Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ. / Härtill 5 uppsatser.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Vård- och omsorgspersonal som arbetar på gruppbostäder utför en mängd sysslor bl.a. hushållssysslor som städ, tvätt och matlagning. Dessa kan vara belastande vid frekvent och ogynnsamt utförande om personalen exempelvis saknar tid eller kunskaper/färdigheter om skonsam arbetsteknik. Syftet med studien var att kartlägga vårdpersonalens (inom LSS) erfarenheter av städ, tvätt och matlagning i klientens bostad utifrån skonsam arbetsteknik. Syftet var även att kartlägga personalens uppfattningar kring utbildning i skonsam arbetsteknik gällande städ/tvätt/matlagning. Metod: En enkätstudie utförs för att ge svar på syfte och frågeställningar. Åtta gruppbostäder i Örebro kommun väljs att delta i studien där 46 av 58 personer besvarar enkäterna. Enkäten bearbetas och analyseras med hjälp av deskriptiv statistik. Huvudsakligt resultat: Städning uppfattas både som tyngst och mest fysiskt belastande. 23 personer uppfattar fysiska besvär i större utsträckning eller alltid i utförande av städ samt hela 59 % relaterar sina besvär till aktivitetsutförandet i samma utsträckning. Majoriteten anser att de är medvetna om sina arbetsrörelser och arbetsställningar, samt anser sig ha goda kunskaper/färdigheter i skonsam arbetsteknik vid utförande av städ, tvätt och matlagning. Skonsam arbetsteknik undviks framförallt p.g.a. tidsbrist. Hinder i miljön anser flera förekommer som påverkar arbetstekniken negativt, exempelvis trånga utrymmen. Psykisk belastning uppfattas överlag mest vid tidspress. Konklusion: Resultatet visar att de flesta personal har goda kunskaper/färdigheter i skonsam arbetsteknik, ändå uppfattar majoriteten fysiska besvär i samband med städ, samt kan relatera dem till utförandet.

<p>I dagens samhälle ökar antalet människor med ett stillasittande arbete. Då vår kropp är gjord för rörelse kan stillasittandet leda till belastningsbesvär. För att förhindra detta är det ergonomiska förhållningssättet ett viktigt verktyg. Ergonomi handlar om att omgivning och människa ska fungera i relation till varandra, både vad gäller psykiskt som fysiskt. Arbetsterapeuter får via dagens utbildning, en kunskap om ergonomi utifrån ett patientperspektiv. Dagligen arbetar de med prevention mot skador och besvär. Denna kunskap borde även kunna tillämpas i det egna arbetet. Syftet med denna studie var att kartlägga arbetsterapeuternas kunskap om ergonomiskt förhållningssätt, och möjligheter att tillämpa ergonomiska arbetsställningar, i förhållande till skrivbords – och datorarbete. Vi ville även undersöka om de upplevt besvär samt längden på den stillasittande tiden under en arbetsdag. Vi valde att avgränsa studien till att gälla den fysiska arbetsmiljön. Som datainsamlingsmetod användes en modifierad enkät som innefattade områdena fysisk arbetsmiljö, typ av besvär, strategier, genomsnittlig tid vid skrivbordet, kunskap, vikten av ergonomi samt möjligheten till tillämpning. Enkäten bestod av 20 frågor, 17 med fasta svarsalternativ och 3 var öppna frågor. Enkäten skickades ut till alla 44 arbetsterapeuter och svarsfrekvensen på de besvarade enkäterna var 89 %. Resultatet visar att alla respondenter ansåg att ett ergonomiskt förhållningssätt var en viktig del i relation till arbete vid skrivbords – och datorarbete. Den tid som spenderades vid skrivbordet var som mest 3-4 timmar/dag och ett fåtal hade upplevt fysiska besvär det senaste halvåret. Den vanligaste strategin som uppgavs för att motverka trötthet, stelhet eller värk, var olika rörelser och förflyttningar på stolen samt mellan rum. Slutsatsen var att arbetsterapeuterna hade en hög kunskap om ergonomi som de till största del kunde tillämpa i sitt dagliga arbete vid skrivbordet. Andelen respondenter med besvär och även tiden de spenderade vid skrivbord och dator var lägre än beräknat.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslärare jobbar förebyggande för att undvika skador i sitt yrke. Vidare var syftet att studera om det förebyggande arbetet skiljer sig mellan manliga och kvinnliga idrottslärare.Metoden som vi har använt oss av under denna undersökning är kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat ett antal manliga och kvinnliga idrottslärare som arbetar på skolor i Uppland respektive Västmanland. Svaren från intervjuerna ligger till grund för resultatdelen. Till grund för den teoretiska utgångspunkten har vi utgått från ett kvinnligt respektive manligt perspektiv.Resultaten från vår studie visar på hur idrottslärare som vi intervjuat i hög grad tänker kring sin arbetssituation och de har alla någon form av strategi för att undvika belastningsskador i yrket. Dessa strategier ser lite olika ut, men de mest vanliga är, att undvika att delta för mycket på lektionerna, använda eleverna som hjälp vid framplockning och tillbakaplockning av material, samt att använda eleven som resurs vid passning av andra elever och vid presentation av nya moment och övningar. När det kommer till frågan om det finns skillnader i strategier för de manliga och kvinnliga respondenterna så gick det inte att utläsa några signifikanta skillnader.Slutsatsen vi kan dra från vår studie är att de intervjuade idrottslärarna upplever sin arbetssituation som väldigt krävande och att det snarare är en regel än undantag att de måste ha ett speciellt arbetssätt eller strategi för att orka fysiskt i yrket. Idrottslärarna vi intervjuat uppger att yrket är väldigt komplext i den meningen att flera faktorer som stora klasser, säkerhet, administrativa uppgifter och dåliga arbetsförhållanden spelar in på deras fysiska hälsa.De Idrottslärare vi har intervjuat, har inte någon specifik strategi, då det är svårt att tillgodose alla faktorer runt omkring.

