Död ved är av stor betydelse för evertebratsamhället i rinnande vatten. Syftet med denna studie var att undersöka hur fin död ved påverkar biomassa, abundans och diversitet hos det driftande evertebratsamhället i rinnande vatten, samt att relatera detta till fint och grovt bottensubstrat. Hypoteserna var att (1) en ökning av fin död ved ökar abundans, biomassa och biodiversitet samt förändrar taxonomisk sammansättning hos det driftande evertebratsamhället (2) en ökning av fin död ved har en större effekt, på abundans och biomassa i evertebratsamhället i vattendrag med fint bottensubstrat än i vattendrag med grovt bottensubstrat. Studien utfördes på sex lokaler i Ölmans avrinningsområde i Karlstad kommun, tre med fint och tre med grovt bottensubstrat. Driftprover togs på samtliga lokaler, uppströms och nedströms en utplacerad bunt fin ved, under fem tillfällen juni-oktober 2017. Ingen signifikant skillnad i biomassa, abundans eller biodiversitet visades uppströms och nedströms veden, varken på lokaler med fint eller grovt bottensubstrat. Det fanns däremot en tydlig signifikant skillnad i taxonomisk sammansättning uppströms och nedströms veden på lokaler med fint bottensubstrat, då andelen Trichoptera var högre nedström veden än uppströms veden (tre av fem provtagningstillfällen). Det fanns även en signifikant skillnad i taxonomisk sammansättning mellan lokaler med grovt och fint bottensubstrat, med en högre andel Diptera i lokaler med fint bottensubstrat (samtliga provtagningstillfällen) och en högre andel Plecoptera i lokaler med grovt bottensubstrat (tre av fem provtagningstillfällen).

Flodpärlmusslan (Margaritana margaritifera) är en starkt hotad mussla som är beroende av öring (Salmo trutta) för sin larvutveckling. Musslan är negativt påverkad av dagens användning av vattendrag och omgivande mark då de har höga krav på sin omgivning. Denna undersökning tittar på hur bottensubstrat, tillgång till värdfiskars habitat och kantzonernas sammansättning påverkar musslornas rekrytering. För detta användes biotopkarteringar, vilka relaterades till musslans rekrytering. Resultatet visade att hög förekomst av ståndplatser för värdfisken, strömmande vatten och buskskiktet på land var positivt för rekryteringen av flodpärlmusslan. Det visade sig däremot att det inte var någon skillnad i bottensubstratets sammansättning eller i antalet diken mellan vattendrag med och utan rekrytering. Slutsatsen för denna undersökning är att det behövs fördjupade studier på mindre skala och i akvarieexperiment med fokus på hur värdfiskens habitat, hydrologin och kantzonens utseende påverkar musslans rekrytering. / The freshwater pearl mussel (Margaritana margaritifera) is a highly endangered mussel that depends on trout (Salmo trutta) for its larval development. The mussels are negatively affected by the current use of watercourses and surrounding land as they have high demands on their surroundings. This study looks at how bottom substrates, access to host fish habitats and the composition of ecotone affect mussel recruitment. For this biotope mapping was used, which was related to the mussel's recruitment. The results showed that the high prevalence of sites for host fish, flowing water and the shrub layer on land was positive for the recruitment of freshwater pearl mussels. It turned out, however, that there was no difference in the composition of the bottom substrate or in the number of ditches between watercourses with and without recruitment. The conclusion of this study is that in-depth studies on a smaller scale and in aquarium experiments are needed with a focus on how the host fish's habitat, hydrology and the appearance of the edge zone affect the mussel's recruitment.