Då konkurrensen på marknaden ökar måste företag se över sina kostnader för att kunna bli effektivare och attraktivare för kunden. En effektiv lagerstyrning har en betydelsefull inverkan på verksamheters lönsamhet och kombinationen av effektivitetsvariablerna kapitalbindning, kundservice och kostnader kan orsaka målkonflikter samt komplex lagerstyrning. Syftet med denna rapport är att utreda och föreslå förslag på materialanskaffningsprinciper som kan effektivisera företagets nuvarande lagerstyrning med hänsyn till säkerhetspolicy, genomsnittlig kapitalbindning samt lagerhållningskostnad per år. För att uppnå syftet har litteraturundersökningar gjorts parallellt med empiriska utredningar på det aktuella företaget. Datainsamlingen har skett utifrån intervjuer, observationer samt datainsamling ut företagets affärssystem. De metoder som därefter har används för att frambringa ett resultat är grundade på beprövade teorier. Ur företagets artikelsortiment har 1716 artiklar analyserats och klassificerats utifrån en ABC-analys med flera kriterier, volymvärde samt antal uttag från lager år 2011. Ur klassificeringen har nio olika delgrupper fastställts och artikelgrupperna har därefter analyserats vidare i syfte att få fram en lämplig materialstyrningsprincip för respektive grupp. Tjugo representativa artiklar har valts ut för djupare analys med avsikt att jämföra de föreslagna styrningsprinciperna med företagets nuvarande i avseende på genomsnittlig kapitalbindning i färdigvarulagret samt lagerhållningskostnad per år. Rapportens slutsats är att om företaget ändrar sin nuvarande lagerstyrning och tillämpar de föreslagna styrningsprinciperna för respektive artikelgrupp skulle besparingar göras på de analyserade artiklarna. Den genomsnittliga kapitalbindningen skulle därmed sänkas med 85 % och lagerhållningskostnaden skulle reduceras med 82 %

Lundbergs Produkter AB är ett företag som säljer inredningsprodukter till en mängd olika återförsäljare i Norden. Företaget har ett 15 000 m2 stort lager, i vilket de olika artiklar som ingår i sortimentet lagerhålls och plockas innan de skickas till återförsäljarna. I detta lager sker dagligen en mängd olika typer av förflyttningar av artiklar, främst mellan buffert- och plocklagret, och detta flöde anser Lundbergs Produkter AB inte fungerar tillfredsställande i dagsläget. Syftet med denna rapport är att effektivisera företagets lagerverksamhet genom att anpassa påfyllningsrutiner samt styrningsprinciper för olika artiklar i deras sortiment. För att uppnå detta har observationer och intervjuer utförts, vilka sedan har legat till grund för den kartläggning av nuläget som analyseras i denna rapport. Denna kartläggning identifierar ett antal problem med den nuvarande verksamheten; saldodifferenser i plocklagret, ogrundade påfyllningskvantiteter vid påfyllning av artiklar på dess plockplatser samt problem kopplade till det affärssystem som företaget använder, då detta inte möjliggör för påfyllningspersonalen att särskilja brådskande påfyllningsbeställningar utförda av plockpersonal från övriga beställningar, samt att lagersaldon och påfyllningsbeställningar inte uppdateras kontinuerligt. För att lösa det förstnämnda problemet föreslås att företaget inför fortlöpande inventering av utvalda artiklar i sitt sortiment. De artiklar som bör omfattas av den fortlöpande inventeringen är de som genererar mest intäkter, det vill säga de med högst volymvärde, medan övriga kan behandlas på nuvarande sätt även fortsättningsvis. Detta är en kortsiktig lösning på problemet, och för en mer långsiktig lösning föreslås att företaget närmare utreder orsakerna till varför dessa differenser uppkommer. Problemet med att påfyllningsbeställningar utförda av plockpersonal inte särskiljs från övriga beställningar löses enligt den rekommendation som presenteras i rapporten genom att affärssystemet modifieras för att bättre överensstämma med verkligheten. Även problemet med att affärssystemet inte uppdateras kontinuerligt föreslås lösas genom att systemet modifieras. Affärssystemet ska fungera som ett hjälpmedel i den dagliga verksamheten, och för att erhålla full nytta av detta hjälpmedel behöver denna överensstämmelse mellan teknik och verklighet vara god, för att hjälpmedlet inte ska ses som ett hinder i arbetet. Att de påfyllningskvantiteter som används idag inte är grundade på relevant data löses genom att det för varje artikel beräknas en återfyllnadsnivå som baseras på artikelns historiska efterfrågedata och önskad servicenivå för artikeln. Denna återfyllnadsnivå kompletteras med en beställningspunkt, som även den är beräknad utifrån historisk data, vilket gör att varje artikel i praktiken kommer att fyllas på upp till en förutbestämd nivå istället för med en förutbestämd kvantitet, samt att en påfyllningsbeställning automatiskt kommer att genereras i tillräckligt god tid för att brister ska undvikas. Detta bidrar till att arbetsrytmen för de anställda på lagret förbättras. Genom att dessa problem löses kan företagets lagerverksamhet effektiviseras, och företagets möjlighet att erbjuda sina kunder en högre leveransservice ökar.

