Uppsatsen är en kvalitativ litteraturanalys med hermeneutisk inriktning. Vi fördjupar oss i begrepp som mångkultur, interkulturell kompetens, etnocentrism, critical literacy samt alteritetsteori. Därtill går vi igenom vad som menas med händelse, tema, miljö och karaktär samt deras betydelse för barnlitteratur. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl två skönlitterära barnböcker, som är skrivna i ett dagboksformat för åldrarna 9–12 år, lämpar sig i svenskundervisningen i ett mångkulturellt klassrum för lärare som arbetar för en inkluderande miljö. Böckerna som analyseras är Berts dagbok 1 (Jacobsson och Olsson 2015) och Habib: Meningen med livet (Foley 2005). Resultatet av litteraturanalysen synliggör att båda böckernas övergripande tema och motiv skildrar vanligt förekommande tonårsproblem vilket lämpar sig för ungdomar i alla klassrum. Vi har även kommit fram till den teoretiska slutsatsen att båda böckerna kan lämpa sig i ett mångkulturellt klassrum men att lärare behöver arbeta med böckerna på olika sätt för att nå samma mål i undervisningen. För att undervisningen ska kunna bedrivas inkluderande i ett mångkulturellt klassrum, där alla etniciteter lyfts fram som värdefulla, så krävs det framför allt att den enskilde läraren besitter en interkulturell kompetens och är medvetenhet om sin egen etnocentrism.

Uppsatsen är en komparativ studie där vi analyserar Berts dagbok (Sören Olsson & Anders Jacobsson 1993) och Berts dagbok (Olsson & Jacobsson 2015) ur ett genusperspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka normer som framkommer och om det skett någon förskjutning kring dessa mellan böckerna. Ett vidare syfte är att diskutera lärares normkritiska arbete i skolan. Metoden som används är textanalys med komparativt och genusteoretiskt anslag. Resultatet av analysen visar på att det inte skett någon större förändring i underliggande normkonformativa teman mellan böckerna. Vidare upptäcktes många exempel på problematiska scener i både Berts dagbok (1993) och Berts dagbok (2015). Till exempel upptäcktes sexistiska attityder i båda böckerna. Dock fanns exempel på rena sexuella trakasserier i den äldre som inte återfinns i den nyare boken. På grund av de normkonformativa teman som upptäcktes blir böckerna intressanta att använda i skolan som grund för normkritisk diskussion.