Bakgrund: Många patienter inom vården drabbas av venösa bensår och det är en orsak till både fysiskt och psykiskt lidande. Läkningstiden är lång och venösa bensår är ofta återkommande. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur patienter med venösa bensår uppfattar sitt sjukdomstillstånd Metod: Tio vetenskapliga artiklar med inriktning på patienters upplevelse av att leva med venösa bensår söktes fram. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed med hjälp av relevanta och vedertagna söktermer. Därefter genomfördes en analys av de utvalda artiklarna. Resultat: Patienterna upplevde problem med fysisk aktivitet, smärta och olika begränsningar i vardagen. Kompressionsbehandlingen upplevdes ofta som problematisk och något som skapade ytterligare problem trots att patienterna samtidigt trodde att kompressionsbehandlingen var den bästa behandlingsmetoden och det bästa sättet att förhindra uppkomsten av nya sår. Olika sätt att orka med sin livssituation utvecklades, s.k. coping-strategier. Diskussion: Orsaker som bidrar till ökat lidande i patientens livssituation behöver upptäckas av sjuksköterskan för att kunna hanteras på ett bra sätt. Identifikation av bidragande orsaker till lidande gör det möjligt för sjuksköterskan att åtgärda problemen och förstärka de positiva egenskaperna hos patienten. För att ha möjlighet att bedöma vad patienten behöver är det nödvändigt för en sjuksköterska att försöka förstå hur patienten upplever sin situation. Slutsats: En sjuksköterska behöver möta patienten där den är för att de båda ska befinna på samma nivå. Då kommer sjusköterskan att ha möjligheten att värna om patientens egna resurser på bästa sätt i omvårdnadsarbetet.

Bakgrund: Venös insufficiens är orsaken till hälften av alla bensår. Förutom det lidande som tillståndet kan orsaka patienterna, leder det även till konsekvenser för samhället i form av höga kostnader i samband med sårbehandlingar. Antalet patienter med svårläkta venösa bensår antas öka i takt med befolkningens stigande ålder.   Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att leva med venösa bensår.   Metod: Uppsatsen genomfördes i form av en systematisk litteraturstudie inspirerad av Kristensson (2014).   Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: fysiska erfarenheter, erfarenheter av vårdrelationen samt psykosociala erfarenheter. Framträdande var patienternas erfarenheter av sårrelaterade symtom, som även kunde få psykosociala konsekvenser. Vårdrelationen var av stor betydelse för patienterna och både positiva och negativa erfarenheter lyftes fram. Slutsats: Att leva med venösa bensår kan innebära olika dimensioner av lidande. Patienterna kunde utsättas för vårdlidande när vårdpersonalens fokus enbart var på såret och sårbehandlingen. De fysiska symtom som såret gav upphov till, medförde att sjukdomslidande uppstod. Det är viktigt att vårdpersonalen har kompetens och adekvat kunskap, samt strävar efter att få inblick i patienters erfarenheter, för att skapa en god individanpassad vård.

I Sverige lider cirka 50000 personer av kroniska bensår, varav 80 % av dessa är venösa. För att sjuksköterskor ska kunna utföra en individanpassadvård behöver de ha en djup förståelse för vilka känslor och upplevelser som kan yttra sig hos patienter som lider av venösa bensår. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Metoden var en litteraturstudie som utgick ifrån en modifierad niostegsmodell efter Polit & Beck (2012). Databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO användes för litteratursökningen där artiklar valdes ut för att genomgå tre urval. Med hjälp av Polit & Becks (2012) granskningsmallar har artiklarna kritiskt granskats. Författarna har därefter analyserat artiklarna både enskilt och tillsammans för att få likartad uppfattning om innehållen. Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar, och utifrån databearbetningen framkom tre huvudkategorier samt sju underkategorier. Huvudkategorierna bestod av fysiska, psykiska och sociala problem och underkategorierna var smärta, lukt, fysisk inaktivitet, depression & ångest, maktlöshet & förlorad kontroll, rädsla leder till social isolering och stöd för att hantera vardagen. Slutsats Patienter med venösa bensår har många olika upplevelser kopplat till sina sår. Upplevelserna yttrar sig i form av smärta, lukt, fysisk inaktivitet, depression & ångest, maktlöshet & förlorad kontroll, rädsla leder till social isolering samt stöd för att hantera vardagen. Dessa upplevelser har en stor påverkan på fysiska, psykiska och sociala aspekter i det dagliga livet.

