Syftet med uppsatsen har varit att utreda på vilka sätt köparen kan påverkas vid anlitandet av en besiktningsman vid fastighetsköp. Den metod som har används är den rättsdogmatiska metoden med utgångspunkt i lag, förarbeten, doktrin och praxis för att kunna fastställa gällande rätt. Resultatet från uppsatsen var att vid anlitandet av en besiktningsman påverkas inte kriterierna för vad en normalt bevandrad köpare ska kunna hitta för fel. En besiktningsman kan utöka köparens undersökningsplikt genom att anteckna varningssignaler i besiktningsprotokollet. Vid vilken tidpunkt köparen väljer att genomföra besiktning kan påverka möjligheterna till återgång av köpet. Besiktning innan köpet och besiktning efter köpet med en besiktningsklausul utan tröskel har köparen alltid rätt att avbryta köpet. Vid besiktning efter köpet med en besiktningsklausul med tröskel måste särskilda kriterier uppnås som framkommer av klausulen för att köparen ska kunna avbryta köpet. Slutligen är rättsläget oklart gällande om köparen kan kräva säljarens besiktningsman på skadestånd. Högsta domstolen har i några mål dömt skadestånd vid tredjemansskador men det råder oklarheter hur detta skulle appliceras vi besiktningsfall.

The society today is heading towards a digital development and many companies are adopting a more digital way of working. The working procedures used in the industry of real estate inspections are in a need of modernization to keep up with the society’s rate of development. Thus, to be able to satisfy the requirements from both the customers and the new generation of surveyors, new tools to perform more efficient inspections need to be developed. The purpose of this study is to examine if real estate inspections, primarily pre-purchase inspections, can be performed more efficient with the use of a digital tool. The study covers the work from the ocular inspection to the post-processing work with the documentation. At first, the study mapped out all the available solutions for digital documentation. A digital tool was chosen to be tested during two pre-purchase inspections. Thereafter, the surveyor’s way of working was compared with a digital way of working. The comparison included differences in the working process, efficiency, and the post processing work. The digital tool could then be evaluated, and improvements were suggested. The study was concluded by a qualitative interview study where people working in the industry of real estate inspections answered nine questions about digital development to increase the comprehension for their personal thoughts and experiences of the subject. The results showed the largest difference between a digital way of working compared to working with paper and pen, was during the post-processing work with the documentation. A digital tool removes unnecessary steps, such as transferring handwritten notes to digital form, which in turn alleviates the workload. Furthermore, it is important that a digital tool is user friendly and flexible, to ensure that the facts about the house are easily collected. Many of the respondents from the interviews were positive to and understood the digital development in their line of business. Most of the responders had also a motivation to develop their skill in digitalization. In conclusion, this study shows that there exists an interest to develop the inspections of real estate and an aim towards a more modern work procedure. Alas, there is more work to be done to make the digital tools competitive to the traditional tools. The area of business is small which unfortunately leads to a limited development. By cooperation between companies and by listening to the professionals in the line of business, the digital development can achieve greater progress. / Dagens samhälle går en digital utveckling till mötes och många verksamheter ansluter sig till ett mer digitalt arbetssätt för att följa med i utvecklingen. Arbetsmetoderna som fastighetsbesiktningsbranschen idag använder sig av kan behöva moderniseras för att kunna hänga med i samhällets utvecklingstakt. För att möta både kunders och den nya generationen besiktningsmäns behov behöver nya verktyg utvecklas för att kunna utföra effektivare besiktningar. Den här studien syftar till att undersöka om fastighetsbesiktningar, främst överlåtelsebesiktningar, kan göras effektivare genom användandet av ett digitalt hjälpmedel. Undersökningen sträcker sig från arbetet med den okulära besiktningen till efterarbetet med dokumentationen. Verkställandet av studien gjordes genom en kartläggning av befintliga lösningar för digital dokumentation. Genom noggrann överläggning valdes ett av de digitala hjälpmedlen ut för att testas vid två överlåtelsebesiktningar. Fortsättningsvis gjordes en jämförelse mellan besiktningsmannens arbetssätt och ett digitalt arbetssätt med det valda hjälpmedlet på arbetsgång, effektivitet samt skillnad i efterarbete med dokumentationen. Det digitala hjälpmedlet kunde sedan utvärderas och förslag till förbättringar och önskvärda egenskaper kunde tas fram. Studien avslutades med en kvalitativ intervjustudie där yrkesverksamma inom branschen fick svara på nio frågor om digital arbetsutveckling för att öka förståelsen för deras personliga tankar och upplevelser kring ämnet. Resultatet visade att den största skillnaden mellan ett digitalt arbetssätt och ett arbetssätt med papper och penna upplevdes under rapportskrivandet. Ett digitalt hjälpmedel tar bort onödiga moment, som exempelvis dubbelarbete genom överföring av redan skrivna anteckningar till dator, som stjäl dyrbar tid. Vidare är det tydligt att det digitala hjälpmedlet ska vara användarvänligt och flexibelt för att utan svårigheter kunna samla fakta om huset som ska besiktigas. Resultatet av intervjustudien visade att majoriteten av de tillfrågade var positiva till och förstod behovet av digital arbetsutveckling. De flesta hade dessutom en vilja att öka sina kunskaper inom digitalisering. Konklusionen är att studien visar att det finns en vilja att utveckla praktiken gällande besiktningar och gå mot ett modernare digitalt arbetssätt, men att det är en bit kvar att gå för att göra dagens digitala hjälpmedel attraktiva för branschens besiktningsmän. Utvecklingen är begränsad av att verksamhetsområdet är litet. Med samarbete företag sinsemellan och genom att lyssna på dem som är yrkeskunniga i branschen kan den digitala utvecklingen åstadkomma större framsteg.

