This thesis addresses different aspects of how to manage product development and process development. Two research studies have been conducted, both within the process industry. In the first study, the focus was on management control in collaborative product development and process development projects, whereas the focus in the second study was on managing the fuzzy front end (FFE) of product development and process development. Content-wise, the thesis comprises an introductory text and five appended papers with the overall purpose to increase our understanding of how process firms can improve the management of product development and process development, with a special emphasis on the fuzzy front end.The background to the first study was that it is difficult to manage collaborative development projects and that few empirical studies address accounting and control issues in such projects. However, the main focus in this thesis is on the FFE of the innovation process (the second study). The FFE is acknowledged as being one of the most critical stages of the whole innovation process, because the quality of emerging product- or process concepts is determined there. For example, improved product concepts can increase the overall speed of the innovation process as well as cutting costs. The costs of imposing changes in the FFE are still relatively low compared to changes in later stages. However, the FFE is difficult to manage because it implies a significant degree of uncertainty, and it is often characterised by ad-hoc decision-making and conflicting organizational pressures which make it difficult to plan and conduct. The existing research on the FFE has primarily focused on product development, but little is known about how to manage the FFE in other contexts. This thesis aims to shed light on the FFE in non-assembled product development and process development, mainly by means of multiple case studies.The first study of this thesis (paper I) shows that both informal and formal control mechanisms are important when firms conduct collaborative product development and process development projects. A central contribution in the first study is that it explores how the firms' motives affect the selection of formal and informal control mechanisms. For example, financial short-term motives (such as sharing development costs) were typically controlled by formal control mechanisms. On the other hand, informal control mechanisms were the main form of control if the motive was to build long-term relations with their customers. The main findings from the second study (papers II-V) were that the FFE phase of non-assembled product development and process development was conceptualized. These conceptualizations were done at a relatively detailed level and key activities in different sub-phases were thus identified. By conceptualizing the FFE of non-assembled product development and process development, a first and important step towards exploring how the FFE can be better managed was taken. In addition, the second study identified several managerial problems in the FFE, and the negative impact of many of these could arguably be decreased if more formal control mechanisms were introduced and applied. The empirical findings suggest a more formalized process for managing the FFE of non-assembled product development and process development. These findings are important in the light of a growing theoretical and managerial interest in the FFE phase of the innovation process. / Avhandlingen innefattar olika aspekter vid ledning och organisering av produkt- och processutveckling. Två forskningsprojekt har genomförts, båda inom process industrin. Det första behandlar styrning av produkt och processutvecklingsprojekt, som bedrevs i samarbete med externa parter. Det andra forskningsprojektet fokuserar på ledning och organisering av den tidiga fasen vid produkt- och processutveckling. Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling och innefattar således en inledande text och fem artiklar. Det övergripande syftet med avhandlingen är att öka vår förståelse för hur processindustriföretag kan förbättra styrningen av produkt- och processutvecklingsprojekt, med särskilt fokus på den tidiga fasen. Bakgrunden till det första forskningsprojektet var svårigheten att styra produkt- och processutvecklingsprojekt som bedrivs i samarbete med externa parter. Få akademiska studier har undersökt vilken typ av styrning som används för att styra dessa projekt. Merparten av avhandlingen fokuserar på ledning och organisering av den tidiga fasen vid utveckling av nya eller förbättrade produkter och processer. Tidigare forskning har visat att denna fas är den mest kritiska i hela innovationsprocessen, eftersom en stor del av kvaliteten på nya produkter och processer bestäms där. Till exempel kan ett väldefinierat produktkoncept öka hastigheten i innovationsprocessen som i sin tur även leder till minskade kostnader. Detta eftersom kostnaderna för att genomföra förändringar i den tidiga fasen är relativt låga jämfört med att genomföra förändringar i senare skeden av processen. Den tidiga fasen är dock svår att leda eftersom den ofta kännetecknas av en hög grad av osäkerhet, ett osystematiskt beslutsfattande, motstridiga organisatoriska målsättningar. Dessa bidrar till att göra den tidiga fasen svår att planera och genomföra. Den befintliga forskningen om tidiga faser i innovationsprocessen har främst fokuserat på produktutveckling och lite är känt om hur man hanterar den tidiga fasen i andra sammanhang som t.ex. vid utveckling av företagets produktionsprocess. Avhandlingen syftar till att belysa ledning och organisering av den tidiga fasen vid utveckling av icke-sammansatta produkter, som t.ex. metall och stål, samt utveckling av företagens produktionsprocesser. En fallstudieansats har använts i båda forskningsprojekten.Det första forskningsprojektet i avhandlingen (artikel I) visar att företag använder sig av både formella och informella kontrollmekanismer när de leder inter-organisatoriska samarbetsprojekt. Ett centralt bidrag i detta projekt är att visa hur företagens motiv påverkar valet av kontrollmekanismer. Till exempel ekonomiskt kortsiktiga motiv (såsom att dela utvecklingskostnader) var oftast styrda genom formella kontrollmekanismer. Ifall målet var av mer långsiktig karaktär (som t.ex. att skapa och bygga relationer till sina kunder) användes informella kontrollmekanismer för att styra samarbetsprojektet.De viktigaste resultaten från det andra forskningsprojektet (artiklarna II-V) var att den tidiga fasen vid utveckling av icke-sammansatta produkter och processer har beskrivits. De två faserna har beskrivits på en relativt detaljerad nivå ett antal olika delfaser och nyckelaktiviteter har identifierats. Att beskriva vad som händer i den allra tidigaste fasen när man utvecklar produkter och processer var ett första viktigt steg för att kunna förstå hur företag kan bli bättre på att leda och organisera dessa tidiga faser i innovationsprocessen. Vidare så har flera svårigheter och problem identifierats i tidig fas vid utveckling av både produkter och processer. Flertalet av dessa skulle kunna minskas ifall företag tillämpade en mer systematisk process och tillämpade några formella kontrollmekanismer. Avhandlingen bidrar till det växande teoretiska intresse som finns för den tidiga fasen av innovationsprocessen genom att presentera vad som sker i den tidiga fasen vid utveckling av icke-sammansatta produkter och processer. / Godkänd; 2010; 20101207 (monika_k); DISPUTATION Ämnesområde: Företagsekonomi Opponent: Docent Maria Elmqvist, Chalmers tekniska högskola Göteborg Ordförande: Docent Johan Frishammar, Luleå tekniska universitet Tid: Fredag den 28 januari 2011, kl. 13.00 Plats: A109

