I denna fallstudie fördjupas kunskapen om hur trygghetsskapande arbete bedrivs mellan offentliga och privata aktörer i Malmö. Fallet vi har valt att undersöka är området Möllevången i Malmö, och fokus kommer vara på samverkansplattformen “Samverkan Möllan” och föreningen BID Malmö. Möllevången eller “Möllan” har under de senaste årtiondena utvecklats från ett arbetarkvarter till en multikulturell nöjeskärna i Malmö. Trots Möllevångens goda egenskaper så rapporteras otrygghet i området. Otryggheten grundar sig främst i att ordningsstörningar, nedskräpning och öppen narkotikaförsäljning är frekventa i området. Både privata och offentliga organisationer har tillsammans börjat arbeta för att göra Möllevången tryggare och i förlängningen förebygga brottslighet. BID Malmö är en privat aktör som utgörs av fastighetsägare. “Samverkan Möllan” är en mötesplattform som startats av Malmö stad där flera offentliga och privata aktörer, däribland BID Malmö deltar för att diskutera frågor kopplade till Möllevången. Genom kvalitativa observationer och en intervju har trygghetsskapande arbete mellan offentliga och privata aktörer sammanfattats i fem teman: relationsskapande över gränserna, trygghet & trygghetsskapande insatser, områdesspecifika behov & problemlösning, spridning och delning av information och balansera makten & ekonomiska intressen. Två sätt som BID Malmö planerar att arbeta trygghetsskapande på Möllevången har även identifierats: situationellt utifrån broken windows-teorin och genom samverkan med olika organisationer. / In this case-study, we advance knowledge about how safety-enhancing work is conducted between public and private actors in Malmö. The case we have chosen to explore is Möllevången in Malmö, and the focus will be on the collaboration platform “Samverkan Möllan” and the association BID Malmö. Möllevången or "Möllan" has evolved over the past decades from a working-class neighborhood to a multicultural entertainment hub in Malmö. Despite Möllevången's positive qualities reports of feelings of unsafety in the area persist. The feeling of unsafety mainly stems from frequent disturbances, littering and open drug dealing. Both private and public organizations have begun collaborating to make Möllevången safer and, in the long term, prevent crime. BID Malmö is a private actor consisting of property owners. Samverkan Möllan is a meeting platform initiated by the city of Malmö where multiple public and private actors, including BID Malmö, participate to discuss issues related to Möllevången. Through qualitative observations and an interview, the safety-enhancing work between public and private actors has been summarized into five themes: building relationships across boundaries, safety & safety-enhancing measures, area-specific needs & problem-solving, distribution and sharing of communication and balancing power & economic interests. Two ways in which BID Malmö plans to work to improve safety in Möllevången have also been identified: situationally based on the broken windows theory and through collaboration with different organisations.

In 2009, a new form of model was introduced in Sweden; Business Improvement Districts - BID. The model enables collaboration between the public and the private sector and has in several places managed to achieve social and economic success. Due to the social successes and the proven benefits of public-private partnerships in relation to climate control, it will be interesting to examine the conditions for integrated climate considerations within the model. The purpose of this study is therefore, through a case study of Sofielund in Malmö to investigate how BID can function as a tool to promote climate adaptation in the existing settlement.  Qualitative, semi-structured interviews have been applied together with an inductive interpretive content analysis in order to answer the research questions of this study. This proves that social factors are prioritized within the BID model; an identified challenge is therefore to integrate and combine social and climatic factors in order to further develop the existing settlement. On these findings the recommendation is to work with multifunctional adaptation measures. Furthermore, the study shows that the residents of Sofielund are important for the implementation of climate adaptation measures. More on a balanced division of responsibilities between public and private actors is recommended. A greater influence among the residents is also fundamental in order to reach effective integration of climate aspects. Additionally, it is important to find a balance between jointly set goals and individual actor’s incentives. A final conclusion is that a long-term perspective is a significant factor for successful collaboration. Long-term perspectives in the process allow for climate aspects to grow within BID. / 2009 introducerades en ny form av platssamverkansmodell i Sverige; Business Improvement Districts - BID. Modellen möjliggör för samverkan mellan den privata och den offentliga sektorn och har idag på flera platser i landet lyckats uppnå sociala och ekonomiska framgångar. På grund av de sociala framgångarna och påvisade fördelarna med offentlig-privat samverkan i relation till klimatstyrning blir det intressant att undersöka klimatfrågans roll inom modellen. Studiens syfte är att med en fallstudie av Sofielund i Malmö undersöka hur BID kan främja klimatanpassning i befintlig miljö.   I syfte att besvara studiens forskningsfrågor har kvalitativa, semistrukturerade intervjuer tillsammans med en induktiv tematisk analys tillämpats. Resultatet visar att sociala faktorer idag är högre prioriterat än miljöaspekter inom BID-modellen. Det finns därför en utmaning i att integrera och kombinera sociala aspekter med miljömässiga för vidare utveckling av befintlig bebyggelse. En rekommendation blir därmed att arbeta med multifunktionella anpassningsåtgärder, det vill säga åtgärder med flera funktioner. Studien visar även att de boende i Sofielund utgör en viktig drivkraft för implementering av klimatanpassningsåtgärder. Vidare rekommenderas en balanserad ansvarsfördelning mellan offentliga och privata aktörer samt att större inflytande tilldelas de boende inom BIDs, vilket är en förutsättning för styrkandet av klimatfrågans roll inom BIDs. Det är dessutom viktigt att hitta en balans mellan gemensamt uppsatta mål och aktörers individuella mål. En slutsats är att långsiktighet utgör en betydande faktor för lyckad samverkan mellan aktörer. Långsiktighet inom processen tillåter klimataspekters roll att växa inom BID.

