Thesis (MA--Art and Design) -- Auckland University of Technology, 2003. / Also held in print (83 leaves, col. ill., 30 cm.) in Wellesley Theses Collection. (T 791.4572 GOI)

This paper explores an emerging genre of the female hero archetype that is rooted in Joseph Campbell’s traditional definition and exemplified by Buffy Summers of the television series Buffy the Vampire Slayer and Kara “Starbuck” Thrace of Battlestar Galactica. As representations of the female hero within this genre, they reimagine pre-existing stereotypes, such as the female victim and the male hotshot pilot, and then pursue a hero’s journey of death and resurrection that is unique because of their gender. This new trend is the result of third-wave feminism and necessary for the further development of feminist literary works, particularly within the realm of Sci-Fi/Fantasy.

Made available in DSpace on 2016-04-28T20:39:29Z (GMT). No. of bitstreams: 1 luisa.pdf: 419235 bytes, checksum: eafeb45127c76780927c176a14608150 (MD5) Previous issue date: 2007-05-11 / The aim of this dissertation is to analyze the symbolical trajectory of Buffy, the Vampire Slayer, a character created by Joss Whedon in the 1990s. The show which tells Buffy s story consists of 144 episodes, which where considered a ratings phenomenon in many countries. In order to reach this objective, all 144 episodes were watched and schematized in summaries, which made it possible to identify and discriminate significant events, images and sequences in the composition of Buffy and her journey. The themes that seemed to be relevant at this point were closely related to the hero s archetype, which is the motivator of the process of the development of consciousness. Therefore, the analysis is based on C. G. Jung s concepts of analytical psychology and on Joseph Campbell s study of the heroic cycle. Buffy is regarded as a contemporary image of the hero s archetype. Throughout her journey, she was faced with seven challenges of growing complexity, which called for deep transformation and encompassed the formation of the persona, the withdrawal of projections, and the process of making aspects of shadow and animus conscious and integrated. Her trajectory is crowned with the possibility of transforming herself as well as her surroundings. In the first six confrontations, Buffy finds a way to save the world, but in the last (the seventh), she transforms it. In addition, vampire symbolism, serial characters and aspects pertaining to mass culture are discussed and interrelated / Esta dissertação tem como objetivo a análise simbólica da trajetória de Buffy A Caça-Vampiros, personagem criada por Joss Whedon na década de 1990. O seriado que relata sua história é composto por 144 episódios, que foram considerados fenômeno de audiência em diversos países. Para a consecução desse objetivo, os 144 episódios foram assistidos e mapeados para a elaboração de sinopses, o que permitiu identificar e discriminar eventos, imagens e seqüências significativas na composição da personagem Buffy e sua jornada. A aproximação desse tema remete ao arquétipo do herói motivador do processo de desenvolvimento da consciência. A análise, portanto, está referenciada nos conceitos da psicologia analítica de C. G. Jung e no estudo do ciclo heróico desenvolvido por Joseph Campbell. Buffy é compreendida como uma imagem contemporânea do arquétipo do herói que, no decorrer de sua jornada, foi confrontada com sete desafios de complexidade crescente. Transformações intensas foram requisitadas e compreenderam a formação da persona, a retirada de projeções, a conscientização e integração de aspectos da sombra e do animus. A trajetória de Buffy é coroada com a possibilidade de transformação de si mesma e do meio que a circunda. Nos seis primeiros confrontos, Buffy encontra uma maneira de salvar o mundo, mas, no último, ela o transforma. Além disso, são discutidos o simbolismo do vampiro, as personagens seriadas e questões referentes à cultura de massa

Excerpt:Buffy the Vampire Slayer. Haven’t we heard enough about this show? After all, it was cancelled over 10 years ago. Plus, it is the most studied series in the history of television.