I dagens samhälle ökar antalet människor med ett stillasittande arbete. Då vår kropp är gjord för rörelse kan stillasittandet leda till belastningsbesvär. För att förhindra detta är det ergonomiska förhållningssättet ett viktigt verktyg. Ergonomi handlar om att omgivning och människa ska fungera i relation till varandra, både vad gäller psykiskt som fysiskt. Arbetsterapeuter får via dagens utbildning, en kunskap om ergonomi utifrån ett patientperspektiv. Dagligen arbetar de med prevention mot skador och besvär. Denna kunskap borde även kunna tillämpas i det egna arbetet. Syftet med denna studie var att kartlägga arbetsterapeuternas kunskap om ergonomiskt förhållningssätt, och möjligheter att tillämpa ergonomiska arbetsställningar, i förhållande till skrivbords – och datorarbete. Vi ville även undersöka om de upplevt besvär samt längden på den stillasittande tiden under en arbetsdag. Vi valde att avgränsa studien till att gälla den fysiska arbetsmiljön. Som datainsamlingsmetod användes en modifierad enkät som innefattade områdena fysisk arbetsmiljö, typ av besvär, strategier, genomsnittlig tid vid skrivbordet, kunskap, vikten av ergonomi samt möjligheten till tillämpning. Enkäten bestod av 20 frågor, 17 med fasta svarsalternativ och 3 var öppna frågor. Enkäten skickades ut till alla 44 arbetsterapeuter och svarsfrekvensen på de besvarade enkäterna var 89 %. Resultatet visar att alla respondenter ansåg att ett ergonomiskt förhållningssätt var en viktig del i relation till arbete vid skrivbords – och datorarbete. Den tid som spenderades vid skrivbordet var som mest 3-4 timmar/dag och ett fåtal hade upplevt fysiska besvär det senaste halvåret. Den vanligaste strategin som uppgavs för att motverka trötthet, stelhet eller värk, var olika rörelser och förflyttningar på stolen samt mellan rum. Slutsatsen var att arbetsterapeuterna hade en hög kunskap om ergonomi som de till största del kunde tillämpa i sitt dagliga arbete vid skrivbordet. Andelen respondenter med besvär och även tiden de spenderade vid skrivbord och dator var lägre än beräknat.

No description available.

Bakgrund: Fotboll, basket och ishockey är tre av de största lagidrotterna i Sverige och till idrottsutövandet har skador alltid hört till. Idrottsskador kan delas upp i akuta- och belastningsskador. En fysioterapeuts arbetsroll är att förebygga och behandla skador. Sedan covid-19 bröt ut har mycket påverkats, även idrottsutövandet. Vi ville kartlägga skadebilden för idrottare under covid-19.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga förekomst, lokalisation och typ av idrottsskador under covid-19 inom fotboll, ishockey och basket på elitnivå samt undersöka könsskillnader.Metod: En kvantitativ ansats valdes till studien och för datainsamlingen konstruerades en webbenkät med sex frågor. Deltagarna som inkluderades i studien tillhörde lag från de tre högsta divisionerna inom respektive idrott. Enkäten skickades ut digitalt via kontakter till deltagande klubbar. Totalt inkluderades 139 svar som analyserades och bearbetades i Excel.Resultat: Samtliga idrotter ådrog sig minst en skada per idrottare under studiens undersökta period. De vanligaste skadelokalisationerna skiljde sig åt bland samtliga idrotter, inom fotboll var lårskador vanligast, inom basket fotskador och inom ishockey var axel/skuldra och rygg de mest skadedrabbade kroppsdelarna. Det fanns skillnader i antalet av akuta respektive belastningsskador inom idrotterna, där det visade sig att belastningsskador var mer förekommande bland deltagarna. I resultatet återfanns även könsskillnader inom förekomst, lokalisation och typ. Konklusion: Fotboll var den mest skadedrabbade idrotten.Fler belastningsskador rapporterades till studien. Män ådrog sig fler skador än kvinnor i samtliga idrotter, framförallt akuta skador. Större population bör undersökas för att fastställa detta resultat. Vidare forskning skulle kunna undersöka vilken effekt skadeförebyggande träning har.

