Thesis (B.A. (Hons)) -- University of Adelaide, Dept. of German, 1973.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Drygt en tredjedel av idrottslektionerna innehåller någon form av boll, enligt statistiken. Så behöver det inte vara på alla skolor men den generella statistiken säger det. Skolan som studien gjordes på är en av många skolor som har mycket bollspel på idrottsundervisningen. Syftet med den här undersökningen är att undersöka varför man använder bollspel till så stor del av idrottsundervisningen. Vad lär sig eleverna av bollspel? Vilka bollspel används mest under idrottsundervisningen? Vilka bollspel används minst under idrottsundervisningen? Vilka för- och nackdelar finns det med bollspel? Metod Det här är en kvalitativ undersökningsstudie med intervjuer som hjälp. Detta för att få så djupgående svar som möjligt. Intervjupersonerna valdes genom ett bekvämlighetsurval och bestod av två idrottslärare och fyra elever. Resultat Under skolans idrottslektioner använder man sig av flera olika bollspel på grund av att få elever att lära sig komplexa rörelser så som springa, kasta, fånga och hoppa. Det visar sig även vara bra för det sociala samspelet mellan olika individer. Elevernas samarbetsförmåga provas samt deras sida av att visa respekt för lagkamrater och motståndare. Det tas även upp vilka bollspel som används mest och minst. Slutsats Bollspel har länge varit en central del i idrottsundervisningen och kommer säkerligen vara länge framöver. De traditionella bollspelen som fotboll, handboll, basket och innebandy är fortfarande stora och står stadigt som de viktigaste bollspelen att lära ut till eleverna medan tennis och de mer kulturella spelen som lacrosse och softball inte alls slagit i genom i undervisningen. Dels för att intresset inte finns för dem men också för att flera olika ramfaktorer spelar in. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2012</p>

No description available.

No description available.

Thesis (Ph. D.)--University of Texas at Austin, 1999. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 147-157). Available also in a digital version from Dissertation Abstracts.

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet har varit att beskriva lärares erfarenhet och upplevelse av tre olika modeller för bollspelsundervisning med fokus på elevers lärande och delaktighet. Frågeställningarna var följande: Hur upplever lärarna att arbeta med de tre modellerna? Vilka för- och nackdelar känner lärarna att de tre olika modellerna får för undervisningen i bollspel? Hur och när passar de tre olika modellerna i undervisningen? Vilken syn har lärarna på delaktighet i bollspel och upplever de att någon undervisningsmodell fungerar bättre när det gäller att skapa delaktighet? Vilka värden finns i bollspel i skolan och hur utvecklas dessa med hjälp av de tre modellerna?</p><p>Metod</p><p>Idrottslärare från tre olika skolor har under tio veckor fått prova att undervisa tre skolklasser per skola utifrån tre olika undervisningsmodeller i bollspel. De tre skolklasserna har vid tio tillfällen per klass fått undervisning enligt olika undervisningsmodeller. En grupp har undervisats genom förövningar och pedagogiska regler, en grupp har undervisats genom pedagogiska regler och den tredje gruppen har undervisats genom spel utan vare sig förövningar eller pedagogiska regler. De inblandade idrottslärarna har intervjuats vid två tillfällen om sina upplevelser av undervisningen med de tre modellerna. En intervju har skett i mitten av projektet och en intervju efter projektperiodens slut. Ett strategiskt urval av lärare och skolor gjordes för projektet där jag utgick från att lärarna i undersökningen skulle ha undervisningsgrupper i skolans år 4 till 6 som var nya för lärarna.</p><p>Resultat</p><p>Idrottslärarna uppger i intervjuerna att de föredrar att undervisa utifrån modellen med förövningar och pedagogiska regler. Förövningar har känts som en möjlighet att utveckla förmågan att hantera bollen. De pedagogiska reglerna ger en möjlighet att som lärare styra utvecklingen av spelet. Om gruppens förkunskaper är goda, gruppen har nått en viss mognad eller om igenkänningsgraden av ett bollspel är stor, kan det dock fungera bra att bedriva undervisningen genom att enbart spela och utan några speciella pedagogiska regler av läraren. Delaktigheten i bollspel beskrivs av idrottslärarna som en förmåga att kunna följa med i spelet, göra relevanta rörelser upp i anfall när laget har bollen eller ned i försvar om det andra laget har bollen. Men lärarna beskriver också att det är viktigt att få röra bollen i spelet för att känna sig delaktig i spelet. För att utveckla de mindre bollvana eleverna och stimulera deras delaktighet i bollspel upplevde idrottslärarna att förövningar och pedagogiska regler var viktiga i bollspelsundervisningen. Det stora värdet med en bra bollspelsundervisning är att känna rörelseglädje. Hur duktig man blir i bollspel är av underordnad betydelse. När värdet av bollspelsundervisningen diskuteras är det kvaliteter som att utveckla samarbete i gruppen som lyfts fram.</p><p>Slutsats</p><p>Den erfarenhet som idrottslärarna betonar efter att ha provat tre undervisningsmodeller i bollspel är att förövningar och pedagogiska regler är viktiga i undervisningen i bollspel. Förövningar behövs för att utveckla en bollteknisk repertoar för de mindre vana bollspelarna och för att skapa begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för dessa elever. Pedagogiska regler behövs för att vid tillfällen gå in och påverka spelet som lärare. Utan de pedagogiska reglerna riskerar man att låta de ovana bollspelarna komma helt utanför spelet och utan att erövra känslan av att deltaga i spelet.</p>