No description available.

Initiativ från internationell, nationell och lokal nivå förespråkar arbete i de offentliga rummen för utveckling mot inkluderande, säkra och hållbara städer. Insatser från olika aktörer behövs för att förbättra allmänna platser och många hänvisar till den internationella modellen Business Improvement District (BID) som innebär samverkan mellan kommun, fastighetsägare, handlare och andra aktörer för säkerställande av välskötta och attraktiva offentliga miljöer. I Stockholm har dock privata aktörer upplevt ett motstånd från kommunen när de försöker implementera BID-inspirerade metoder. Den här studien beskriver och analyserar hur BID-inspirerade metoder används för långsiktigt arbete i urban miljö i Sverige och inom Stockholms kommun.  Studien är genomgående kvalitativ och har ett utforskande angreppssätt, där frågeställningen behandlas genom tre delstudier som har utförts parallellt: (1) Observationer, intervjuer och deltagande i seminarier (2) Dokumentbaserade fallstudier av befintliga organisationer som genomför platsspecifikt arbete i Sverige (3) Undersökning av Stockholms Stads beslutsprocesser gällande användning av allmänna platser Studien väger in kommunala och privata perspektiv för att undersöka BID, som begrepp och som verktyg. Resultatet visar att platssamverkan kan appliceras på alla platser där det är fler än en verksam aktör och att det redan finns ett stort antal organisationer som genomför BID-liknande metoder. Det finns dock potentiella konflikter mellan privata intressen och kommunens ansvar att hålla allmänna platser tillgängliga för allmänheten. Stockholms Stad vill vara försiktiga med att implementera nya arbetssätt om det finns risk att vissa människors intressen tillgodoses på bekostnad av andras behov. De anser dock att det är viktigt att tänka nytt inom dessa frågor och tror att processerna kommer att se annorlunda ut när metoder för platssamverkan blir bättre beprövade. Att det saknas tydligt definierade strukturer och riktlinjer för platssamverkan är en begränsande faktor, och en slutsats är att marknaden skulle gynnas av ett paraplyorgan som kan tillhandahålla stöd och vägledning till lokalt arbete. / International, national and local initiatives encourage the development of public spaces towards inclusive, safe and sustainable cities. Contributions from different public and private organisations are needed to improve public places. Many people refer to the international Business Improvement District (BID) model, which involves collaboration between municipalities, property owners, merchants and other industry actors to ensure well-maintained and attractive public environments. Private businesses have however experienced conflicts with the municipality when trying to implement BID-inspired methods in Stockholm. This study investigates how BID-inspired methods are used for long-term management of urban environments in Sweden and within the Stockholm municipality. It is a qualitative study with an exploratory approach that addresses the problem area using the following three procedures: (1) Observations, interviews and participation in seminars (2) Document-based case studies of existing organisations that implement BID-inspired methods in Sweden (3) Exploration of Stockholm municipality’s procedures regarding the use of public places The study discusses both municipal and private perspectives to investigate BID as a phenomenon and as a tool. The results show that BID-inspired methods can be applied in all locations where there is more than one industry actor and that there are a large number of organisations in Sweden already implementing similar methods. However, there are potential conflicts between private interests and the municipality's responsibility to keep public places accessible to the public. Stockholm municipality wants to be careful when implementing new tools and procedures to minimize the risk that certain people will reap benefits at the expense of others. However, they find it important to be innovative about these issues and they believe that such models are more viable when methods for collective actions in place management become verified and systematised. The lack of clearly defined structures and guidelines for implementing such collaborative models is thus a limiting factor, and the conclusion is that the industry would benefit from an umbrella organisation providing support and guidance for local work.

No description available.