Bilden av ”manligt” och ”kvinnligt” har i skräck- och action-filmer/TV-serier länge varit väldigt stereotyp. Kvinnan har ofta spelat rollen som den utsatta, den svaga, det som kallas ”Damsel in distress” i karaktärsbeskrivningar. Mannen har å sin sida varit den mer eller mindre felfria hjälten, som alltid vet råd. Under 1990-talet och 2000-talet började bilden ändras inom den genren. Starka kvinnor dök upp i form av karaktärer och filmer som Lara Croft och Resident Evil. TV-serien Buffy – the Vampire Slayer, som sändes mellan 1997 och 2003, var också en del i detta, främst genom att låta huvudrollen spelas av en ung blond kvinna, som i regel annars snabbt hade fått falla offer för mördaren/monstret. Det jag är intresserad av att undersöka i min uppsats är hur de manliga karaktärerna påverkas och utvecklas i en TV-serie som domineras av starka kvinnliga karaktärer. Vad får de representera för ideal för sin publik? Reduceras mannen här till en liknande stereotyp roll som kvinnan tidigare gjorde inom samma genre?

<p>Bilden av ”manligt” och ”kvinnligt” har i skräck- och action-filmer/TV-serier länge varit väldigt stereotyp. Kvinnan har ofta spelat rollen som den utsatta, den svaga, det som kallas ”Damsel in distress” i karaktärsbeskrivningar. Mannen har å sin sida varit den mer eller mindre felfria hjälten, som alltid vet råd. Under 1990-talet och 2000-talet började bilden ändras inom den genren. Starka kvinnor dök upp i form av karaktärer och filmer som Lara Croft och Resident Evil. TV-serien Buffy – the Vampire Slayer, som sändes mellan 1997 och 2003, var också en del i detta, främst genom att låta huvudrollen spelas av en ung blond kvinna, som i regel annars snabbt hade fått falla offer för mördaren/monstret. Det jag är intresserad av att undersöka i min uppsats är hur de manliga karaktärerna påverkas och utvecklas i en TV-serie som domineras av starka kvinnliga karaktärer. Vad får de representera för ideal för sin publik? Reduceras mannen här till en liknande stereotyp roll som kvinnan tidigare gjorde inom samma genre?</p>

Platelet transfusions can be necessary during treatment of patients with thrombocytopenia or impaired platelet function. Platelet function in platelet concentrates (PC) deteriorate with storage time. Studying swirling is often used to control the quality of PC’s before transfusion but the method has some disadvantages. Therefore other methods can be useful, for example impedance aggregometry (IA, Multiplate® Analyzer) to measure platelet function.      In this study the change in platelet function over time was examined in buffy coat and apheresis platelets with IA where aggregation had been induced with adenosine diphosphate (ADP) and collagen. PC’s were tested on day 1, 4 and 7 after donation. One of the main aims of this study was to evaluate if dilution to a standardized platelet concentration (800x109 platelets/L) for IA of PC’s could be used, since platelet concentration has been shown to influence aggregation. The effect of pathogen inactivation (INTERCEPT) on platelet function and the importance of fibrinogen for aggregation were also studied.      The dilution of platelet samples reduced the range of measured values and was suitable to use with collagen but not ADP. The platelet function decreased significantly over time with both agonists. There was a significant difference between pathogen inactivated and gamma irradiated PC’s with collagen activation on day 1. Fibrinogen was shown to be of importance for platelet aggregation, but other factors in plasma seem to be necessary too.      In conclusion, IA is a suitable method for following change in aggregability over time in PC’s and sample dilution reduced variation in results.

Thesis (M.A.) - Carleton University, 2006. / Includes bibliographical references (p. 179-181). Also available in electronic format on the Internet.

