Black soldier fly larvae (BSFL) waste treatment is becoming a more sought-after organic waste treatment since it produces larvae for animal feed as well as fertilizer, the need for prediction and optimization of treatment performance increases. This study aims to predict biomass conversion efficiency (BCE) for waste going into treatment, using only the nutritional data from other studies as it could give a good performance estimation while using available data. First, macronutrient fractions, based on a normalized total weight of volatile solids (VS), were calculated from nutritional data of other studies and of this present study.  Using the results, coordinates of these samples were calculated and put on the ternary plot, revealing trends for different macronutrient compositions. To validate these trends, selected nutrient compositions were created as waste mixtures containing fish, bread and vegetable waste and then treated by BSFL. After treatment, BCE and waste reduction in both VS and wet weight basis were noted.  The results showed that a composition high in carbohydrate and low in fat content is favorable for a high BCE value while protein content remained similar across all treatments and only seemed to slightly increase BCE. Treatment A5 held the highest BCE%VS (32.6 ± 3.5) with a composition of 73%VS carbohydrates, 19%VS protein and 8%VS fat and control treatment (A0) with no fish waste held the highest BCE%WW  (21.2 ± 1.8).   When comparing with the results of the other studies used to make the trends in the ternary plot, predictions of BCE were more accurate for a composition  of  70%VS carbohydrates, 20-25%VS protein and < 8%VS fat and also for compositions with similar waste substrates, as their percental changes were similar. This suggests that it is possible to predict high BCE  values from nutritional data in a ternary plot and could be of use when optimizing larval production. / Fluglarvskompostering med den amerikanska vapensflugan (Hermetia illucens) är en avfallsbehandling för organiskt avfall som producerar larver och gödselmedel som kan används som djurfoder respektive gödselmedel.  Många studier har undersökt hur makronäringsämnen påverkar larvproduktion eller behandlingseffektiviteten och kommit till olika resultat. I dagens läge skulle det underlätta om man kunde uppskatta den högsta möjliga effektiviteten baserat på data om avfallet som redan finns utan att behöva gå igenom en längre studie först. Den här studien har som syfte att undersöka om det är möjligt att förutspå biomassomvandlings-effektivitet (BCE) från makronäringsdata tagen från andra studier i ett triangulärt diagram. I denna studie användes studierna av Lopes et al., (2020) och Isibika et al., (2021) som basdata i triangulär diagrammet.  För att validera det trender som sågs i det triangulära diagrammet utfördes tester på valda kompositioner beståendes av ansjovis, bröd och grönsaksavfall med fluglarvkompostering. För att kunna applicera makronäringsämnernas data till triangulär diagrammet, beräknades mängden protein, kolhydrater och fett som en andel av den totala mängden glödförlust (VS).  Efter behandling beräknades BCE på våtvikt (WW) och VS basis.  Resultaten tyder på att en avfallskomposition med hög halt kolhydrater och låg halt fett (70%VS kolhydrater, 20–25%VS protein and <8%VS fett) bidrog till ett högt BCE värde, där proteinhalten var snarlik i alla behandlingar och verkade ha ett litet bidrag till ett högt BCE värde. Behandlingen A5 hade det högsta BCE%VS värdet (32.6 ± 3.5) med en komposition av 73%VS kolhydrater, 19%VS protein och 8%VS fett och kontroll behandlingen A0 (utan ansjovis avfall) hade högst BCE%WW värde (21.2 ± 1.8).   Vid jämförelse mellan de andra studierna och resultaten, var uppskattningar av BCE mer precisa för en komposition med ca 70%VS kolhydrater, 20–25%VS protein and <8%VS fett och för uppskattningar baserad på data från rapporter med liknande avfallssubstrat, då deras procentuella förändringar var liknande varandra. Detta stärker hypotesen att det är möjligt att kunna förutspå högt BCE värde med hjälp av näringsdata från avfallet och skulle kunna användas för att optimera av larvproduktion.

No description available.