In my work I focused on the financial management of the newly established company. The aim of this work was to show not only the likely way of development of the company in a few years after the foundation, but also to assess the potential impacts of different levels of demand for its products. In the assignment I got to evaluate the possibility of an enterprises' run, its development and stability in if the deviation of sales the company will be set + - 20 %. To do this I created an MS Excel model simulating functioning of newly established company, which works in the fast-food sphere. In this model, based on certain assumptions, I quantified the main financial variables, which demonstrate enterprises' conditions according to the expected development of sales. Then I provided the intervals at which the operational and financial business activities are substantially different. In the next step I arranged the balance sheet of assets and planned capital, projected profit and loss statement and statement of cash flow since its' foundation, and for a period of 5 years, for the different states of the world. Subsequently, it was necessary to estimate the firm's run in these different cases. To do it I used the tools of financial analysis, enterprise valuation and financial modelling.

Syftet med denna uppsats är att illustrera och skapa en viss förståelse för hur lärare tolkar ett kunskapskrav och hur det kan skilja sig åt lärare emellan. Jag kommer också göra en tolkning av anledningarna till att det kan skilja sig åt. Jag har valt att skriva om detta ämne för det är ett svårt ämne - bedömningsarbetet är komplext för många lärare och det är också ofta debatterat och diskuterat i media och på min arbetsplats. Hur ska lärarna tolka kunskapskraven?För att illustrera detta kommer arbetet att baseras på följande frågor: 1. Hur tolkar lärarna Kunskapskraven för betyg A och E för genomförandet av projektarbete i kursen Företagsekonomi? 2. På vilka sätt skiljer sig tolkningarna och varför?Den litteratur jag valt att studera är delvis litteratur från tidigare studier vid Malmö universitet i Val avseende bedömning och betyg, och dels litteratur refererad till i uppsatser, forskningsavhandlingar och artiklar om bedömning. Dessutom har jag studerat olika regler och instruktioner från Skolverket. Som teoretisk utgångspunkt har jag valt teorier om hur man kan validera bedömningar av Anders Jönsson. Insamlingen av primära data har varit genom intervjuer. Jag har gjort fyra intervjuer med företagsekonomi lärare, och utifrån dessa försökt göra en analys av deras tolkningar av kunskapskravet.Slutsatsen är att lärare inte använder kunskapskraven bokstavligen. De väljer att fokusera mer på vissa värdeord än andra. Först och främst är det fokus på värdeord som tydligt skiljer studenter från varandra. Anledningen är sannolikt att det då är lätt att motivera betyget och för att det gör utvärderingsarbetet lättare. Hur pedagogerna lägger upp arbetet från början har också betydelse för bedömningen. Samt vilken erfarenhet pedagogerna har med sig. / The​ ​purpose​ ​of​ ​this​ ​paper​ ​is​ ​to​ ​illustrate​ ​and​ ​create​ ​a​ ​certain​ ​understanding​ ​of​ ​how teachers​ ​interpret​ ​the​ ​knowledge​ ​requirements,​ ​in​ ​swedish​ ​“kunskapskrav”​ ​and​ ​the ways​ ​in​ ​which​ ​they​ ​may​ ​differ.​ ​I​ ​will​ ​also​ ​make​ ​a​ ​careful​ ​interpretation​ ​of​ ​the​ ​reasons behind.​ ​The​ ​knowledge​ ​requirements​ ​I​ ​have​ ​studied​ ​refers​ ​to​ ​the​ ​course​ ​Business Economics​ ​at​ ​upper​ ​secondary​ ​school.​ ​I​ ​have​ ​chosen​ ​to​ ​write​ ​about​ ​this​ ​topic because​ ​it​ ​is​ ​a​ ​difficult​ ​topic​ ​-​ ​the​ ​assessment​ ​work​ ​is​ ​complex​ ​for​ ​many​ ​teachers and​ ​it​ ​is​ ​also​ ​often​ ​debated​ ​and​ ​discussed​ ​in​ ​media​ ​and​ ​at​ ​me​ ​workplace.​ ​How should​ ​teachers​ ​interpret​ ​the​ ​knowledge​ ​requirements?To​ ​illustrate​ ​this,​ ​the​ ​work​ ​will​ ​be​ ​based​ ​on​ ​the​ ​following​ ​questions:​ ​1.​ ​How​ ​do teachers​ ​interpret​ ​the​ ​knowledge​ ​requirements​ ​for​ ​grades​ ​A​ ​and​ ​E​ ​for​ ​the implementation​ ​of​ ​project​ ​work​ ​in​ ​the​ ​course​ ​Business​ ​Economics?​ ​​ ​2.​ ​In​ ​what​ ​ways do​ ​the​ ​interpretations​ ​differ​ ​and​ ​why?The​ ​literature​ ​I​ ​have​ ​chosen​ ​to​ ​study​ ​is​ ​partly​ ​literature​ ​from​ ​previous​ ​studies​ ​at​ ​the Malmö​ ​University​ ​in​ ​Val​ ​regarding​ ​assessment​ ​and​ ​grade,​ ​and​ ​literature​ ​referenced in​ ​essays,​ ​research​ ​dissertations​ ​and​ ​articles​ ​on​ ​assessment.​ ​In​ ​addition,​ ​I​ ​have studied​ ​various​ ​regulations​ ​and​ ​instructions​ ​from​ ​the​ ​Swedish​ ​National​ ​Agency​ ​for Education.​ ​As​ ​a​ ​theoretical​ ​point​ ​of​ ​departure,​ ​I​ ​have​ ​chosen​ ​the​ ​theories​ ​about​ ​how to​ ​validate​ ​assessments​ ​of​ ​Anders​ ​Jönsson.The​ ​collection​ ​of​ ​primary​ ​data​ ​has​ ​been​ ​through​ ​interviews.​ ​I​ ​have​ ​done​ ​four interviews​ ​with​ ​Business​ ​Economics​ ​teachers,​ ​and​ ​from​ ​these​ ​have​ ​tried​ ​to​ ​make​ ​an analysis​ ​of​ ​their​ ​interpretations​ ​of​ ​the​ ​knowledge​ ​requirement.The​ ​conclusion​ ​is​ ​that​ ​teachers​ ​do​ ​not​ ​use​ ​the​ ​knowledge​ ​requirements​ ​literally. They​ ​choose​ ​to​ ​focus​ ​more​ ​on​ ​certain​ ​value​ ​words​ ​than​ ​others​ ​in​ ​the​ ​knowledge requirements.​ ​First​ ​and​ ​foremost,​ ​focus​ ​is​ ​on​ ​the​ ​value​ ​words​ ​that​ ​clearly​ ​distinguish students​ ​from​ ​each​ ​other.​ ​The​ ​reason​ ​is​ ​probably​ ​partly​ ​because​ ​it​ ​is​ ​easy​ ​to motivate​ ​the​ ​grade​ ​then​ ​and​ ​partly​ ​that​ ​it​ ​makes​ ​the​ ​assessment​ ​work​ ​easier.​ ​How the​ ​educators​ ​put​ ​up​ ​the​ ​work​ ​from​ ​the​ ​beginning​ ​also​ ​has​ ​an​ ​impact​ ​on​ ​the assessment.​ ​As​ ​well​ ​as​ ​what​ ​experience​ ​the​ ​educators​ ​possess.

