Hur kan ett område utvecklas till att bli en attraktiv plats att bo på? I examensarbetet besvaras denna fråga bland annat utifrån intervjuer med personer som på olika sätt har varit inblandade i de olika projekt och projekteringsplaner som diskuteras/berörs i arbetet och utifrån enkäter genomförda bland anställda på IKEA. Enkätstudien genomfördes ursprungligen med syfte att utreda anställdas inställning till IKEA och Älmhult. Bland dem som fyllt i den finns både sådana som redan bor i Älmhult och sådana som i dagsläget pendlar in till Älmhult. En förutsättning för arbetet var att ett nytt område för exploatering skulle kunna utvecklas i form av en bomässa och därför har även en kartläggning av och jämförelse mellan ett antal tidigare bomässor genomförts. Frågor som behandlas är vad som har varit utmärkande för dessa bomässor och vad som har gett dem genomslagskraft. Idéer och förslag presenteras i form av översiktliga planer och beskrivningar som kopplar till intervjuer, enkätsvar och analyser

Denna uppsats handlar om bostadsmässan som begrepp utifrån perspektivet den rättvisa staden. Uppsatsen bygger på fallstudier av tre bostadsmässor utifrån fall- studier. De tre studerade bostadsmässorna är Bo92, Bo01 och TenstaBo06. Syftet är att studera bostadsmässorna utifrån social och ekologisk hållbarhet och även ut- ifrån de krav som finns på hur det byggs studera påverkan på utformandet av bo- stadsmässorna ur ett socialt hållbarhetsperspektiv med fokus på rättvisa och mång- fald från teorin om den rättvisa staden. För att kunna besvara syftet och forsknings- frågorna har intervjuer och dokumentinläsning genomförts. Sju personer som på olika sätt har arbetat med eller har någon koppling till de tre bostadsmässorna har intervjuats. Dokumentstudier av olika material om bostadsmässorna har gjorts och analyserats tillsammans med de transkriberade intervjuerna. Analysen utgår från temana mångfald, rättvisa, ekologiska aspekter samt bland- stad. Temana mångfald och rättvisa kommer från teoridelen och utgör två teman som kan representera den rättvisa staden. Utöver de två nämnda temana har eko- logiska aspekter och blandstad ingått i analysen. Ekologiska aspekter och blandstad kan ses som två exempel på hur bostadsmässorna utformas och vad det har för påverkan på mångfald och rättvisa inom bostadsmässorna. Resultatet visar att bostadsmässor ofta har visat upp bostäder för en köpstark kundkrets och även fått kritik för det. Förklaringen kan vara att bostadsmässor har som syfte att vara en arena för innovationer och att visa på något nytt. Teman kring ekologiska lösningar syns mest i Bo92 och Bo01 som hade tydliga teman kring eko- logiska aspekter med innovativa lösningar. Temana mångfald och blandstad upp- fattas ofta som synonyma med varandra. Mångfald som begrepp nämns i större utsträckning än blandstad. Även om blandstad inte nämns specifikt så är det bland- stadens ideal som efterfrågas i planeringen av bostadsmässorna. Inom alla tre bo- stadsmässorna finns en uttalad önskan om mångfald och den uttrycks i en variation av byggnadstyper, kvarterstadideal och upplåtelseformer. Mångfalden kopplas mer till sammansättningen av människor som befolkar området. Alla tre bostadsmäs- sorna nämner en mångfald av olika grupper av människor som önskvärt och att det ska uppnås genom att erbjuda bostäder som skiljer sig åt när det kommer till ex- empelvis upplåtelseformer, boendestorlekar och boendekostnader. Bostadsmässorna som har studerats har byggt på liknande teman och bidragit till att det mestadels byggs bostäder som inte alla har råd med. Hållbarhet uttryckt i ekologisk och social hållbarhet har varit omnämnt i alla tre bostadsmässorna. Skill- naden är att Bo06 som inte har uttryckt något specifikt syfte att vara hållbar är den bostadsmässa som uppfattas som den mest hållbara.

Hur bör en Life@Home-mässa i Nya Haganäs utformas för att attrahera, skapa publicitet och få folk att bosätta sig på orten? Svaret på den frågan undersöks i denna rapport. Bostadsbrist leder till ett behov att expandera och en mässa kan ge orten mer publicitet och intresse som genererar underlag för nybyggnationer och immigration. Metoden utgörs av litteraturstudier kring stadsplanering, intervjuer med ämneskvalificerade personer, studiebesök och undersökningar av relevanta bomässor. En deltagaraktiv stadsplaneringsmetod används och ligger till grund för en 3D-modell som har tagits fram. Detta utförs med hjälp av dator och resultatet presenteras i form av renderingar. Diskussionen kretsar kring hur kvalitéer varierar vid olika utformningar av planen, planens utseende och hur väl den uppfyller målen. Slutsatser dras, vilka står som grund för ett kvalitetsprogram för vad Life@Home-mässan kan innehålla. Dessutom dras övergripande slutsatser för hela Nya Haganäs.