The boll weevil (Anthonomus grandis grandis Boheman) is currently under eradication in the U.S. The eradication program is implemented by means of area-wide applications of malathion ULV. Frequent applications of this insecticide result in high mortality of many beneficial insects, and a greater risk of secondary pest outbreaks. Notable among the latter are the outbreaks of beet armyworm (Spodoptera exigua H?bner) and cotton aphid (Aphis gossypii Glover) in the Lower Rio Grande Valley in 1995. The present study (i) compared densities of beneficial and pest insect and spider populations between cotton fields in eradication and non-eradication areas; (ii) evaluated the use of beneficial cotton arthropod population densities as indicators of pest damage risks from cotton aphid, beet armyworm, bollworm (Helicoverpa zea Boddie), and other worms (Estigmene acrea Drury, Pseudoplusia includens Walker, and Trichoplusia ni H?bner); and (iii) evaluated the effects of malathion ULV on the red imported fire ant (Solenopsis invicta Buren) a key arthropod predator in cotton agroecosystems. Studies were conducted in central Texas, in the vicinities of College Station and Dallas, during 2002 and 2003. Results showed that a majority of cotton predators were negatively impacted by malathion ULV applications. However, convergent lady beetle (Hippodamia convergens Gu?rin-M?neville) densities were greater in active eradication fields than inactive fields. Stepwise regression analyses identified densities of lacewing (Chrysoperla carnea Stephens) larvae and lady beetle larvae (H. convergens, Coleomegilla maculata De Geer, Harmonia axyridis Pallas, and Coccinella septempunctata L.) as predictors of cotton aphid density, and density of total spiders as predictors of bollworm density. Predictors of beet armyworm or other worm densities could not be determined. This study demonstrated malathion ULV was highly toxic to fire ants, and could repel ants from treated surfaces. Malathion ULV reduced the number of foraging fire ants in the cotton canopy for three weeks and reduced fire ant predation of beet armyworm eggs. Predictors of secondary pest densities have been suggested which, if utilized, may help to prevent the occurrence of secondary pest outbreaks under boll weevil eradication. Validation of these predictors should be preformed before implementing them into an eradication program.