<p>Uppsatsens syfte är att analysera hur genus är konstruerat i fyra relationer i TV-serierna Buffy och vampyrerna och Angel. Målet är att ta reda på om karaktärerna har en traditionell, delad eller omvänd genuskonstruktion. Uppsatsen kommer att undersöka både hur maskulinitet och femininitet är konstruerat textuellt och hur relationerna uppfattas av en grupp fans. Studien kommer att redogöra för skillnader och likheter mellan de fyra paren. Paren som ingår i analysen är Buffy & Angel, Willow & Tara, Buffy & Spike liksom Angel & Cordy.</p><p>Studien är baserad på feministiska teorier av Liesbet Van Zoonen, Judith Butler och Lena Gemzöe. Men kommer också att inkludera en tillbakablick på hur genus representerades på TV under 1970 och 1980-talet som är presenterat av Barrie Gunter och hur uppfattningen av genus har ändrats sen dess. Några specifika teman som kommer att analyseras i uppsatsen är tv våld, sexualitet och egenskaper som anses mer manliga eller kvinnliga. Göran Erikssons teorier om receptionsstudier spelar också en viktig roll i detta kapitel. Teorikapitlet innehåller dock även några teorier om fankultur av John Fiske, Henry Jenkins, Lawrence Grossberg, John B. Thompson och Joli Jenson.</p><p>Metoden som används i uppsatsen är att göra en receptionsstudie med två lika stora delar. Den första delen är en semiotisk text analys baserad på teorier om TV koder av John Fiske. De valda koderna är utseende, kamera, handlingar och ljud och dialog. Urvalet för den semiotiska text analysen var totalt 35 scener från elva avsnitt av serierna. Den andra delen utgjordes av en kvalitativ intervjustudie med 16 fans av serierna och är baserad på metoder av Thomas R Lindlof och Larsåke Larsson. Metodkapitlet tar också hänsyn till några metodproblem och etiska frågor som uppstår när man intervjuar människor för en studie.</p><p>Uppsatsens semiotiska analys visade att TV koderna ger Buffy & Angel och Cordy & Angel en traditionell genus konstruktion där hon är kvinna och han är man. Även fast karaktärerna också har vissa drag som normalt tillskrivs det andra könet. Karaktären Buffy i synnerlighet har en delad genuskonstruktion, då hennes manliga sida kommer ut i hennes relation med Spike. Buffy & Spike och Willow & Tara har en delad genuskonstruktion där Willow och Buffy har flest manliga drag. Koderna av utseende och kamera reproducerar patriarkat mest medan koder som ljud, dialog, händelser och narrativ ger en mer komplex delad genuskonstruktion. Intervjustudien visade att de flesta fansen delade min tolkning av karaktärernas genuskonstruktion, men att de mediala texterna är öppna för motsatta och förhandlade tolkningar med. Det fanns vissa skillnader från mina tolkningar då fansen tillskrev Spike högre nivåer av kvinnlighet och Willow mer maskulinitet än jag gjort. Deras uppfattning av de specifika paren varierar också mycket beroende på deras egna åsikter och värderingar och alla fansen gör en tolkning som de föredrar.</p><p>Mina resultat ger stöd till tidigare forskning om genus på Buffy av Arwin Spicer, Susan A. Owens och Frances Early. De ger också stöd till tidigare forskning om fankultur och jag tycker att teorierna av John Fiske och Liesbet Van Zoonen i synnerlighet har varit användbara under uppsatsskrivandet. Trots att karaktären Buffy är mer kvinnlig än man först hade kunnat tro och att vissa fördomar lever kvar sedan 1970-talet så har Buffy hjälpt till att utveckla tv-landskapet. Intervjupersonerna i den här uppsatsen accepterar homosexualitet på TV. Serien visar även att det är okej för kvinnor att slås tillbaks och skickar ut ett feministiskt meddelande i det avseendet att intervjupersonerna anser att kvinnlig frigörelse är en bra sak och att Buffy är en förebild. För fortsatta studier vore det intressant att ta reda på hur feministiska nyare TV-serier är och vilken effekt serier som Buffy haft på den generationen som växte upp medan de tittade på den.</p>