The purpose of this study was to describe patients’ experiences when living with a venous leg ulcer in physical, psychological and social perspectives. The articles used to describe this condition were found in the databases: PubMed and Cinahl. Ten articles were included in the result: five with a qualitative approach, two with a quantitative approach and three with both qualitative and quantitative approaches. The results were presented through three headings: physical, psychological and social. Patients’ experienced a lack of mobility due to the symptoms caused by the leg ulcer which included pain, swelling, exudates from the wound, and the volume of the bandage that made it difficult to wear shoes. Personal hygiene was also an issue because of the limitations of keeping themselves clean due to the bandaging of the leg. Common emotions to this condition were helplessness, sadness and anxiety. Though the negative emotions were more common than the positive, most patients still had hope for a future recovery. The majority of the patients lived isolated in their homes due to their health condition. The factors limiting their social life were decreased mobility, pain, exhaustion, shame, lack of endurance in the legs and limitations in clothes and shoes. The most common factor affecting patients was pain, seen throughout all three perspectives.

Syfte med studien var att beskriva män respektive kvinnors upplevelse av att leva med venösa bensår. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Studien baserades på intervjuer med åtta män och åtta kvinnor, materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån temat Begränsad och berövad sin vardag som bildades utifrån kategorierna Smärta och lukt är begränsande, Omvårdnaden begränsar vardagen och Såret begränsar livet. Resultatet visade att män och kvinnor som lever med venösa bensår upplever sig begränsade i sin vardag. Kvinnor upplevde att smärtan var det värsta med bensåret, när den satte i gång gick det inte att tänka på något annat. De upplevde sig bundna till hemmet på grund av ovissa omläggningstider. Att vara lindad upplevde männen vara det värsta med att ha bensår. Lindan begränsade deras rörlighet. Både män och kvinnors fysiska aktivitet begränsades och deras sociala samvaro med familj och vänner minskade på grund av trötthet och tidsbrist. Många behövde hjälp för att klara av vanliga vardagsbestyr. Trots de begränsningar som bensåren medförde så anpassade sig flertalet till sin nya vardag.

Bakgrund: Venösa bensår är vanligt förekommande och äldre är en specifikt utsatt grupp. Fenomenet definieras inte som en sjukdom utan uppkommer sekundärt till venös insufficiens. Läkningstiden sträcker sig ofta över en längre tidsperiod och kräver stora hälso- och sjukvårdsresurser. Patienterna blir beroende av vård under behandlingstiden och sjuksköterskorna har ett viktigt ansvar gällande att involvera samt vårda individerna utifrån livsvärldsperspektivet. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att leva med venösa bensår Metod: Metoden utgick från Fribergs integrerade sammanställning av kvalitativ forskning där åtta kvalitativa artiklar analyserades efter att ha sökts fram i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Tre teman framkom i resultatet: Patientens roll i vården, Såret som en begränsning och Att vara sitt sår. Relationen till sjuksköterskan och delaktighet i läkningsprocessen var central för att uppnå en känsla av trygghet. Såret påverkade individernas liv i form av fysiska begränsningar och ledde även till försämrad självkänsla och förlorad identitet vilket bidrog till en distansering till sociala kontexter. Slutsatser: Upplevelsen av fenomenet tycks i stora drag vara gemensamma för patienterna men hur det påverkade den enskildes vardag skiljde sig åt. Genom ett vårdande förhållningssätt där patienternas livsvärld lyfts fram kan sjuksköterskan uppmärksamma individuella omvårdnadsbehov och på så vis förbättra patienternas livskvalitet.

