Inom området för naturvetenskap, och inte minst inom biologi, används visualiseringar som ett hjälpmedel för att förklara olika fenomen. Syftet med den här litteraturstudien har därför varit att undersöka hur vi som blivande biologilärare kan använda oss av visuella representationer i undervisning om cellen. För att ta reda på detta har vi genom en litteraturstudie undersökt elevers preferenser av cellbiologiska bilder, hur olika typer av visuella representationer av cellen påverkar elevers lärande, hur animationer påverkar elevers lärande om cellen och hur visuella hjälpmedel bör användas i biologiundervisning. Urvalet av studierna gjordes på ett systematiskt sätt, men med något hårdare urvalskriterier än vad som brukar användas vid en systematisk litteraturstudie. Resultatet av vår litteraturstudie indikerar att visualiseringar är kraftfulla verktyg, som i fel sammanhang kan skapa problem för elevers lärande. Elevers visuella förmåga bör inte tas förgivet då det direkt påverkar det visuella lärandet. Det finns därför anledning att träna elever i att tolka bilder. Biologilärare bör därför ha en bred repertoar av visualiseringar som representerar cellen för att kunna bemöta olika elevers visuella förmågor och förkunskaper.

Syftet med studien har varit att skapa ytterligare förståelse för lärares användning av skriftliga prov som en del av biologiundervisningen, framförallt för att se vad som påverkar att de använder skriftliga prov och om de har andra syften än rent summativa. Tidigare studier har framförallt fokuserat på andra NO-ämnen och då främst provkonstruktion. Studien genomfördes som en webbaserad enkätstudie, som analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Resultaten visar att lärare i biologi fortfarande använder skriftliga prov som ett summativt verktyg. Skriftliga prov står för över 50 % av det samlade betygsunderlaget och återspeglar lärares attityder till biologiämnet. Men skriftliga prov används även i undervisningen som tillfällen att träna inför eventuella nationella prov i biologi. Lärare ser det även som en möjlighet att föra elevernas lärande framåt genom att använda den formativa strategin framåtsyftande återkoppling. Av de faktorer som påverkar valet av skriftliga prov är majoriteten sådana som står utanför lärarens kontroll. Exempel på sådana faktorer är pedagogiska, som kravet på allsidigt betygsunderlag, elevrelaterade, som lärares uppfattningar om elevernas motivation, samt administrativa, att de är ett verktyg för att nå många elever samtidigt.

Denna uppsats baseras på en kvantitativ enkät som besvarades av 51 högstadielärare i biologi. Syftet med studien är att ta reda på i vilken utsträckning lärare i biologi använder sig av ett naturvetenskapligt arbetssätt i sin undervisning i grundskolans senare del. Bakgrunden behandlar undersökningar i undervisningen med fokus på ett naturvetenskapligt förhållningssätt och ur ett pragmatiskt perspektiv. Resultatet visar att det finns en variation i hur stor del av undervisningen som ägnas åt undersökningar, majoriteten gör det ofta. Syftet med undersökningar i biologi enligt lärare är för att eleven ska få träna på det naturvetenskapliga arbetssättet. Många lärare känner sig nöjda med mängden undersökningar i undervisningen och av de som skulle önska mer menar att orsaken är ramfaktorer. Uppsatsen visar avslutningsvis förslag på vidare forskning i ämnesområdet.