Lundbergs Produkter AB är ett företag som säljer inredningsprodukter till en mängd olika återförsäljare i Norden. Företaget har ett 15 000 m2 stort lager, i vilket de olika artiklar som ingår i sortimentet lagerhålls och plockas innan de skickas till återförsäljarna. I detta lager sker dagligen en mängd olika typer av förflyttningar av artiklar, främst mellan buffert- och plocklagret, och detta flöde anser Lundbergs Produkter AB inte fungerar tillfredsställande i dagsläget. Syftet med denna rapport är att effektivisera företagets lagerverksamhet genom att anpassa påfyllningsrutiner samt styrningsprinciper för olika artiklar i deras sortiment. För att uppnå detta har observationer och intervjuer utförts, vilka sedan har legat till grund för den kartläggning av nuläget som analyseras i denna rapport. Denna kartläggning identifierar ett antal problem med den nuvarande verksamheten; saldodifferenser i plocklagret, ogrundade påfyllningskvantiteter vid påfyllning av artiklar på dess plockplatser samt problem kopplade till det affärssystem som företaget använder, då detta inte möjliggör för påfyllningspersonalen att särskilja brådskande påfyllningsbeställningar utförda av plockpersonal från övriga beställningar, samt att lagersaldon och påfyllningsbeställningar inte uppdateras kontinuerligt. För att lösa det förstnämnda problemet föreslås att företaget inför fortlöpande inventering av utvalda artiklar i sitt sortiment. De artiklar som bör omfattas av den fortlöpande inventeringen är de som genererar mest intäkter, det vill säga de med högst volymvärde, medan övriga kan behandlas på nuvarande sätt även fortsättningsvis. Detta är en kortsiktig lösning på problemet, och för en mer långsiktig lösning föreslås att företaget närmare utreder orsakerna till varför dessa differenser uppkommer. Problemet med att påfyllningsbeställningar utförda av plockpersonal inte särskiljs från övriga beställningar löses enligt den rekommendation som presenteras i rapporten genom att affärssystemet modifieras för att bättre överensstämma med verkligheten. Även problemet med att affärssystemet inte uppdateras kontinuerligt föreslås lösas genom att systemet modifieras. Affärssystemet ska fungera som ett hjälpmedel i den dagliga verksamheten, och för att erhålla full nytta av detta hjälpmedel behöver denna överensstämmelse mellan teknik och verklighet vara god, för att hjälpmedlet inte ska ses som ett hinder i arbetet. Att de påfyllningskvantiteter som används idag inte är grundade på relevant data löses genom att det för varje artikel beräknas en återfyllnadsnivå som baseras på artikelns historiska efterfrågedata och önskad servicenivå för artikeln. Denna återfyllnadsnivå kompletteras med en beställningspunkt, som även den är beräknad utifrån historisk data, vilket gör att varje artikel i praktiken kommer att fyllas på upp till en förutbestämd nivå istället för med en förutbestämd kvantitet, samt att en påfyllningsbeställning automatiskt kommer att genereras i tillräckligt god tid för att brister ska undvikas. Detta bidrar till att arbetsrytmen för de anställda på lagret förbättras. Genom att dessa problem löses kan företagets lagerverksamhet effektiviseras, och företagets möjlighet att erbjuda sina kunder en högre leveransservice ökar.

The savings ratio for Swedish households is record-breaking and Sweden, together with the rest of the world, is currently in the middle of a pandemic. What drives individuals to save is based on a number of different factors that previous research has concluded. The purpose of this study is to, with previous research as a basis, investigate which factors affect the savings ratio for Swedish households. Quarterly data for the years 1982–2020 is analyzed in a time series by first processing for unit roots and then cointegration. The data is then estimated in a multiple linear regression in the form of an “Error Correction Model”, with the intention of investigating both the short-term and long-term relationship. The results of the study indicate that the variables that have a significant impact on the change in the household savings ratio are GDP per capita, inflation, unemployment and consumption, while public savings and the development of the stock market have a significant but less considerable effekt. The economic theories that the study findssupport for are the theory of precautionary savings as well as the standard buffer-stock model. / Sparkvoten hos svenska hushåll är rekordhög och Sverige, tillsammans med resten av världen, befinner sig för närvarande mitt i en pandemi. Vad som driver individer till att spara grundar sig i en rad olika faktorer som tidigare forskning kommit fram till. Syftet med denna studie är att, med tidigare forskning som grund, undersöka vilka faktorer som påverkar sparkvoten för svenska hushåll. Kvartalsdata för åren 1982–2020 analyseras i en tidsserie genom att först behandlas för enhetsrötter och sedan kointegration. Därefter skattas de i en multipel linjär regressionsanalys i form av en ”Error Correction Model”, med avsikt att utreda både det kortsiktiga- och långsiktiga sambandet. Resultatet av studien indikerar att de variabler som har en signifikant betydande påverkan på förändringen i hushållens sparkvot är BNP per capita, inflation, arbetslöshet samt konsumtion, medan offentligt sparande och utveckling av aktiemarknaden har en signifikant men mindre betydande effekt. De ekonomiska teorier som studien finner stöd i är teorin om försiktighetssparandet samt standard buffertlager-modellen.