This dissertation studies three institutions of development in the United States during the early twentieth century. The first chapter exploits a unique shift in agricultural production in the American South to analyze how the cultivation of a child labor intensive crop (cotton) impacted schooling, with a particular focus on racial differences. Since African-American children were more likely to be employed as farm laborers than white children, their educational attainment may have been more responsive to changes in cotton production. I test this prediction using newly collected county-level panel data for Georgia, a major cotton producer. The results reveal that reductions in cotton production increased the school enrollment rate of African Americans. By contrast, I find little evidence that cotton production affected the enrollment rate of whites. This suggests that the shift away from cotton production after the arrival of the boll weevil can explain a significant amount of the narrowing of the racial differential in enrollment rates. The second chapter explores how Southern school boards responded to changes in their budgetary environment. I utilize exogenous variation in state school funds generated by discontinuous budget allocation rules, and employ a differences-in-differences strategy, to investigate how the relative quality of education for African Americans changed with the level of state funding for education. Results suggest whites, rather than African Americans, bore the brunt of budget cuts, perhaps because there was little fat to trim from the budgets of African-American schools. The third chapter of this dissertation (co-authored with Carola Frydman and Eric Hilt) estimates the effect of President McKinley's assassination on corporate valuations. McKinley acted favorably toward business interests, and while in office he permitted significant merger activity. His Vice President, Theodore Roosevelt, was a well known reformer and took a stronger stance against trusts. Our analysis indicates that firms vulnerable to antitrust prosecution saw greater decreases in their valuations following the assassination. The value of railroads susceptible to antitrust litigation declined further when Roosevelt sought to apply the Sherman Act to railroads, providing further evidence that firms benefited from regulatory forbearance during McKinley's Presidency.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet har varit att beskriva lärares erfarenhet och upplevelse av tre olika modeller för bollspelsundervisning med fokus på elevers lärande och delaktighet. Frågeställningarna var följande: Hur upplever lärarna att arbeta med de tre modellerna? Vilka för- och nackdelar känner lärarna att de tre olika modellerna får för undervisningen i bollspel? Hur och när passar de tre olika modellerna i undervisningen? Vilken syn har lärarna på delaktighet i bollspel och upplever de att någon undervisningsmodell fungerar bättre när det gäller att skapa delaktighet? Vilka värden finns i bollspel i skolan och hur utvecklas dessa med hjälp av de tre modellerna? Metod Idrottslärare från tre olika skolor har under tio veckor fått prova att undervisa tre skolklasser per skola utifrån tre olika undervisningsmodeller i bollspel. De tre skolklasserna har vid tio tillfällen per klass fått undervisning enligt olika undervisningsmodeller. En grupp har undervisats genom förövningar och pedagogiska regler, en grupp har undervisats genom pedagogiska regler och den tredje gruppen har undervisats genom spel utan vare sig förövningar eller pedagogiska regler. De inblandade idrottslärarna har intervjuats vid två tillfällen om sina upplevelser av undervisningen med de tre modellerna. En intervju har skett i mitten av projektet och en intervju efter projektperiodens slut. Ett strategiskt urval av lärare och skolor gjordes för projektet där jag utgick från att lärarna i undersökningen skulle ha undervisningsgrupper i skolans år 4 till 6 som var nya för lärarna. Resultat Idrottslärarna uppger i intervjuerna att de föredrar att undervisa utifrån modellen med förövningar och pedagogiska regler. Förövningar har känts som en möjlighet att utveckla förmågan att hantera bollen. De pedagogiska reglerna ger en möjlighet att som lärare styra utvecklingen av spelet. Om gruppens förkunskaper är goda, gruppen har nått en viss mognad eller om igenkänningsgraden av ett bollspel är stor, kan det dock fungera bra att bedriva undervisningen genom att enbart spela och utan några speciella pedagogiska regler av läraren. Delaktigheten i bollspel beskrivs av idrottslärarna som en förmåga att kunna följa med i spelet, göra relevanta rörelser upp i anfall när laget har bollen eller ned i försvar om det andra laget har bollen. Men lärarna beskriver också att det är viktigt att få röra bollen i spelet för att känna sig delaktig i spelet. För att utveckla de mindre bollvana eleverna och stimulera deras delaktighet i bollspel upplevde idrottslärarna att förövningar och pedagogiska regler var viktiga i bollspelsundervisningen. Det stora värdet med en bra bollspelsundervisning är att känna rörelseglädje. Hur duktig man blir i bollspel är av underordnad betydelse. När värdet av bollspelsundervisningen diskuteras är det kvaliteter som att utveckla samarbete i gruppen som lyfts fram. Slutsats Den erfarenhet som idrottslärarna betonar efter att ha provat tre undervisningsmodeller i bollspel är att förövningar och pedagogiska regler är viktiga i undervisningen i bollspel. Förövningar behövs för att utveckla en bollteknisk repertoar för de mindre vana bollspelarna och för att skapa begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för dessa elever. Pedagogiska regler behövs för att vid tillfällen gå in och påverka spelet som lärare. Utan de pedagogiska reglerna riskerar man att låta de ovana bollspelarna komma helt utanför spelet och utan att erövra känslan av att deltaga i spelet.