BAKGRUND: Patienter med bensår återfinns inom hela sjukvården. Detta innebär att många sjuksköterskor kommer att möta dessa patienter i sitt arbete oberoende av var de arbetar. Distriktssköterskor kan ägna upp till hälften av sin arbetstid till bensårsbehandling. Patienter med bensår lider ofta av smärtor. Såren påverkar deras livskvalité och begränsar deras liv. SYFTE: Denna studies syfte var att belysa omvårdnaden vid smärtsamma bensår, ur såväl ett sjuksköterske- som patientperspektiv. METOD: En litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar. Resultatet grundas på 14 artiklar, med både kvalitativ och kvantitativ metod. RESULTAT: Fyra huvudtema framkom; Smärtkontroll, Interaktion mellan sjuksköterska och patient, Social gemenskap och Kunskapsutveckling. Många patienter med bensår hade smärtor som inte uppmärksammades av sjuksköterskan, då patienterna inte alltid påtalade detta. Sjuksköterskor har ett viktigt arbete i att kontinuerligt smärtskatta och följa upp smärtlindringen. Optimal sårbehandling förutsätter ett gott samarbete mellan patient och sjuksköterska. Den sociala gemenskapen är en viktig del i patientens välbefinnande och främjar sårläkning och minskar smärta. Både patienter och sjuksköterskor saknar tillräckliga kunskaper om bensår.

Syftet med studien var att beskriva hur patienter med bensår upplever sin vardag ur ett fysiskt, känslomässigt, och socialt perspektiv. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio patienter med bensår från tre hälsocentraler intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades utifrån temat: Att vara prövad men inte uppgiven som bildades av tre kategorier: Sårets kondition, Komplikationer till att leva med bensår samt Anpassning till att leva med bensår. Temat beskrev att patienter med bensår hade många svårigheter men att de, samtidigt, på olika sätt, tog itu med dessa svårigheter för att kunna leva ett så bra liv som möjligt. Sårets kondition hade stor betydelse för patientens upplevelse av smärta. Många patienter var otillräckligt smärtlindrade och hade ont både dag och natt. Andra besvär var lukt och läckage från såret. Komplikationer till att leva med bensår innebar känslomässiga påfrestningar så som nedstämdhet, ilska och oro. Fysiska svårigheter bestod i att inte orka gå längre sträckor. Praktiska besvär innefattade att behöva hjälp med vardagliga sysslor. Många patienter hade svårt att upprätthålla sina sociala kontakter. Patienternas anpassning till att leva med bensår var stor och de använde sig av både praktiska och känslomässiga copingstrategier.

En god nutritionsstatus är av betydelse för en optimal sårläkning. Syftet med denna studie var att beskriva sambandet mellan nutrition och sårläkning ur ett omvårdnadsperspektiv. Studien gjordes som en systematisk litteraturstudie och baserades på 16 vetenskapliga artiklar. I dessa framkom nutritionsstatusens samband med sårläkning och vad sjuksköterskan kan påverka genom sina omvårdnadsåtgärder. Det kom även fram att energibehovet ökade när patienterna hade svårläkta sår. Sjukhusmaten täckte inte det dagliga behovet av näringsämnen hos patienter med tryck- eller bensår, utan ofta behövdes ett kosttillägg. Det visade sig att protein hade en stor betydelse för sårläkningen, men att det inte enbart var protein utan att det var ett samspel mellan alla näringsämnen som hade betydelse. Viktiga uppgifter i sjuksköterskans arbete var att tidigt uppmärksamma en försämrad nutritionsstatus och att sätta in relevanta omvårdnadsåtgärder. Detta kunde vara dietråd eller att berika kosten med olika tillägg samt att se helheten i patientens måltidsmiljö och anpassa den individuellt. Mer utbildning i nutrition och dess påverkan vid sårläkning behövs för att omvårdnaden ska kunna bli optimal. För att uppmärksamma nutritionens betydelse för sårläkning bör ytterligare forskning bedrivas på området.

Forskning visar att den viktigaste behandlingen för att förebygga och läka venösa bensår är att minska ödem med kompressionsbehandling. Det saknas evidensbaserat informationsmaterial att lämna till patienten som komplement till den muntliga informationen. Syftet var att granska den litteratur som finns gällande bensårs påverkan på livskvaliteten och hur god compliance till kompressionsbehandling uppnås samt sammanställa ett underlag för en kort evidensbaserad informationsbroschyr till patienter om kompressionsbehandling.   Metod:Studien gjordes som en systematisk litteraturstudie. Resultat: Bensår och kompressionsbehandling både under och efter sårläkning inverkar negativt på patienternas livskvalitet. Över hälften av patienter med bensår upplever smärta av varierande grad. Det är viktigt att distriktssköterskan lyssnar noga på varje enskild patient eftersom upplevelsen av smärta är individuell. Behandling med kompressionsstrumpor eller kompressionslindor är en förutsättning för att läka bensår och förhindra recidiv. Tidigare studier visar att patienter ofta får bristande information om kompressionsbehandling och att distriktssköterskor ofta har otillräcklig kunskap om bensår och kompressionsbehandling. Bensårspatienter uppvisar ofta dålig compliance till kompressionsbehandling. För att uppnå bättre compliance krävs framför allt bättre utbildning av patienten, patientdelaktighet och täta uppföljningsbesök

