Forskningsfrågor & Hypoteser: Hur skiljer sig användningen av revisor mellan svarta och vita branscher försmåföretagare? Hur har företagens interna faktorer påverkat deras revisoranvändning? H1: Företag med fler anställda är mer benägna att använda sig av revisor H2: Företag med högre omsättning är mer benägna att använda sig av revisor H3: Yngre företag är mer benägna att använda sig av revisor än äldre H4: Företag med högre soliditet är mer benägna att använda sig av revisor Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om/hur små företags användning avrevisorer skiljer sig mellan svarta och vita branscher. Metod: Studien tillämpar en kvantitativ metod genom att signifikanstesta medelvärdesskillnader mellan företag som använder sig av revisor och inte. Urvalet består av 2000 företag uppdelade i tio branscher. Data hämtades framför allt genom databasen Orbis Global. Slutsats: Studiens resultat visar på att det finns en liten skillnad mellan svarta och vita branschers medelvärde i användningen av revisor. I svarta branscher är det något vanligare med revisor än i företag som ingår i vita branscher. Resultatet var oväntat eftersom det förekommer fler ekobrott i företag som ingår i de svarta branscherna och därför är mindre troliga att använda sig av en revisor. Resultatet kan förklaras med legitimitets teorin där företagen vill öka sin legitimitet till samhällets förväntningar. Faktorer som visade sig har ett positivt samband mellan valet av revisor var omsättning, ålder på företaget och antal anställda, där resultatet från soliditet inte var tillräckligt starkt för att kunna säkerställa ett samband. / Research questions & hypothesis: How does the use of auditing differentiate in black and white industries withinsmall businesses? How have companies' internal factors affected their use of auditors? H1: Companies with more employees are more likely to use auditors H2: Companies with higher revenue are more likely to use auditors H3: Younger companies are more likely to use auditors H4: Companies with a higher solvency ratio are more likely to use auditors Purpose: The purpose of this study is to investigate if/ how the usage of auditors differentiates between companies within black and white industries. Method: This study uses a quantitative method by significance testing the mean average differences between companies that use auditors and those that do not. The study selection consisted of 2000 companies divided into 10 different industries. The data was collected with the help of the Orbis Global database. Conclusion: The results of the study show that there is a small difference between black and white industries mean average usage of auditors. Where black industries are more likely to use auditors than companies in the white industries. The results were unexpected because economic crimes are more common in companies that are part of the black industries and therefore were thought to be less likely to use an auditor. The results can be explained by the legitimacy theory where companies want to increase their legitimacy in the community's eyes. Factors that proved to have a positive connection between the choice of auditor were turnover,age of the company and number of employees, where the results from solidity were not strong enough to draw a positive connection.

Denna studie syftar till att undersöka om det finns några branschspecifika skillnader i valet av redovisningsmetod hos svenska onoterade företag i fyra olika branscher. De fyra branscherna är bank-, finans- och försäkringsverksamhet, bygg-, design- och inredningsverksamhet, fastighetsverksamhet samt partihandel. Studien har utifrån bland annat institutionell teori, positiv teori och tidigare forskning format två hypoteser; H1: Majoriteten av företagen i urvalet kommer att tillämpa IFRS, och H2: Företag inom samma bransch kommer välja samma redovisningspraxis. Undersökningen genomförs inledningsvis med en kvantitativ metod genom att analysera företagens årsredovisningar från år 2020 för att se om de tillämpar IFRS eller K3 i sin koncernredovisning. Därefter tillämpas en kvalitativ metod som ett komplement till resultatet från den kvantitativa datainsamlingen. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med 15 respondenter från urvalet i de fyra olika branscherna. Resultatet visar att majoriteten av företagen tillämpar K3 och endast ett fåtal företag tillämpar IFRS. Det kvalitativa resultatet visar att majoriteten av respondenterna väljer att tillämpa K3 då den är lättare än IFRS samt att företagen inte har några planer på en börsnotering eller internationalisering. Därmed finns det inga starka incitament att frivilligt tillämpa IFRS före K3. Resultaten kan kopplas till institutionell teori såsom tvingande isomorfism då flera respondenter upplever ett tvång från moderbolag och banker att de egentligen bör tillämpa IFRS. Man kan även koppla resultaten till mimetisk isomorfism då vissa företag ser till vad andra företag i samma bransch tillämpar för redovisningsmetoder. Det går däremot inte att göra någon koppling till normativ isomorfism, positiv redovisningsteori eller tidigare forskning för denna studies urval. / This study aims to investigate whether there are any industry-specific differences in the choice of accounting method among Swedish unlisted companies in four different industries. The four industries are “banking, finance and insurance”, “construction, design and interior design”, “real estate” and “wholesale”. Based on institutional theory, positive theory and previous research, the study has formed two hypotheses; H1: Most of the companies in the sample will apply IFRS, and H2: Companies in the same industry will choose the same accounting practices. The survey is initially carried out using a quantitative method by analyzing the companies' annual reports from 2020 to see if they apply IFRS or K3 in their consolidated accounts. Then a qualitative method is applied as a complement to the result from the quantitative data collection. Semi-structured interviews were conducted with 15 respondents from the sample in the four different industries. The results show that most companies apply K3 and only a few companies apply IFRS. The qualitative result shows that most of the respondents choose to apply K3 as it is lighter than IFRS and that the companies have no plans for a stock exchange listing or internationalization. Thus, there are no strong incentives to voluntarily apply IFRS before K3. The results can be linked to institutional theory such as compelling isomorphism as several respondents experience a compulsion from parent companies and banks that they should apply IFRS. One can also link the results to mimetic isomorphism as some companies look at what other companies in the same industry apply for accounting methods. However, it is not possible to make any connection to normative isomorphism, positive accounting theory or previous research for the selection of this study.