonomic intervention. / Kirurger har identifierats som en av de högsta riskgrupperna inom hälso- och sjukvården att utveckla arbetsrelaterade belastningsskador. Särskilt nacke och axlar har visat sig ha hög risk för belastningsskador på grund av att kirurger ofta arbetar i en statisk och ogynnsam kroppsställning under en längre tid. Att öka den ergonomiska medvetenheten har visat sig gynna en förbättring av arbetsställning bland vårdpersonal. Denna avhandling syftade därför till att utforma och utvärdera en individuell ergonomisk rapport som ett medel för riskbedömning och ergonomisk utbildning bland kirurger. Två kirurger och två ergonomer deltog i designprocessen och tidig användarfeedback samlades. Tematisk analys användes för att analysera användarfeedback och potentiella förbättringar identifierades och genomfördes. Den slutliga individuella ergonomirapporten utvärderades som ett material som användes i en individuell utbildningssession (dvs interventionsgruppen) och jämfördes med användningen av en broschyr på kirurgergonomi (dvs kontrollgruppen). Varje grupp bestod av två kirurger. Både frågeformulär och semistrukturerad intervju användes för att utvärdera utbildningssessionen. Resultaten från frågeformuläret visade lika positiva användarupplevelse betyg från båda grupperna, men högre betyg gavs på den upplevda effekten av interventionsgruppen. Dessutom identifierades faciliteter och barriärer för att anta ergonomiska principer från kirurgerna. Flera sätt att förbättra kirurgisk ergonomi som uppfattades av kirurgerna identifierades också, till exempel användning av ergonomisk utrustning och implementering av sträcknings pausar i operationssalen. Resultaten visar att individuell ergonomisk bedömningsrapport som ergonomisk intervention för kirurger har potential för att öka medvetenhet och kunskap om ergonomiska principer. Detta kan bidra till att minska kirurgers risk att utveckla arbetsrelaterade belastningsskador samt förbättrad kirurgisk prestanda och patientsäkerhet. Framtida studier kan ta hänsyn till ytterligare ergonomiska riskparametrar och införliva praktiska instruktioner om ergonomiska principer i pedagogisk ergonomisk intervention.

Detta examensarbete är en del av utbildningen Högskoleingenjör inom Maskinteknik, Industriell Ekonomi & Produktion i Kungliga Tekniska Högskolan. Målet och syftet med detta examensarbete är förbättra ergonomi och arbetssätt i Verkstaden X genom framställning av två nya verkstadslayouter. Detta ska lösa deras problem gällande flaskhalsar och belastningsskador vilket ger upphov till långa leveranstider och arbetsskador. För att framställa förbättringsförslag på deras nuvarande problem kommer en implementering av LEAN- filosofin samt ergonomiläran att utföras i den nya verkstadslayouten. För att lyckas med detta studerades flera tidigare forskningsartiklar, iakttagelser, intervjuer samt litteraturstudier. De som intervjuades var anställda och arbetsledare i Verkstaden X där de bidrog med att identifiera och analysera deras nuvarande problem hos den studerande avdelningen samt vad som gav upphov till flaskhalsar och belastningsskador. Genom datainsamling framställdes två nya verkstadslayouter som främjar LEAN- filosofier och ergonomi i verkstadens arbetsflöde och arbetssätt. Verkstadslayouter utformades som 2D ritning där arbetsflödet och anställdas arbetsuppgifter beskrivs, samt kartläggning av arbetsstationer och förflyttningen av varor samt order. Verkstaden X har flera slöserier vilket leder till att de besitter en kapacitet som inte kan förhålla sig till den efterfrågan som finns, som är dötider mellan och i arbetsstationer, ineffektiva arbetssätt och brist på instruktioner. Skribenterna i denna rapport konstaterar att Verkstaden X arbetsflöde kan förhålla sig till den efterfrågan som finns genom de förbättringsförslag som framhävts i detta examensarbete. De förbättringsförslag är nya arbetsrutiner, vilket innebär att sorteraren ska använda handdatorer och att paketerare ska använda sig av nya arbetsbänkar som ger mått på vilka kartongen som ska användas, dessa nya utrustningar förändrar arbetsrutiner. Även bättre kommunikation mellan arbetsledare och anställd var ett av lösningsförslagen, där arbetsledaren kontor flyttas in i avdelningen för att arbetsledaren ska kunna ha större närvaro. / This thesis project is part of a bachelor’s program in Mechanical Engineering, Industrial Economics & Production at the Royal Institute of Technology. The goal and purpose of this thesis is to improve ergonomics and working methods in Verkstaden X by producing two new workshop layouts. This is meant to solve their problems regarding bottlenecks and repetitive strain damage, which gives rise to long delivery times and work injuries. In order to make suggestions for improvement on their current problems, an implementation of the LEAN philosophy and the ergonomics theory will be carried out in the new workshop layout. To succeed in this, several previous research articles, observations, interviews, and literature studies were studied. The interviewees were employees and supervisors in Verkstaden X where they helped to identify and analyze their current problems in the student department and what gave rise to bottlenecks and strain injuries. Through data collection, two new workshop layouts were produced that promote LEAN philosophies and ergonomics in the workshop's workflow and working methods. Workshop layouts were designed as a 2D drawing where the workflow and employees' tasks are described, as well as mapping of workstations and the movement of goods and orders. Verkstaden X has several wastes, which means that they have a capacity that cannot relate to the demand that exists, which is downtime between and in workstations, inefficient working methods, and lack of instructions. Then the two layout proposals were compared with each other with Pugh matrix, where Layoutsförlag 2 was considered the best layout proposal, and which was recommended to Verkstaden X. The authors of this report state that Verkstaden X workflow can relate to the demand that exists through the improvement proposals highlighted in this thesis. The suggestions for improvement are new work routines, which means that the sorter must use PDAs and that the packer must use new workbenches that provide measurements of which packages to use, this means that the new equipments change the work routines. Better communication between supervisor and employee was also one of the solution proposals, where the supervisors office is moved into the department to ensure more presence.