Bakgrund: Venösa bensår är ett vanligt förekommande problem som sjuksköterskor dagligen kommer i kontakt med. Venösa bensår har en tydlig påverkan på patientens livskvalitet på grund av smärta och nedsatt rörlighet. Orsakar stort lidande för patienten, kostnader för sjukvården och leder till stort vårdbehov. Under många år har kompressionsbehandling varit det sätt man vanligast behandlat venösa bensår. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva uppfattningen av kompressionsbehandling vid venösa bensår. Metod: En litteraturstudie har genomförts baserad på vetenskapliga studier från åren 2003-2009, vilket resulterade i fyra kategorier. Resultat: Ett flertal olika metoder avseende kompressionsbehandling av venösa bensår ingår. I flera studier förefaller flerlagers kompressionsbehandling vara att föredra före icke elastisk behandling och andra typer av enkel/två lagers behandling. Resultaten är dock inte entydiga då icke elastisk i några studier är likvärdig eller bättre än flerlagers kompressionsbehandling. Utifrån resultaten i de olika studierna framkommer bilden att patienterna upplever en högre grad av komfort i samband med behandling med flerlagersbehandling och kompressionsstrumpor, jämfört med behandling med icke elastiska kompressionsbehandlingar. Diskussion: I analysen framkommer att flerlagers kompressionsbehandling samt kompressionsstrumpor är framgångsrika vid behandling av venösa bensår och dessa visar sig i högre grad stimulera till sårläkning jämfört med andra behandlingsmetoder. Slutsats: Viktigt är att en behandling kan fördras av patienten, det vill säga att den är komfortabel och säker, gärna med få byten av bandage per vecka. Det borde medföra en större följsamhet till behandlingen och bättre behandlingsresultat.

<p>BAKGRUND: Patienter med bensår återfinns inom hela sjukvården. Detta innebär att många sjuksköterskor kommer att möta dessa patienter i sitt arbete oberoende av var de arbetar. Distriktssköterskor kan ägna upp till hälften av sin arbetstid till bensårsbehandling. Patienter med bensår lider ofta av smärtor. Såren påverkar deras livskvalité och begränsar deras liv. SYFTE: Denna studies syfte var att belysa omvårdnaden vid smärtsamma bensår, ur såväl ett sjuksköterske- som patientperspektiv. METOD: En litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar. Resultatet grundas på 14 artiklar, med både kvalitativ och kvantitativ metod. RESULTAT: Fyra huvudtema framkom; Smärtkontroll, Interaktion mellan sjuksköterska och patient, Social gemenskap och Kunskapsutveckling. Många patienter med bensår hade smärtor som inte uppmärksammades av sjuksköterskan, då patienterna inte alltid påtalade detta. Sjuksköterskor har ett viktigt arbete i att kontinuerligt smärtskatta och följa upp smärtlindringen. Optimal sårbehandling förutsätter ett gott samarbete mellan patient och sjuksköterska. Den sociala gemenskapen är en viktig del i patientens välbefinnande och främjar sårläkning och minskar smärta. Både patienter och sjuksköterskor saknar tillräckliga kunskaper om bensår.</p>

<p>Forskning visar att den viktigaste behandlingen för att förebygga och läka venösa bensår är att minska ödem med kompressionsbehandling. Det saknas evidensbaserat informationsmaterial att lämna till patienten som komplement till den muntliga informationen.</p><p><em>Syftet var att granska den litteratur som finns gällande bensårs påverkan på livskvaliteten och hur god compliance till kompressionsbehandling uppnås samt sammanställa ett underlag för en kort evidensbaserad informationsbroschyr till patienter om kompressionsbehandling. <em> </em></em></p><p> </p><p>Metod:Studien gjordes som en systematisk litteraturstudie. <em> </em></p><p>Resultat: Bensår och kompressionsbehandling både under och efter sårläkning inverkar negativt på patienternas livskvalitet. Över hälften av patienter med bensår upplever smärta av varierande grad. Det är viktigt att distriktssköterskan lyssnar noga på varje enskild patient eftersom upplevelsen av smärta är individuell. Behandling med kompressionsstrumpor eller kompressionslindor är en förutsättning för att läka bensår och förhindra recidiv. Tidigare studier visar att patienter ofta får bristande information om kompressionsbehandling och att distriktssköterskor ofta har otillräcklig kunskap om bensår och kompressionsbehandling. Bensårspatienter uppvisar ofta dålig compliance till kompressionsbehandling. För att uppnå bättre compliance krävs framför allt bättre utbildning av patienten, patientdelaktighet och täta uppföljningsbesök</p><p> </p>

No description available.

Ökad risk för bensår kan ha ett samband med en allt äldre befolkning. För att kunna ge rätt behandling måste sjuksköterskan bli medveten om hur livskvaliteten förändras för patienten i samband med bensår. Syftet var att beskriva hur vaskulära bensår påverkar äldre personers upplevda livskvalitet. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. Databaser som användes var Cinahl och PubMed. Resultatet av sökningen blev elva artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visade att livskvaliteten försämrades hos patienter med bensår. En orsak till försämrad livskvalitet var smärta. Kontakten med andra människor minskade då patienterna med bensår undvek att röra sig ute och delta i sociala aktiviteter. Immobilitet gjorde att många patienter med bensår blev frustrerade och det ledde till en sämre livskvalitet. Familjens roller omfördelades vilket ledde till att självbilden förändrades negativt hos patienter med bensår. Patienter med bensår var i behov av stöd och information för att ha en möjlighet att uppnå god livskvalitet. Sjuksköterskan måste bemöta patienten med bensår på ett empatiskt sätt. Hon måste också lyssna på patientens upplevelse av att leva med bensår. Det behövs mer kvalitativ forskning om hur övriga familjen påverkas av att en familjemedlem är drabbad av bensår.

No description available.