The purpose of this study was to describe patients’ experiences when living with a venous leg ulcer in physical, psychological and social perspectives. The articles used to describe this condition were found in the databases: PubMed and Cinahl. Ten articles were included in the result: five with a qualitative approach, two with a quantitative approach and three with both qualitative and quantitative approaches. The results were presented through three headings: physical, psychological and social. Patients’ experienced a lack of mobility due to the symptoms caused by the leg ulcer which included pain, swelling, exudates from the wound, and the volume of the bandage that made it difficult to wear shoes. Personal hygiene was also an issue because of the limitations of keeping themselves clean due to the bandaging of the leg. Common emotions to this condition were helplessness, sadness and anxiety. Though the negative emotions were more common than the positive, most patients still had hope for a future recovery. The majority of the patients lived isolated in their homes due to their health condition. The factors limiting their social life were decreased mobility, pain, exhaustion, shame, lack of endurance in the legs and limitations in clothes and shoes. The most common factor affecting patients was pain, seen throughout all three perspectives.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Många patienter inom vården drabbas av venösa bensår och det är en orsak till både fysiskt och psykiskt lidande. Läkningstiden är lång och venösa bensår är ofta återkommande. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur patienter med venösa bensår uppfattar sitt sjukdomstillstånd Metod: Tio vetenskapliga artiklar med inriktning på patienters upplevelse av att leva med venösa bensår söktes fram. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed med hjälp av relevanta och vedertagna söktermer. Därefter genomfördes en analys av de utvalda artiklarna. Resultat: Patienterna upplevde problem med fysisk aktivitet, smärta och olika begränsningar i vardagen. Kompressionsbehandlingen upplevdes ofta som problematisk och något som skapade ytterligare problem trots att patienterna samtidigt trodde att kompressionsbehandlingen var den bästa behandlingsmetoden och det bästa sättet att förhindra uppkomsten av nya sår. Olika sätt att orka med sin livssituation utvecklades, s.k. coping-strategier. Diskussion: Orsaker som bidrar till ökat lidande i patientens livssituation behöver upptäckas av sjuksköterskan för att kunna hanteras på ett bra sätt. Identifikation av bidragande orsaker till lidande gör det möjligt för sjuksköterskan att åtgärda problemen och förstärka de positiva egenskaperna hos patienten. För att ha möjlighet att bedöma vad patienten behöver är det nödvändigt för en sjuksköterska att försöka förstå hur patienten upplever sin situation. Slutsats: En sjuksköterska behöver möta patienten där den är för att de båda ska befinna på samma nivå. Då kommer sjusköterskan att ha möjligheten att värna om patientens egna resurser på bästa sätt i omvårdnadsarbetet.

Bakgrund: Bensår är ett vanligt tillstånd som kan vara av venöst, arteriellt och/eller blandat ursprung. Bensår och bensårsbehandling innebär stort lidande för personen och stora kostnader för samhället. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken livskvalitet personer med bensår har. Metod: Denna studie genomfördes som en kvantitativ litteraturstudie med 12 ingående artiklar. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarnas resultat och kvalitet granskades och resultaten sammanställdes. Resultat: Litteraturstudien visade att personer med bensårs livskvalitet påverkades i större omfattning jämfört med personer utan bensår. I resultatet framkom även att olika aspekter som till exempel fysiska, smärta, psykiska och sociala var relaterade till livskvalitet, och de olika aspekterna påverkades olika mycket av bensåret. Påverkan fanns på både fysiska och psykosociala faktorer och personer med bensår upplevde på grund av detta begränsningar i sina liv och en försämrad livskvalitet. Slutsats: Personer med bensår har en lägre livskvalitet jämfört med personer utan bensår utifrån både fysiska och psykosociala aspekter. Det behövs mer forskning för att hitta metoder som kan förbättra dessa personers livskvalitet.

Bakgrund: Venös insufficiens är orsaken till hälften av alla bensår. Förutom det lidande som tillståndet kan orsaka patienterna, leder det även till konsekvenser för samhället i form av höga kostnader i samband med sårbehandlingar. Antalet patienter med svårläkta venösa bensår antas öka i takt med befolkningens stigande ålder.   Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att leva med venösa bensår.   Metod: Uppsatsen genomfördes i form av en systematisk litteraturstudie inspirerad av Kristensson (2014).   Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: fysiska erfarenheter, erfarenheter av vårdrelationen samt psykosociala erfarenheter. Framträdande var patienternas erfarenheter av sårrelaterade symtom, som även kunde få psykosociala konsekvenser. Vårdrelationen var av stor betydelse för patienterna och både positiva och negativa erfarenheter lyftes fram. Slutsats: Att leva med venösa bensår kan innebära olika dimensioner av lidande. Patienterna kunde utsättas för vårdlidande när vårdpersonalens fokus enbart var på såret och sårbehandlingen. De fysiska symtom som såret gav upphov till, medförde att sjukdomslidande uppstod. Det är viktigt att vårdpersonalen har kompetens och adekvat kunskap, samt strävar efter att få inblick i patienters erfarenheter, för att skapa en god individanpassad vård.

I Sverige lider cirka 50000 personer av kroniska bensår, varav 80 % av dessa är venösa. För att sjuksköterskor ska kunna utföra en individanpassadvård behöver de ha en djup förståelse för vilka känslor och upplevelser som kan yttra sig hos patienter som lider av venösa bensår. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Metoden var en litteraturstudie som utgick ifrån en modifierad niostegsmodell efter Polit & Beck (2012). Databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO användes för litteratursökningen där artiklar valdes ut för att genomgå tre urval. Med hjälp av Polit & Becks (2012) granskningsmallar har artiklarna kritiskt granskats. Författarna har därefter analyserat artiklarna både enskilt och tillsammans för att få likartad uppfattning om innehållen. Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar, och utifrån databearbetningen framkom tre huvudkategorier samt sju underkategorier. Huvudkategorierna bestod av fysiska, psykiska och sociala problem och underkategorierna var smärta, lukt, fysisk inaktivitet, depression & ångest, maktlöshet & förlorad kontroll, rädsla leder till social isolering och stöd för att hantera vardagen. Slutsats Patienter med venösa bensår har många olika upplevelser kopplat till sina sår. Upplevelserna yttrar sig i form av smärta, lukt, fysisk inaktivitet, depression & ångest, maktlöshet & förlorad kontroll, rädsla leder till social isolering samt stöd för att hantera vardagen. Dessa upplevelser har en stor påverkan på fysiska, psykiska och sociala aspekter i det dagliga livet.

No description available.

No description available.

No description available.