Background: Approximately two percent of the population in Sweden suffers from heart failure. The next three decades will see a dramatic increase in people at risk of heart failure and with a shortage of available donors, alternatives to transplantation need to be used. The heart-assist device can be obtained as destination therapy or as bridge to transplantation and implies challenges for patient’s quality of life. Aim: To examine how patients living with a heart-assist device experience their quality of life from the perspectives of physical, mental, and social health.  Method: A literature review with qualitative design. The results of the study are based on eleven qualitative studies acquired from the databases PubMed, CINAHL and Web Of Science. Selected articles were examined using the Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services (SBU: s) template for qualitative methodology.  Result: Three main categories and ten subcategories were identified. One category was physical health, with the following subcategories: Adaptations to deal with everyday life, limitations in everyday life and physical ability. Another category was mental/ spiritual health with following subcategories: negative emotions, strategies for dealing with the situation, beliefs and experiences of control and acceptance. The final category was social health, with the following subcategories: relationship with family and friends, social support and changed self-image.  Conclusion: To receive and carry a heart-assist device poses great challenges for patients and their social environment. Through a holistic approach nurses can create good conditions for patients to experience a good quality of life. / Bakgrund: Cirka två procent av Sveriges befolkning drabbas av hjärtsvikt. De förestående tre decennierna kommer innebära en dramatisk ökning av människor med risk att drabbas av hjärtsvikt och med brist på tillgängliga donatorer, behöver alternativ till transplantation nyttjas. Det mekaniska hjälphjärtat kan erhållas som destinationsterapi eller i väntan på transplantation. Behandlingen är krävande och innebär utmaningar för patienten och dennes livskvalitet. Syfte: Att undersöka hur patienter som lever med ett mekaniskt hjälphjärta upplever sin livskvalitet utifrån perspektiven fysisk, psykisk och social hälsa. Metod: Allmän litteraturöversikt med analys av kvalitativa studier. Studiens resultat baseras på elva kvalitativa studier som inhämtats från databaserna PubMed, CINAHL och Web Of Science. Valda artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s mall för studier med kvalitativ forskningsmetodik.  Resultat: Tre huvudkategorier och tio underkategorier identifierades. En kategori var fysisk hälsa med underkategorierna: anpassningar för att hantera det vardagliga livet, begränsningar i vardagen och fysisk förmåga. Den andra kategorin var psykisk-/spirituell hälsa med underkategorierna: negativa känslor, strategier för att hantera situationen, tro, samt upplevelser av kontroll och acceptans. Den tredje kategorin var social hälsa som innefattade följande underkategorier: relationen till familj och vänner, socialt stöd och förändrad självbild.  Slutsats: Att bära ett mekaniskt hjälphjärta ställer stora krav på patienten och dennes omgivning. Sjuksköterskan kan genom ett holistiskt arbetssätt skapa goda förutsättningar för att patienten ska uppleva en god livskvalitet.

京都大学 / 新制・論文博士 / 博士(医学) / 乙第13428号 / 論医博第2232号 / 新制||医||1053(附属図書館) / (主査)教授 湊谷 謙司, 教授 佐藤 俊哉, 教授 福田 和彦 / 学位規則第4条第2項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM