<p>Denna uppsats handlar om en kartläggning av faktorer som, enligt författarens uppfattning och erfarenhet, orsakar aktiekursvariationer och påverkar utvecklingen på aktiemarknaden.</p><p>Före kartläggningen av dessa faktorer framhävs vikten av den amerikanska aktiemarknaden och dess influens på världens övriga börser.</p><p>Vidare, struktureras uppsatsen i ett teorikapitel som innehåller två delar med separata kartläggningar av faktorer som påverkar aktiemarknaden i helhet respektive faktorer som orsakar enstaka aktieprisvariationer, och ett empirikapitel som också innehåller olika delar där observationer och undersökningsresultat jämförs med de kartlagda teorierna.</p><p>Faktorerna som tros påverka hela marknadsutvecklingen är styrräntenivån, inflationen, konjunkturläget, oljepriset, krig och terror, tekniska analysen, amerikanska makrostatistiksiffror, politiska beslut, övervärdering och korrektion, psykologiska faktorer, spekulation, osäkerhet samt rapporteringsperioder. Däremot, har mina undersökningsresultat visat att anomalier, det vill säga omtalade och återkommande perioder där aktiemarknaden oförklarligt brukar följa ett visst utvecklingsmönster, inte har den beryktade effekten på börserna.</p><p>Beträffande enstaka aktiekursvariationer, har mina observationer visat att strukturella förändringar i ett företag, blankning i en aktie, rykten, företagsrapporters innehåll, tidningsartiklar samt publicerade rekommendationer och bedömningar från olika källor har alla en verkande effekt på en aktiekursutveckling. Däremot har det konstaterats att aktiens fundamentala värde inte har någon större effekt på investerarnas köp- eller säljbeslut och därmed inte har någon verkan på kursförändringen.</p><p>Under arbetets gång har det även uppdagats ytterligare faktorer som inte har en teoretisk förankring men ändå får en betydande verkan på en aktiekursutveckling. Dessa har belysts i en tredje och separat del i empirikapitlet. Faktorerna är den amerikanska dollarkursen, vinstvarningar eller prognosuppdateringar i företag, stora order, skandaler, vd-uttalanden samt kapitalmarknadsdagar.</p><p>I det fjärde och det sista kapitlet diskuteras och ifrågasätts logiken i marknads- och aktiekursutvecklingen. Även experternas råd till allmänheten och deras ”träffsäkerhet” kritiseras och visas vara otillräcklig. Slutligen visar de empiriska observationerna att, oavsett hur kunnig och erfaren en investerare (eller en expert) är, kan marknaden eller aktiekurserna utvecklas i motsatt riktning till expertens förväntan.</p>

Denna uppsats handlar om en kartläggning av faktorer som, enligt författarens uppfattning och erfarenhet, orsakar aktiekursvariationer och påverkar utvecklingen på aktiemarknaden. Före kartläggningen av dessa faktorer framhävs vikten av den amerikanska aktiemarknaden och dess influens på världens övriga börser. Vidare, struktureras uppsatsen i ett teorikapitel som innehåller två delar med separata kartläggningar av faktorer som påverkar aktiemarknaden i helhet respektive faktorer som orsakar enstaka aktieprisvariationer, och ett empirikapitel som också innehåller olika delar där observationer och undersökningsresultat jämförs med de kartlagda teorierna. Faktorerna som tros påverka hela marknadsutvecklingen är styrräntenivån, inflationen, konjunkturläget, oljepriset, krig och terror, tekniska analysen, amerikanska makrostatistiksiffror, politiska beslut, övervärdering och korrektion, psykologiska faktorer, spekulation, osäkerhet samt rapporteringsperioder. Däremot, har mina undersökningsresultat visat att anomalier, det vill säga omtalade och återkommande perioder där aktiemarknaden oförklarligt brukar följa ett visst utvecklingsmönster, inte har den beryktade effekten på börserna. Beträffande enstaka aktiekursvariationer, har mina observationer visat att strukturella förändringar i ett företag, blankning i en aktie, rykten, företagsrapporters innehåll, tidningsartiklar samt publicerade rekommendationer och bedömningar från olika källor har alla en verkande effekt på en aktiekursutveckling. Däremot har det konstaterats att aktiens fundamentala värde inte har någon större effekt på investerarnas köp- eller säljbeslut och därmed inte har någon verkan på kursförändringen. Under arbetets gång har det även uppdagats ytterligare faktorer som inte har en teoretisk förankring men ändå får en betydande verkan på en aktiekursutveckling. Dessa har belysts i en tredje och separat del i empirikapitlet. Faktorerna är den amerikanska dollarkursen, vinstvarningar eller prognosuppdateringar i företag, stora order, skandaler, vd-uttalanden samt kapitalmarknadsdagar. I det fjärde och det sista kapitlet diskuteras och ifrågasätts logiken i marknads- och aktiekursutvecklingen. Även experternas råd till allmänheten och deras ”träffsäkerhet” kritiseras och visas vara otillräcklig. Slutligen visar de empiriska observationerna att, oavsett hur kunnig och erfaren en investerare (eller en expert) är, kan marknaden eller aktiekurserna utvecklas i motsatt riktning till expertens förväntan.

Bakgrund: Människor tenderar att i större grad investera i bekanta företag i närområden, detta psykologiska fenomen kallas för home bias. Det kan bli problematiskt då det kan medföra att investerare inte optimerar sina portföljer utifrån risk, avkastning och korrelation mellan tillgångarna i portföljen. Tidigare forskning kring home bias har indikerat på att fenomenet kan drivas av olika förklaringsmekanismer, exempelvis marknadsförhållanden, volatilitet och transaktionskostnader. Forskningen kring home bias har i mindre skala fokuserat på hur home bias förändras i olika marknadsförhållanden dessutom finns endast begränsad forskning om detta för svenska fonder vilket är varför det var intressant att undersöka denna kunskapslucka. Syfte: Syftet var att undersöka och analysera potentiell exponering och förändring av home bias i svenskregistrerade fonder vid marknadsförändringar i ekonomin mellan år 1994–2018. För att definiera olika marknadsförhållanden används termerna bear-marknad vilket är en kontraherande marknad och bull-marknad som är motsatsen. Detta har sedan undersökts och analyserats tillsammans med de två valda förklaringsmekanismerna volatilitet och transaktionskostnader. Metod: Studien var kvantitativ med en deduktiv ansats. Den primära datan har bestod av den totala svenska fondförmögenheten mellan 1994–2018 och den totala världsmarknadsportföljen. Dessutom har indexdata använts för att fånga marknadsförändringar och svenska genomsnittliga fondavgifter för att beskriva transaktionskostnader. Att inkludera volatilitet och transaktionskostnader grundade sig på den tidigare forskningens tyngdpunkt på dessa två mekanismer. Analysmetoden har främst utgått från hypotestest för dessa variabler. Slutsats: Resultatet av studien hittade signifikanta samband för home bias för svenskregistrerade fonder både för bear-och bull-marknad, vilket ligger i linje med tidigare forskning som har sett att bear-marknader leder till ökning av home bias på grund av att osäkerheten i omvärlden gör investerare i större grad villiga att placera i det bekanta. Dessutom har tidigare forskning visat att home bias minskar under säkrare perioder vilket denna studies resultat av sambandet mellan bull-marknaden och home bias indikerat. Vidare visade båda förklaringsmekanismerna att de har ett signifikant samband med home bias. Resultatet har därmed bidragit till kunskap om home bias i marknadsförhållanden för den svenska fondmarknaden och kan i större grad motverka investerare att hamna i psykologiska fällor som leder till sämre investeringsbeslut. / Background: People tend to invest a large portion of their investments in familiar companies near their home area, this psychological phenomenon is called home bias. This can become problematic thus it means that investors do not optimize their portfolios based on risk, return and correlation between assets in the portfolio. In addition, there are studies that indicate that home bias is driven by various explanatory mechanisms, for example market conditions, volatility and transaction costs. Research about home bias has in a smaller scale focused on how home bias changes in different market conditions, especially in Sweden and for funds, therefore it would be interesting to investigate this knowledge gap. Purpose: The purpose of this study was to examine and analyze the relationship between funds registered in Sweden and their potential exposure to home bias in various market conditions in the economy between 1994-2018. To define market conditions, the concepts bear market is used when the market is in a contracting phase and bull market is used when the opposite conditions occur. This has been examined and analyzed together with the two selected explanatory mechanisms volatility and transaction costs. Method: The method for this research is quantitative with a deductive approach. The primary data used to investigate home bias comes from statistics of total Swedish fund assets between 1994-2018 and the total world market portfolio. Furthermore, index data is used to capture market changes and data of average fund fees are used to examine transaction costs. The choice to include volatility and transaction costs is based on the previous research emphasis on these two mechanisms. The method of analysis is based primarily on hypothesis testing for the mentioned variables. Conclusion: The result of the study shows that the relationship between bear and bull markets and home bias for funds registered in Sweden are significant. Which is in line with previous research that states that bear markets lead to an increase in home bias because the uncertainty around the world makes investors to a greater extent willing to invest in the familiar. In addition, previous research has shown that home bias decreases during safer periods, which the results of the relationship between the bull market and home bias indicate in this study. Furthermore, both explanatory mechanisms showed that they are significantly associated with home bias. The result has contributed to the knowledge of home bias for the Swedish fund market in various market conditions and can in a larger scale counteract investors to fall in to psychological traps and go through with badly made investment decisions.