Venösa bensår är ett globalt problem som många äldre personer lider av, där smärta, nedsatt rörlighet och social isolering blir följden och påverkar den äldre personens livskvalité och hälsa. Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadsåtgärder vid venösa bensår hos äldre personer. Syftet besvarades med stöd av två frågeställningar; Vilka omvårdnadsåtgärder används vid venösa bensår, vilken betydelse har omvårdnadsåtgärderna för sårläkningen. I denna integrerade litteraturöversikt analyserades nio vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att de omvårdnadsåtgärder som används vid venösa bensår är information, kompression, sårvård, aktivitet, nutrition, motivation och uppföljning. Dessa visade sig ha stor betydelsen för sårläkningen, enskilt men främst i kombination med varandra. En slutsats är att sjuksköterskors kunskaper och förmåga att se personen som en helhet är av stor vikt för god omvårdnad vid venösa bensår för att främja de äldre personernas följsamhet i behandling med en förbättrad sårläkning som följd. Ett holistiskt synsätt skall prägla sjuksköterskor och vårdpersonalens bemötande och attityder gentemot den äldre personen med venösa bensår och främja delaktighet, samt ge ett stöd i egen vård.

Bakgrund: Venösa bensår är den vanligaste sårdiagnosen och påverkar livet negativt då personer kan uppleva obehaglig lukt från såret samt smärta vilket kan leda till isolering. Egenvården är en viktig del i behandlingen när det kommer till sårläkningen och den främsta åtgärden är att minska bensvullnad genom att exempelvis använda kompressionsstrumpor och ha benen i högläge. Dorothea Orems egenvårdsteori används som definition av egenvård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser i samband med sin egenvård vid venösa bensår. Metod: En litteraturstudie har gjorts med deduktiv ansats med utgångspunkt i Orems teori. Genom en systematisk sökning i databaserna Cinahl och Pubmed resulterade urvalet i 12 kvalitativa artiklar. En kvalitativ innehållsanalys gjordes enligt Lundman och Hällgren- Graneheim (2017). Resultat: Personernas upplevelser beskrivs utifrån kategorierna egenvårdsstrategi och egenvårdsbegränsningar. Slutsats: En del av personerna upplevde mer positiv syn till egenvården och hade kapacitet till åtgärderna. Men övergripande handlade upplevelserna om olika begränsningar till egenvården såsom smärta och rädsla där smärtan ofta visade sig vara underbehandlad. Även brist på kunskap sågs som ett hinder då många av personerna inte förstod varför egenvårdsåtägärderna var viktiga.

Bakgrund: Venösa bensår är ett vanligt förekommande problem som sjuksköterskor dagligen kommer i kontakt med. Venösa bensår har en tydlig påverkan på patientens livskvalitet på grund av smärta och nedsatt rörlighet. Orsakar stort lidande för patienten, kostnader för sjukvården och leder till stort vårdbehov. Under många år har kompressionsbehandling varit det sätt man vanligast behandlat venösa bensår. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva uppfattningen av kompressionsbehandling vid venösa bensår. Metod: En litteraturstudie har genomförts baserad på vetenskapliga studier från åren 2003-2009, vilket resulterade i fyra kategorier. Resultat: Ett flertal olika metoder avseende kompressionsbehandling av venösa bensår ingår. I flera studier förefaller flerlagers kompressionsbehandling vara att föredra före icke elastisk behandling och andra typer av enkel/två lagers behandling. Resultaten är dock inte entydiga då icke elastisk i några studier är likvärdig eller bättre än flerlagers kompressionsbehandling. Utifrån resultaten i de olika studierna framkommer bilden att patienterna upplever en högre grad av komfort i samband med behandling med flerlagersbehandling och kompressionsstrumpor, jämfört med behandling med icke elastiska kompressionsbehandlingar. Diskussion: I analysen framkommer att flerlagers kompressionsbehandling samt kompressionsstrumpor är framgångsrika vid behandling av venösa bensår och dessa visar sig i högre grad stimulera till sårläkning jämfört med andra behandlingsmetoder. Slutsats: Viktigt är att en behandling kan fördras av patienten, det vill säga att den är komfortabel och säker, gärna med få byten av bandage per vecka. Det borde medföra en större följsamhet till behandlingen och bättre behandlingsresultat.

No description available.