Linköpings kommun erbjuder hälso- och sjukvårdsinsatser för brukare i alla åldrar genom olika typer av vårdenheter. Det finns verksamheter inom äldreomsorg och LSS som tillsammans skapar olika former av stöd. För att kommunen ska kunna erbjuda dessa typer av tjänster krävs ett fungerande materialflöde av vård- och omsorgsartiklar. Vård- och omsorgsartiklar innefattas av både förbrukningsmaterial och skyddsmaterial. Förbrukningsmaterial består bland annat av omläggningsmaterial och inkontinensskydd, medan skyddsmaterial består av exempelvis handdesinfektion och munskydd. I samband med Covid-19 pandemin uppstod brist på skyddsmaterial och problem i materialförsörjningen. Vidare så finns det finns i dagsläget inget system för att styra eller kontrollera materialflödet av vård- och omsorgsartiklar, inköpen på vårdenheterna planeras på olika sätt vid varje inköpstillfälle. Kommunen är därför intresserad av hur en kategorisering av vård- och omsorgsartiklar kan se ut, där en differentierad lagerstyrning skapas för varje kategori och på så sätt ökas styrningen av vård- och omsorgssortimentet. Studiens syfte är att, utifrån en artikelklassificering, föreslå en differentierad lagerstyrning för varje artikelklass och därmed säkerställa ett fungerande materialflöde av vård- och omsorgsartiklar på Linköpings kommun. För att uppfylla syftet har fyra huvudfrågor ställts upp: Vilka utgångspunkter kan artikelklassificeringen och lagerstyrningen baseras på? Hur ska artiklarna klassificeras för att möjliggöra för styrning av materialflödet? Hur ska lagerstyrningen för de framtagna artikelklasserna utformas för att uppfylla behovet av vård- och omsorgsartiklar? Vilka effekter kan den framtagna lagerstyrningen leda till? För att uppfylla syftet och besvara huvudfrågorna har metoder så som intervjuer, litteraturstudier och datainsamling tillämpats. Genom dessa metoder har information kring lämpliga utvärderingskriterier hämtas som sedan möjliggjort för en artikelklassificering som baserats på volymvärde och uttagsfrekvens. Artikelklassificeringen resulterade för Äldreomsorgen och LSS Funktionsstöd i fem artikelklasser som den differentierade lagerstyrningen baserades på. Resultaten gav att A-artiklar och skyddsmaterial ska styras med lagerstyrningsmetoden periodbeställningssystem med återfyllnadsnivå och resterande artikelklasser ska styras med lot-for-lot. De artiklar med hög uttagsfrekvens bör ha säkerhetslager, såväl som A-artiklarna och skyddsmaterialet. Den framtagna lagerstyrningen kommer att påverka styrningen på vårdenheterna, eftersom den kräver uppföljning av efterfrågan i föregående period såväl som inventering av lager. På sikt antas lagerstyrningen dessutom påverka kostnader av transport, lager och administration, då samtliga påverkas av nya arbetssätt. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>