Assignment (MComm)--University of Stellenbosch, 2002. / ENGLISH ABSTRACT: Sponsorship marketing, as part of the integrated marketing communication programme, is a relatively new field of application. There is still a lack of research in many areas of this field, especially in respect of the measurement of the effectiveness of this communication instrument. Although its roots could be traced back to ancient Greece, substantial growth and development in the field of sponsorship marketing have taken place over the past three decades. More recently the concentration of sponsored events has moved away from sports and has been divided between a number of other areas, notably art and entertainment and also charity events. With the increase in sponsorships, an increase in literary research has also been detected. The analysis of the sponsorship strategy of a German insurance company - Cosmos Direkt - has shown that in practice many companies are still not fully exploiting the potential of their sponsorships. This became even more obvious when it was compared to the approach to sponsorships of some of South Africa's largest insurance companies. The comparison indicated that some of the insurance companies had achieved satisfaction with their sponsorship, while others were still battling to establish the right formula for success. The inconsistency of the success of sponsorships could often be ascribed to a large number of companies being uncertain about sponsorships and reluctant to fully integrate these into their marketing strategies. Sponsorships could only be effective when they are supported by other marketing communication tools, rather than being viewed as a completely separate activity. Sponsorships should be used in synergy with the other communication instruments, so that the company may project a uniform message to its customers and the public. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Borgskappe, as deel van 'n geïntegreerde bemarkingskommunikasie, is 'n redelike nuwe veld van aanwending. Navorsing in baie gebiede van hierdie veld is nog uitstaande, veral waar die meting van hierdie kommunikasie-instrument van belang is. Oor die afgelope drie dekades het wesenlike groei en ontwikkelinge op die gebied van borgskappe plaasgevind, alhoewel die oorsprong teruggevolg kan word tot na die antieke Grieke. Meer onlangs het die fokus van geborgde gebeurtenisse wegbeweeg van sport af en is nou meer versprei oor 'n aantal ander gebiede, byvoorbeeld kuns en vermaak, asook liefdadigheidsorganisasies. Met die toename van borgskappe het daar ook 'n toename in literêre navorsing plaasgevind. Die analise van die borgskapstrategie deur 'n Duitse versekeringsmaatskappy - Cosmos Direkt - het aangetoon dat baie maatskappye in die praktyk nog nie die volle potensiaal van hul borgskappe benut nie. Hierdie bevinding is bevestig nadat dit met die benadering tot borgskappe van verskeie Suid-Afrikaanse versekeringsmaatskappye vergelyk is. Die vergelyking het aangetoon dat sommige versekeringsmaatskappye tevredenheid met hulle borgskappe bereik het, terwyl ander nog steeds op soek was na die regte formule vir sukses. Die teenstrydigheid ten opsigte van die sukses van borgskappe is dikwels die gevolg van maatskappye w~t onseker is oor hulle borgskappe en huiwerig is om dit ten volle met hulle bemarkingstrategieë te integreer. Borgskappe kan egter net effektief wees wanneer hulle ondersteun word deur ander bemarkingskommunikasie-instrumente, en nie as iets heeltemal afsonderliks beskou word nie. Borgskappe behoort in sinergie met die ander bemarkingskommunikasie-instrumente gebruik te word sodat 'n maatskappy 'n eenvormige boodskap aan sy klante en die publiek sal stuur.

University of Macau / Faculty of Business Administration / Department of Finance and Business Economics

University of Macau / Faculty of Business Administration / Department of Finance and Business Economics

University of Macau / Faculty of Business Administration / Department of Finance and Business Economics

University of Macau / Faculty of Business Administration / Department of Finance and Business Economics

University of Macau / Faculty of Business Administration / Department of Finance and Business Economics

University of Macau / Faculty of Business Administration / Department of Finance and Business Economics