Syfte – Syftet med denna studie är att öka förståelsen för kopplingen mellan Lean och kraftergonomi inom tillverkningsindustrin samt undersöka varför de, inom viss forskning, anses oförenliga. För att uppfylla syftet har det gemensamma snittet mellan Lean och kraftergonomi undersökts samt vilka konflikter som kan uppstå mellan Lean och kraftergonomi vid arbete inom tillverkningsindustrin. Metod – Litteraturstudier, med fokus på samverkan mellan Lean och kraftergonomi, har utgjort ett teoretiskt ramverk. Litteraturstudier har kompletterats med en fallstudie på ett företag inom tillverkningsindustrin. Empirisk data, utgjord av genomförda intervjuer, observationer och en riskbedömning på fallföretaget, har analyserats gentemot det teoretiska ramverket och därmed genererat studiens resultat. Resultat – Studiens resultat visar på en stark koppling mellan Lean och kraftergonomi, då de samverkar till att stödja och förbättra varandra. Den vanliga uppfattningen, att Lean skulle orsaka repetitivt arbete, motbevisas genom att Leans principer, såsom arbetsrotation, arbetsutvidgning och arbetsberikning, istället bidrar till variation. Att Lean orsakar repetitivt arbete motbevisas även genom att arbetets takt baseras på kundefterfrågan, istället för kortast möjliga cykeltid. Ett annat bevis för att Lean och kraftergonomi stödjer varandra är att kvalitetsbrister oftast beror på kraftergonomiskt krävande rörelser. Dessa rörelser ses som icke-värdeadderande aktiviteter enligt Lean och minskar effektiviteten i arbetet. En konflikt mellan Lean och kraftergonomi har dock identifierats i studien, vilket är rörelse i form av gång. Gång ses enligt Lean som en icke-värdeadderande aktivitet, medan det enligt kraftergonomi är en viktig faktor för ett varierat arbete. Implikationer – Studien bidrar till den forskning som visar på att Leans principer och metoder ligger i ett gemensamt snitt med kraftergonomi. Anledningen till att många verksamheter upplevt en försämrad kraftergonomi på grund av Lean, tros därför bero på en ofullständig implementering utan helhetssyn över verksamhetsstrategin. Studiens resultat är behjälpligt för verksamheter i alla stadier av arbete med Lean. Resultatet kan användas som underlag för beslut före implementering, som stöd under implementering och vid fortsatt uppföljning och förbättringsarbete enligt Leans principer och metoder. Förhoppningen är att resultatet ska kunna hjälpa verksamheter att minska sjukfrånvaron, genom ökad förståelse för Lean som verksamhetsstrategi. Varje verksamhet behöver dock ha i åtanke att den identifierade konflikten mellan Lean och kraftergonomi kräver en avvägning för varje specifik arbetssituation. Begränsningar – Studerad litteratur har innefattat teori, där både Lean och kraftergonomi behandlas. Genom enskilda studier av både Lean och kraftergonomi, hade mer information troligtvis erhållits och medfört ett mer omfattande resultat om kopplingen mellan de två. / Purpose – The purpose of this study is to increase the understanding of the connection between lean and physical ergonomics in manufacturing industry, and to investigate reasons why they, in certain research, are considered to be inconsistent. To fulfil this purpose the intersection between lean and physical ergonomics has been studied, as well as possible conflicts that may arise between lean and physical ergonomics in manufacturing industry. Method – The theoretical framework is based on literature studies, focusing on the interaction between lean and physical ergonomics, supplemented by a case study at a company in manufacturing industry. Empirical data from completed interviews, from observations, and from a risk assessment of the case study company, have been analysed against the theoretical framework and generated the study's results. Findings – The results of the study show a strong link between the principles and methods of lean and physical ergonomics, as they work together to support and improve each other. The common perception, that lean should cause repetitive work, is disproved through the principles of lean, such as work rotation, work enlargement and work enhancement, which all contribute to variation. Also, according to lean principles, work rate should be based on customer demand and not on shortest possible cycle time. Another evidence of lean and physical ergonomics supporting each other is the fact that quality defects mostly occur due to ergonomically demanding movements. Such movements reduce work efficiency, and should be considered as waste according to lean. In the study, one conflict has been identified between lean and physical ergonomics, regarding movements through walking. In lean, walking is considered a non-value adding activity, while it in physical ergonomics is seen as a vital factor for work variation. Implications – The study contributes to research showing that lean principles and methods have a common intersection with physical ergonomics. The reason why many companies have experienced impaired physical ergonomics from lean, is supposed to be through incomplete implementations, lacking operational strategy overview. The results from the study will be useful for companies in all phases of lean implementation. The result may assist decisions when considering implementation, during implementation, and in continued monitoring and improvement efforts according to lean principles and methods. It is hoped that the results can help reduce sick leave through increased understanding of lean as an operational strategy. Each company must, however, bear in mind that the identified conflict between lean and physical ergonomics will have to be weighed up carefully by that particular company. Limitations – Studied literature has included theory where both lean and physical ergonomics have been discussed. Through individual studies of lean and of physical ergonomics more information would most likely have been acquired, resulting in a more extensive result on the connection between the two.