Denna studie är en fortsättning på ett tidigare arbete på grundnivå inom samma område, där vi började utkristallisera det vi benämnt bildlitteracitet. Bildlitteracitet har vi definierat som visuellt tänkande, analys och tolkning samt kommunikation. Syftet med denna undersökning är att belysa bildlitteracitetens roll i bildundervisningen. Våra frågeställningar är: På vilka sätt arbetar bildlärare för att utveckla elevers bildspråk?Samt: Hur ser bildlärarna på bildlitteracitetens roll i bildämnet? Detta är en intervjustudie om hur nio aktiva bildlärare i svenska gymnasie- och högstadieskolor arbetar med bildspråket och bildlitteracitet i sin undervisning. Författarnas perspektiv är att bild är ett språk och språkämne, därför diskuteras bild i relation till kommunikation, litteracitet och bildgrammatik. I undersökningen framkommer det två olika perspektiv som lärarna arbetar med, vilka är helhets- och detaljfokus. Dessa två teman har vi formulerat utifrån vår analys av intervjuerna med våra respondenter. Helhetsfokus innefattar ett arbetssätt där pedagogen lägger upp arbetet utifrån ett större perspektiv, exempelvis att bearbeta begrepp, genrer, elevers intresseområden med mera. Detaljfokus utgår från teknik och hantverk. Dessa två fokus diskuteras sedan i relation till John Deweys teorier inom pedagogik.