Durch die Nutzung des fischfutterbedingten Nährstoffeintrags für die kombinierte Produktion von Fischen und Pflanzen können Aquaponiksysteme eine nachhaltige Erweiterung von Kreislaufanlagen der Aquakultur (RAS) darstellen. Herkömmliche Aquakulturfutter zielen jedoch auf Fischproduktion mit geringer Umweltbelastung ab und sind somit nicht für die Aquaponik optimiert. Daher weist RAS-Wasser häufig Mängel im Profil gelöster anorganischer Pflanzennährstoffe auf. So war es Ziel dieser Arbeit, die Auswirkungen unterschiedlicher Proteinquellen auf die Nährstoffdynamik in RAS durch Fütterungsversuche mit Afrikanischem Raubwels und Nil-Tilapia zu untersuchen, bei denen Wachstum, gelöste anorganische Nährstoffkonzentrationen im RAS-Wasser und die Ausscheidung von Nährstoffen über den Kot verfolgt wurden. Der Fokus lag auf nachhaltigen alternativen Proteinquellen zu marinem Fischmehl und terrestrischen Pflanzenproteinen: Larvenmehl der Schwarzen Soldatenfliege (BSFM), Welsschlachtabfallmehl (CM), Geflügelschlachtabfallmehl (PM) und Geflügelblutmehl (PBM). Experimentalfutter, die phosphorreiches PM und CM enthielten, förderten erhöhte Ausscheidung von löslichem reaktivem Phosphor, erzeugten die besten gelösten N:P-Verhältnisse im RAS-Wasser verglichen mit einer Hydroponik-Nährlösung und ermöglichten in Kombination mit PBM besseres Wachstum beim Wels als ein vergleichbares kommerzielles Futter. In Futtern basierend auf einer einzigen Proteinquelle führte PM bei Wels und insbesondere bei Tilapia zu ähnlichem Wachstum verglichen mit marinem Fischmehl, wohingegen BSFM und PBM bei beiden Arten Wachstumsleistung beeinträchtigte. Meta-Analysen aller Versuche legen nahe, dass höherer Phosphor-, Kalium- und Magnesiumgehalt im Futter erhöhte Ausscheidung dieser Elemente in gelöster Form bedingt, was sie zu Zielnährstoffen in Aquaponikfuttern macht, während die Optimierung des Protein zu Energie-Verhältnisses im Futter die gelösten N:P- und N:K-Verhältnisse im RAS-Wasser verbessern kann. / By using the nutrient input from fish feeds for the combined production of fish and plants, aquaponic systems can be a sustainable extension of recirculating aquaculture systems (RAS). However, conventional aquaculture feeds are optimized for fish production and reduced environmental impact rather than aquaponics. Hence, RAS water is often characterized by deficiencies regarding its dissolved inorganic plant nutrient profile. Therefore, this thesis aimed to explore the effect of purposeful dietary protein choice on nutrient dynamics in RAS through four systematic feeding trials involving African catfish and Nile tilapia in which growth performance, dissolved inorganic nutrient concentrations in RAS water and solid fecal nutrient excretion were tracked. Focus was on sustainable alternative protein sources to marine fish meal and terrestrial plant proteins: black soldier fly larvae meal (BSFM), catfish by-product meal (CM), poultry by-product meal (PM) and poultry blood meal (PBM). Experimental diets including phosphorus-rich PM and CM supported increased excretion of soluble reactive phosphorus, produced the most favorable dissolved N:P ratios in RAS water when compared to a renowned hydroponic nutrient solution, and, combined with PBM, enabled better growth performance in African catfish than a comparable commercial diet. In single protein source diets, PM produced similar growth performance in African catfish and particularly Nile tilapia versus marine fish meal, whereas BSFM and PBM impaired growth performance in both species. Meta-analyses covering all trials suggest that higher dietary phosphorus, potassium and magnesium content leads to their increased excretion in dissolved form, making them target nutrients for aquaponic feed formulation, while the optimization of the dietary protein to energy ratio can further improve dissolved N:P and N:K ratios in RAS water.