Den här uppsatsens syfte är att undersöka och göra en hållbarhetsanalys över Lunds kommuns styrdokument vad gäller hållbar utveckling. Styrdokumenten utgörs av programmet för hållbar utveckling LundaEko, Lunds kommuns översiktsplan och den fördjupade översiktsplanen för Brunnshög. Analysen är av kvalitativ karaktär och utgörs av en fallstudie och en dokumentstudie. Uppsatsen har tagit fram en egen analysmodell baserat på fyra relevanta indikatorer, de Globala målen och Agenda 2030 samt hur begreppet hållbar utveckling definieras och används i styrdokumenten. Undersökningen har ett större fokus på social och ekologisk hållbarhet i syfte att göra en mer djupgående analys. Kommunens fysiska åtgärder och definition av begreppet hållbar utveckling undersöks utifrån styrdokumenten. Resultatet visade att Lunds kommun inte har en enhetlig bild om vad hållbar utveckling innefattar. Kommunen har ett stort fokus på ekologisk hållbarhet, vilket resultatet visar bidrar till ett minskat fokus på social och särskilt ekonomisk hållbarhetsutveckling i stadsbyggnadsprojekten. De har därtill en fjärde dimension som de tar upp i sin översiktsplan, den kulturella dimensionen. Stadsbyggnadsprojektet i Brunnshög motiveras med sociala och ekologiska innovationer men flertalet av de policys och strategierna som presenteras i styrdokumenten realiseras inte i praktiken. Det råder en varierande tydlighetsgrad i vad som bör ingå i de båda översiktsplanerna. Begreppet hållbar utveckling är diffust, vilket kan vara en bidragande faktor till att kommunen har utrymme att använda sig av en kulturell dimension. Möjligtvis skulle framtagandet av en nationell mall för hållbar utveckling innebära att det inte lämnas utrymme för egna tolkningar. Detta skulle underlätta för stadsbyggnadsprojekt som Brunnshög. I nuläget slängs det med abstrakta strategier och policys samt nya hållbarhetsdimensioner, vilket leder till att fysiska åtgärder för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet krockar. / The purpose of this essay is to investigate and make a sustainability analysis of Lund Municipality's governing documents regarding sustainable development. The regulatory documents consist of the program for sustainable development LundaEko, Lund Municipality's comprehensive plan and the in-depth comprehensive plan for Brunnshög. The analysis is of a qualitative nature and consists of a case study and a document study. The thesis has developed its own analysis model based on four relevant indicators, the Global Goals and Agenda 2030, as well as how the concept of sustainable development is defined and used in the governing documents. The study has a greater focus on social and ecological sustainability to make a more in-depth analysis. The municipality's physical measures and definition of the concept of sustainable development are examined based on the regulatory documents. The results showed that Lund municipality does not have a uniform picture of what sustainable development entails. The municipality has a strong focus on ecological sustainability, which the results show contributes to a reduced focus on social and especially economic sustainability development in urban development projects. They also have a fourth dimension that they address in their master plan, the cultural dimension. The urban development project in Brunnshög is motivated by social and ecological innovations, but most of the policies and strategies presented in the governing documents are not realized in practice. There is a varying degree of clarity in what should be included in the two general plans. The concept of sustainable development is diffuse, which can be a contributing factor to the municipality having space to use a cultural dimension. It is possible that the development of a national template for sustainable development would mean that there would be no room for personal interpretations. This would make it easier for urban development projects such as Brunnshög. At present, abstract strategies and policies as well as new sustainability dimensions are being thrown away, leading to physical measures for social, ecological, and economic sustainability clashing.

Sedan en tid tillbaka arbetar flera länder, regioner och större städer med platsvarumärke. Detta används till marknadsföring av sin plats men även för att framhäva det som karaktäriserar eller är unikt för platsen. Idag syns platsvarumärken på kommunen och mindre städer. En snabb sökning av platsvarumärke på internet visar att flera kommuner arbetar aktivt med att utveckla sitt platsvarumärke. Tydligt syns det att platsvarumärke idag är ett aktuellt ämne för kommuner och lokalpolitiker att lyfta fram det som karaktäriserar sin plats och sin framtida utveckling. Kommunen kan med platsvarumärket belysa vad man vill utveckla och vad kommunen anser vara betydande för platsen. Detta kan vara lokaliseringen eller det som anses vara kommunens identitet och det man vill framställa sig som. Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för begreppet platsvarumärke för en kommun och hanteras i fallet Lund och Brunnshög. Undersökningen riktar sig till hur platsvarumärket och samhällsplaneringen påverkar varandra i en kommun och om platsvarumärket påverkar utformningen av det fysiska rummet. För att få en förståelse för hur platsvarumärket finns i planeringsdokument har litteraturstudie genomförts med metoden kvalitativ innehållsanalys. I analysen appliceras det teoretiska ramverket och kunskapsöversikten som utgår från platsvarumärke och samhällsplanering. Undersökningsmaterialet har varit Lunds översiktsplan 2010 och fördjupade översiktsplanen för Lund NE/Brunnshög. För att besvara frågeställningen undersöks även två detaljplaner för att finna hur utformningen av det fysiska rummet skett. Slutsatserna som kan dras av undersökningen är att det finns inga tydliga kopplingar mellan detaljplanerna och platsvarumärket. Däremot finns kopplingarna mellan platsvarumärket och översiktsplanen och fördjupade översiktsplanen. Vidare frågeställningar har uppkommit i arbetet med uppsatsen om hur påverkan mellan platsvarumärket och den valda utvecklingen av större bebyggelse sker.

This bachelor thesis examines and models the emissions of carbon dioxide equivalents of the composition of automobiles in Sweden 2012. The report will be based on three scenarios of electricity valuation principles, which are a snapshot perspective, a retrospective perspective and a future perspective. The snapshot perspective includes high and low values for electricity on the margin, the retrospective perspective includes Nordic and European electricity mix and the future perspective includes electricity on the margin for modest and high climate goals at 2030. The study is applied to an upcoming climate smart district, Brunnshög in Lund, and the goal is to determine the amount of emissions of carbon dioxide equivalents for the mentioned alternatives. The environmental effects depends largely on the fuel consumption for the compared types of cars and what electricity valuation principle that is used. The car fleet of 2012 generated 10 300 tonnes of carbon dioxide emissions. The future car fleet generated 400 tonnes of emissions for Nordic electricity mix, 3 200 tonnes for European electricity mix, 3 100 tonnes for electricity on the margin with low values, 5 800 tonnes for electricity on the margin with high values, 1 200 tonnes for electricity on the margin at 2030 for high climate goals and 4 600 tonnes for electricity on the margin at 2030 for modest climate goals. The emissions of carbon dioxide equivalents are at least halved in Brunnshög if 100 % electric cars are used instead of the composition of petrol, diesel and ethanol cars that are primarily used in Sweden 2012. Hence, the result shows that the electric car is very beneficial from an environmental and health perspective, compared to the composition of cars in Sweden 2012. However, how beneficial the electric car is, largely depends on the fuel consumption for both the electric car and the alternative compared with. Although to be able to increase the use of electric cars there are many challenges that need to be dealt with. In order to increase the use of electric cars, it will require further work in the development of batteries, expansion of charging points and other incentives, such as legislation and investments. It will also require a significant technology development to increase the range of the electric car. A natural step in the transition phase could be plug-in hybrids. It is also important to continue to implement climate smart districts, such as Brunnshög in Lund.