Kiel, Univ., Diss., 2003. / Computerdatei im Fernzugriff.

Hamburg, Universiẗat, Diss., 2005.

Mainz, Universiẗat, Diss., 2000.

Med hjälp av denna uppsats avser författarna att visa hur en internationalisering och etableringsprocess kan se ut för ett svenskt företag i Brasilien. Författarna har även undersökt rådgivarnas syn på internationalisering samt etableringsprocess och hur den bör gå till. Med rådgivare menar författarna den Svensk-brasilianska handelskammaren, Exportrådet och SouthPartner konsultföretag.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den institutionella kontexten i Brasilien påverkar svenska företag som avser att etablera sig i landet. Utifrån detta kommer vi även belysa hur företagen bör hantera de barriärer som den nämnda kontexten kan utgöra. För detta har vi använt oss av en kvalitativ ansats och fallstudie som forskningsstrategi.   Teorikapitlets kärna utgörs av ett avsnitt om institutioner där en grundläggande modell fungerar som ett verktyg för att studera hur olika institutioner påverkar ett företags engagemang i ett land. Vi har jobbat utifrån vår teoretiska syntesmodell där den externa och interna miljön med hjälp av en brygga av nätverk har hjälpt till med valet av etablering.   I empirin redogörs sedan för den erfarenhet och kunskap våra fallföretag bidragit med gällande den brasilianska marknaden. Analyskapitlet binder därefter samman empiri och teori för att belysa hur företagen påverkats av den institutionella kontexten vid etablering och eventuella barriärer hanteras.   Uppsatsens slutsats påvisar att den institutionella miljö Brasilien utgör är förvånansvärt stabil. Ett flertal institutioner påtvingar en förändring, men det är endast rättssystemet som genom komplexa system utgör en verklig barriär. Det visar sig även att god kännedom om marknaden och ett bra nätverk är hur man lämpligast hanterar detta.

Von der Militärdiktatur ermordet und spurlos verschwunden – diese Ausstellung greift zurück auf Fotoalben der Familienangehörigen von Brasilianern, die der systematischen Repression, Folter und Verschleppung der brasilianischen Militärdiktatur (1964–1985) zum Opfer gefallen sind: Arbeiter, Stadtguerilleros, Studenten, Akademiker, ganze Familien.

I denna uppsats undersöks representationen av de brasilianska demonstrationerna i svensk press 15 juni-19 juli 2013. Fokus är även att utgöra hur nyheten har vinklats och hur denna vinkling tagit sig form, samt en jämförelse mellan sportjournalistik och övrig journalistik, p.g.a. nyhetens koppling till sport. Till min teoretiska ram har jag främst använt mig av tre medieforskares verk – Anna Roosvalls Utrikesjournalistikens antropologi, Mattias Ekmans Den globala rättviserörelsen i svenska medier och Kai Hafez The Myth of Media Globalization – som sammanfattningsvis berör nyhetsvärdering, utrikesjournalistisk, diskurs, hegemoni och globalisering. Uppsatsen använder sig av först en kvantitativ innehållsanalys, därefter en kvalitativ diskursanalys. I den kvantitativa separeras artiklar från sport- och övrig journalistik. Därefter klassificeras alla artiklar utefter utmärkande drag (genre, källa osv.). Ett utmärkande drag är ”vinkling”, vilket syftar på hur nyheten vinklats och finns i sju former – Demonstrationer i Brasilien, Fortsatta protester, Lösningar, Demonstrationer i världen, Våld, Övrigt och Fotboll. I den kvalitativa diskursanalys undersöks en artikel från varje vinkling, med alla (eller så många som möjligt) av vinklingens ifråga vanligaste, utmärkande drag. Avslutning är demonstrationer som händelse den viktigaste företeelsen i materialet. Demonstrationerna beskrivs ständigt i termer av hur stora dem var och att de var överraskande. Demonstranternas krav är sekundär fokus. Artiklarna är antingen neutralt eller positivt inställd till demonstrationerna. Den vanligaste vinklingen är Demonstrationer i Brasilien, där man enbart fokuserar på nyheten. Våld var generellt sett inte vanlig. Fotboll var vanligare inom sportjournalistiken. Inom sportjournalistiken använder man sig oftast av aktörer som får föra en aktiv talan i artiklarna (med t.ex. citat). De är även generellt sett längre. Övrig journalistik är mer övergripande och har färre aktiva talare. Överskådligt lägger sportjournalistik mycket fokus på mindre och tvärtom med övrig. Man kan utgöra att representationen av de brasilianska demonstrationerna skiljde sig mycket från representationen av liknande fall. Den var i mer eller mindre grad detaljerad, men tydlig, ofta nyanserad och skänkte relevans till demonstrationerna som nyhetshändelse.

Zugl.: Freiburg (Breisgau), Univ., Diss., 2004 u.d.T.: Teodoro, Maycoln Leôni M.: Untersuchungen zu familiären Beziehungen unter verschiedenen Perspektiven und Kontexten

Zugl.: Augsburg, Univ., Diss., 2001

Pontificia Univ. Católica, Diss. 2005--Zugl.: São Paulo, 2005.