Uppsatsens syfte är att analysera hur genus är konstruerat i fyra relationer i TV-serierna Buffy och vampyrerna och Angel. Målet är att ta reda på om karaktärerna har en traditionell, delad eller omvänd genuskonstruktion. Uppsatsen kommer att undersöka både hur maskulinitet och femininitet är konstruerat textuellt och hur relationerna uppfattas av en grupp fans. Studien kommer att redogöra för skillnader och likheter mellan de fyra paren. Paren som ingår i analysen är Buffy &amp; Angel, Willow &amp; Tara, Buffy &amp; Spike liksom Angel &amp; Cordy. Studien är baserad på feministiska teorier av Liesbet Van Zoonen, Judith Butler och Lena Gemzöe. Men kommer också att inkludera en tillbakablick på hur genus representerades på TV under 1970 och 1980-talet som är presenterat av Barrie Gunter och hur uppfattningen av genus har ändrats sen dess. Några specifika teman som kommer att analyseras i uppsatsen är tv våld, sexualitet och egenskaper som anses mer manliga eller kvinnliga. Göran Erikssons teorier om receptionsstudier spelar också en viktig roll i detta kapitel. Teorikapitlet innehåller dock även några teorier om fankultur av John Fiske, Henry Jenkins, Lawrence Grossberg, John B. Thompson och Joli Jenson. Metoden som används i uppsatsen är att göra en receptionsstudie med två lika stora delar. Den första delen är en semiotisk text analys baserad på teorier om TV koder av John Fiske. De valda koderna är utseende, kamera, handlingar och ljud och dialog. Urvalet för den semiotiska text analysen var totalt 35 scener från elva avsnitt av serierna. Den andra delen utgjordes av en kvalitativ intervjustudie med 16 fans av serierna och är baserad på metoder av Thomas R Lindlof och Larsåke Larsson. Metodkapitlet tar också hänsyn till några metodproblem och etiska frågor som uppstår när man intervjuar människor för en studie. Uppsatsens semiotiska analys visade att TV koderna ger Buffy &amp; Angel och Cordy &amp; Angel en traditionell genus konstruktion där hon är kvinna och han är man. Även fast karaktärerna också har vissa drag som normalt tillskrivs det andra könet. Karaktären Buffy i synnerlighet har en delad genuskonstruktion, då hennes manliga sida kommer ut i hennes relation med Spike. Buffy &amp; Spike och Willow &amp; Tara har en delad genuskonstruktion där Willow och Buffy har flest manliga drag. Koderna av utseende och kamera reproducerar patriarkat mest medan koder som ljud, dialog, händelser och narrativ ger en mer komplex delad genuskonstruktion. Intervjustudien visade att de flesta fansen delade min tolkning av karaktärernas genuskonstruktion, men att de mediala texterna är öppna för motsatta och förhandlade tolkningar med. Det fanns vissa skillnader från mina tolkningar då fansen tillskrev Spike högre nivåer av kvinnlighet och Willow mer maskulinitet än jag gjort. Deras uppfattning av de specifika paren varierar också mycket beroende på deras egna åsikter och värderingar och alla fansen gör en tolkning som de föredrar. Mina resultat ger stöd till tidigare forskning om genus på Buffy av Arwin Spicer, Susan A. Owens och Frances Early. De ger också stöd till tidigare forskning om fankultur och jag tycker att teorierna av John Fiske och Liesbet Van Zoonen i synnerlighet har varit användbara under uppsatsskrivandet. Trots att karaktären Buffy är mer kvinnlig än man först hade kunnat tro och att vissa fördomar lever kvar sedan 1970-talet så har Buffy hjälpt till att utveckla tv-landskapet. Intervjupersonerna i den här uppsatsen accepterar homosexualitet på TV. Serien visar även att det är okej för kvinnor att slås tillbaks och skickar ut ett feministiskt meddelande i det avseendet att intervjupersonerna anser att kvinnlig frigörelse är en bra sak och att Buffy är en förebild. För fortsatta studier vore det intressant att ta reda på hur feministiska nyare TV-serier är och vilken effekt serier som Buffy haft på den generationen som växte upp medan de tittade på den.