Syfte: Idag är intresset för digitalisering och effektivisering inom byggbranschen stort.Trots intresset har många aktörer inte helt övergått till digitalt arbetssätt, inte minstbesiktningsmän. Genom studien kan trösklarna för utebliven digitalisering analyseraspå individnivå. Då digitalt arbetssätt implementeras möts förändringen först av de erfarenheter och kompetenser som besiktningsmännen innehar. Vidare filtrerasarbetssättet genom innovationsteorins egenskaper och slutligen beslutar individernaifall förändringen accepteras eller avvisas. Syftet med studien var att öka förståelsenkring hur besiktningsmän upplever digitalt arbetssätt på individnivå med utgångspunktfrån olika arbetslivserfarenheter. Genom studien kunde även ekonomiska konsekvenseri samband med digitalt arbetssätt lyftas fram. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ inriktning. Inledningsvis genomfördesen litteraturstudie som låg till grund för undersökt problematik. Studiens kvalitativainriktning baserades på tolv intervjuer och två observationer. Intervjuernaresponderades av tolv besiktningsmän från WSP Sverige AB. Besiktningsmännen hadeolika arbetslivserfarenheter och arbetade på olika orter. De kvalitativa intervjuerna lågtill grund för att kunna besvara studiens tre frågeställningar på djupet. Resultat: Studiens resultat påvisar skillnader i användandet av digitalt arbetssätt medavseende på olika arbetslivserfarenheter, som ligger till grund för hur digitalt arbetssättmottags. Dock varierar skillnaderna mest mellan olika åldrar och kontor i Sverige. Föratt effektivisera besiktningsmäns arbetssätt måste digitaliseringen accepteras ochmottagandet måste förstås på individnivå. Med tydlig kursriktning, struktur ochutbildningsinsatser kan innovationen digitalt arbetssätt spridas. Genom insatser kringdigitaliseringen fördelar kan besiktningsmän som avvisat digitaliseringen kan kommaöver sina trösklar. Att arbeta med surfplattor har stark koppling till effektivarearbetsprocesser. Det är till förtagens fördel att vara digitaliserat för att vara attraktivaoch konkurrenskraftiga på marknaden.Studiens slutsatser landar i ett antal rekommendationer för att utveckla besiktningsmänsarbetssätt. Rekommendationerna omfattar utbildningsinsatser från interna och externaföreläsare, att låta mindre digitalt erfarna besiktningsmän följa med kollegor somarbetar helt digitalt samt att utveckla dagens affärsmodell för optimal ekonomisk vinstvid effektivare besiktningar. Konsekvenser: Digitalt arbetssätt bidrar till effektivare besiktningsprocesser som i sintur leder till snabbare återkoppling till kund. Effektiviseringen bidrar även till flerfrigjorda timmar. Det uppstår dock problematik att debitera per timme och sedan införaen innovation som frigör timmar. För att ta till vara på de frigjorda timmarna och skapastörre intäkter bör företaget utveckla dagens affärsmodell för besiktningar. / Purpose: Today, the interest in digitalizing and efficiency in the construction industryis increasing. Despite the interest, many actors have not completely switched to digitalworking methods, not least surveyors. Through the study, these thresholds forinadequate digitalization can be analyzed at an individual level. When implementingdigital work methods, the innovation first meets the experiences and competencies ofthe surveyors. Furthermore, the method is filtered through the characteristics ofinnovation theory and finally, individuals decide if the change is accepted or rejected.The aim of the study was to increase understanding of how surveyors experience digitalworking methods at an individual level based on different work experience. The studyalso highlighted the economic consequences in connection to digital working methods. Method: The study was conducted with a qualitative focus. Initially, a literature studywas conducted which was the base of the investigated issue. The qualitative focus onthe study based on twelve interviews surveyors from WSP Sverige AB and twoobservations. The surveyors had different work experiences and worked in differentlocations in Sweden. The qualitative interviews formed the basis for answering thestudy’s three study questions. Findings: The study’s findings show differences in the use of digital working methodswith regard to different work experience, which underlie the way in which digital workmethods are received. However, the differences vary most between ages and offices inSweden. In order to make the surveyors working methods more efficient, digitalizationmust be accepted and the reception must be understood on an individual level. Withdistinct course orientation, structure and educational efforts, the innovation digital workmethods can be spread. Working with tablets has a strong connection to more efficientwork process. It is for the benefit of being digitized to be more attractive andcompetitive in the market.The conclusions of the study results in a number of recommendations to develop thesurveyor’s working methods. The recommendations includes education about thedigitalization by internal and external lecturers, allowing less digitally experiencedsurveyors to follow colleagues who work in a completely digital wat and to developtoday’s business model for optimal financial gain through more efficient inspections. Implications: Digital working methods contributes to a more efficient workingprocesses for surveyors, which leads to a quicker and more distinct feedback to theirclients. The efficient work also contributes to increased released working hours.However, the released working hours are chargeable. Furthermore, it creates problemswhile charge per hours and introduce an innovation that releases chargeable hours. Thecompanies should develop their business model, to make use of these hours.