This thesis deals with the restoration of masonry in ruins with the aim of mapping which restorations have been carried out at Kronobergs and Bergkvara ruins in Växjö, and to explore which restoration measures that are sustainable. During the early 20th century many of the country's cultural monuments were restored including ruins. The ruins were originally buildings built with natural stone and lime mortar and were never intended to stand without a roof. When the buildings were left to decay for various reasons, they quickly became ruins. To save the ruins and make them accessible to visitors, the ruins needed to be preserved.The results have been obtained from archive studies and observations from visits in-situ. The various restoration works carried out on Kronoberg and Bergkvara ruins has been compiled. The conclusions show that in order to carry out a successful restoration, consideration must be given to the entire overall damage picture of the ruin and past and future restoration work.

Denna uppsats består av en flerfallstudie som tagits fram i ändamålet att utreda möjliga positiva och negativa konsekvenser i och med etablering av de nya förbifarterna i Söderköping och Bergkvara i Torsås kommun. Syftet med denna uppsats har varit att utreda huruvida förändrade rörelsemönster kan påverka planeringsförutsättningarna för svenska små och mellanstora tätorter. Det som har legat i fokus är centrum- och sällanköpshandeln, näringsliv, bostadsutveckling samt verksamhet- och industrietablering i städerna men främst vid förbifarterna. Det visade sig att kommunerna identifierat liknande konsekvenser men att Söderköping hade djupare analyser om den framtida planeringen. Bergkvara har därför större odds för att påverkas av negativa effekter, framför allt på den nuvarande handeln vid utvecklingen av nytt handelsområde som planeras ske mellan Torsås tätort och Bergkvara tätort. I kommunerna finns en önskan om att möjliggöra för bättre förutsättningar för kollektivtrafik och expressbussar vilket kan öka den regionala pendlingen. Däremot saknas information i form av enkäter eller intervjuer med boende eller verksamma i tätorterna för att ta reda på om det kommer leda till en ökning av människor som åker kollektivt. Vad som märkts utifrån tidigare forskning är att det i stället kan få motsatt effekt, att det sker en ökning i antalet biltrafikanter och att en minskad efterfrågan för kollektiv pendling sker.