Genom åren har ett flertal bolag världen över involverats i olika slags skandaler, en del som rena brott och andra som skylls på misstag eller olyckshändelser. Några av det större slaget är t.ex. BP-skandalen där miljontals fat med olja läckte ut i mexikanska golfen, detta skylldes på en olyckshändelse. Andra exempel är Enron som gjorde ett rent bedrägeri i form av bokföringsbrott eller Stora Enso som sysslade med barnarbete i utvecklingsländer, vilket blossade upp som en skandal i form av bolagsetiska värderingar. Den senaste och också en av de mest allvarligaste i historien skedde nyligen under hösten 2015. Det var då som Volkswagenkoncernen ertappades med sitt utsläppsskandalsfusk som kommit att kallas ”Dieselgate-skandalen”. Där såg den amerikanska miljömyndigheten att VW hade en mjukvara som lurade testsystem vad gäller utsläpp, bilarna från denna koncern har alltså under perioden som miljökravet Euro 5 gällde, släppt ut betydligt högre utsläppsvärden än angivet och tillåtet. Vi tittar i denna uppsats på orsaker och förutsättningar för att ett sådant fusk skall uppkomma och dess påverkan, det påverkar inte alltid negativt med skandaler vilket vi kommer att gå igenom. Det kan också vara positivt för ett bolag då omstruktureringar ofta görs, även budgetar styrs om och kan driva utveckling framåt. / Through the years, a number of companies worldwide have been involved in various of scandals, some as pure crime and other have blamed on mistakes or accidents. Some of the larger scandals are the BP scandal where millions of barrels of oil leaked out into the Gulf of Mexico, this was blamed on an accident. Another example is Enron, which made a dishonest accounting. Stora Enso dealt with child labor in some developing countries, which flared up as a scandal in the form of corporate ethical values. The latest and also one of the most serious scandal in the history took place recently in the autumn of 2015. It was when the Volkswagen group was caught with its emission cheating scandal that came to be known as the "diesel gate” -scandal. This was seen by the US Environmental Protection Agency that VW had software that fooled the test system in terms of emissions, the cars from this concern has under the environmentally period of Euro 5, had a significantly higher values ​​of exhaust gases than specified and permitted. In this essay we study the causes and conditions for why such a cheating occurs and its impacts. It might not always affect a company negative when they are involved in a scandal, which we will go through. It can also be positive for a corporation when the restructuring is done, also the budgets are often redesigned and can speed up the development into new sectors.

<p> </p><p><strong>Inledning: </strong>Under 2000-talet har olika slag av bolagsskandaler uppmärksammats inom företags- och finansvärlden, som har kommit att påverka ekonomin och redovisningen en hel del. Bland dessa finns bland annat energibolaget Enron, telecombolaget Worldcom samt svenska bolaget Skandia. Effekterna av bolagsskandalerna är många och i värsta fall kan företagsledarna få handskas med fängelsestraff.<strong> </strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att granska begångna regelbrott i stora bolag samt jämföra de med varandra för att se vilka likheter och samband som finns kring bolagsskandalerna som uppstått.</p><p><strong>Teori: </strong>I den teoretiska referensramen beskrivs teorier om bolagsstyrning, Svensk kod för bolagsstyrning, den svenska modellen för bolagsstyrning, agentteorin samt Sarbanes Oxley Act.<strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Insamlingen av kvalitativ data har skett via sekundär datainsamling, exempelvis via artiklar, tidigare studier, Internet samt böcker. </p><p><strong>Slutsats: </strong>Det finns tydliga mönster mellan de begångna bolagsskandalerna som har undersökts i denna studie. Ett av de dessa är att ledningen i de flesta fall håller i trådarna. Motivet till de flesta brotten ligger i grund och botten på att rädda bolaget från att gå med förlust eller till och med i konkurs, eller att leva upp till ställda förväntningar på exempelvis Wall Street.</p><p> </p>

Inledning: Under 2000-talet har olika slag av bolagsskandaler uppmärksammats inom företags- och finansvärlden, som har kommit att påverka ekonomin och redovisningen en hel del. Bland dessa finns bland annat energibolaget Enron, telecombolaget Worldcom samt svenska bolaget Skandia. Effekterna av bolagsskandalerna är många och i värsta fall kan företagsledarna få handskas med fängelsestraff.  Syfte: Syftet med studien är att granska begångna regelbrott i stora bolag samt jämföra de med varandra för att se vilka likheter och samband som finns kring bolagsskandalerna som uppstått. Teori: I den teoretiska referensramen beskrivs teorier om bolagsstyrning, Svensk kod för bolagsstyrning, den svenska modellen för bolagsstyrning, agentteorin samt Sarbanes Oxley Act.  Metod: Insamlingen av kvalitativ data har skett via sekundär datainsamling, exempelvis via artiklar, tidigare studier, Internet samt böcker.  Slutsats: Det finns tydliga mönster mellan de begångna bolagsskandalerna som har undersökts i denna studie. Ett av de dessa är att ledningen i de flesta fall håller i trådarna. Motivet till de flesta brotten ligger i grund och botten på att rädda bolaget från att gå med förlust eller till och med i konkurs, eller att leva upp till ställda förväntningar på exempelvis Wall Street.

No description available.