Den stora majoriteten av forskare värden över är överens om att människan bidrar till uppvärmningen av jorden genom växthuseffekten. Bygg och fastighetsbranschen stod 2018 för 21% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Regeringen avser därför införa krav på klimatdeklarationer den första januari 2022 som ett seg i att styra byggsektorn med hjälp av Boverket mot ett hållbart byggande. Klimatdeklarationen omfattar byggskedet i byggnadens livscykel A1-5 och fokuserar på växthusgasutsläpp. Kravet på klimatdeklarationer kommer att kräva att stora delar av byggsektorn tolkar klimatkalkyler trots att branschen i viss mån saknar kunskaper kring LCA metodik. Syftet med arbetet är att undersöka hur resultatet av en klimatkalkyl och klimatdeklaration kan kommuniceras till yrkesverksamma i byggsektorn som inte har tidigare erfarenheter av detta på ett sätt som är lätt att förstå. Målet är att kommunikationen av klimatkalkylens resultat bidrar som verktyg vid utformning av byggnaden. Detta åstadkoms genom att ta fram visuella illustrationer som är användbara i tidiga skeden av projekteringsprocessen för en klimatkalkyl som omfattar livscykelskedena A1-5.  Metoder som används är litteraturstudie, intervjustudie och analys genom ett visualiseringsförslag. Litteraturstudien behandlar teorin bakom klimatkalkylen, en rad visualiseringstekniker samt resultatvisualisering i samband med LCA i byggsektorn. Intervjustudien följer semistrukturerad form där sex respondenter med olika konsultbakgrunder intervjuas. Frågor under intervjuerna handlar om de olika organisationernas resultatkommunikation, svårigheter i att kommunicera klimatkalkyler samt deras utvecklingsarbete av kommunikationsmetoder. Analysens illustrationer bygger på lagförslagets krav om klimatdeklarationer och efterfrågad information från respondenter som illustrerats med hjälp av litteraturstudien. Litteraturstudien omfattar material från vetenskapliga artiklar och böcker som berör ämnena; livscykelanalysens bakgrund, resultatvisualisering, visualiseringstekniker och resultatvisualisering av LCA.  Visualiseringsförslaget kan genomföras i samband med klimatdeklarationen och är uppdelad i två delar; grundläggande information och beskrivande information. Informationen som i och med lagförslaget om klimatdeklarationer blir obligatorisk att tillhandahålla är information om byggnaden, information om byggherren och byggnadens totala utsläpp i kilo koldioxidekvivalenter. I visualiseringsförslagets första del finns den obligatoriska informationens tre punkter med som kompletteras av byggnadens utsläpp i kilo koldioxidekvivalenter per byggandens bruttoarea samt en riktvärdesfigur. Den beskrivande informationen består av projektets status, växthusgasutsläppet i kontext till flygresor och skog samt kilo koldioxidekvivalenter fördelat på; livscykelskeden, byggnadsmaterial och byggnadsdelar. Analysen avslutas med att diskutera framtidens möjliga visualiseringstekniker som; 3D-modelering, redovisning av biogent kol, designjämförelser, kvalitetsgranskningsmetodik, klimatkalkyler som plug-in program och redovisning av samtliga livscykelskeden. / The vast majority of scientists around the world have agreed upon that man contributes to heating of the atmosphere by the greenhouse effect. The construction and real estate industry contributed to 21% of Sweden’s total of greenhouse emissions in 2018. The government intends to legislate requirements for carbon footprint declarations by January 1st 2022 as a step towards a sustainable construction industry. The carbon footprint declaration includes the life cycle stages A1-5 (the construction stage). The carbon footprint declaration entails interpretations of carbon footprint calculations by the industry to a much greater extent even though the industry partially lacks LCA knowledge. The purpose of the work is to investigate how the results of a carbon footprint calculation and carbon footprint declaration can be communicated to professionals in the construction industry who do not have previous experience of this in a way that is easy to understand. The goal is that the communication of the carbon footprint calculation's results contributes as a tool in the design of the building. This is achieved by producing visual illustrations that are useful in the early stages of the design process for a carbon footprint calculation that includes the life cycle stages A1- 5.  The methods used are literature study, interview study and the analysis through a visualization proposal. The literature study processes the theory behind carbon footprint calculations, different visualization techniques, and result visualization in connection to LCA and the construction industry. The interview study is semi structured with six respondents with diverse LCA backgrounds as consultants. The questions were about the various organizations’ result communication, difficulties in communicating carbon footprint calculations and their development work of communication methods. The illustrations in the analysis are based on the bill’s requirements for carbon footprint declarations and requested information by the respondents and are illustrated by knowledge from the literature study. The literature study includes material from scientific articles and books on the subjects; background of the life cycle analysis, result visualization, visualization techniques and result visualization of LCA.  The visualization proposal can be implemented in connection to the carbon footprint declaration and is divided in to two parts: basic information and descriptive information. The information that with the bill on carbon footprint declarations becomes mandatory is information about the building, information about the developer and the building's total emissions in kilograms of carbon dioxide equivalents. The first part of the visualization proposal contains the three points of mandatory information, which are accompanied by the building's emissions in kilos of carbon dioxide equivalents per the building's gross area and a benchmark figure. The descriptive information consists of the project's status, the greenhouse gas emissions in the context of air travel and forest absorption and kilograms of carbon dioxide equivalents distributed on; life cycle stages, building materials and building components. The analysis concludes with a discussion of future possible visualization techniques such as: 3D modeling, display of biogenic carbon, design comparisons, quality examniation methodology, climate calculations as plug-in programs and demonstration of all life cycle stages.

Klimatpåverkan är ett aktuellt ämne i dagens samhälle, och byggindustrin står för över en tredje del av den totala utsläpp i Sverige år 2020. En av de största faktorerna är just betongproduktionen eftersom betong är den mest populära byggmaterial på grund av dess hållfasthetsegenskaper och låg kostnad. Dessutom förväntas en ökning i behovet av bostäder i storstäderna inom de kommande åren vilket innebär ett större behöv av byggmaterial. Samtidigt har Sverige ett mål om noll nettoutsläpp CO2 till åren 2045, vilket gör att ha ett mer hållbar alternativ till betongen avgörande för att nå det uppsatta målet.  Arbetet utförs på L-formade stödmurar av armerad betong vars användningsområde begränsas till torr och ojämn mark i samband med vägar och broar. Huvudsyfte med examensarbetet är att studera hur en ändring i stödmurens dimensioner påverkar dess bärförmåga samt koldioxidutsläpp i förhållande med konstruktionens materialmängder. Vidare skall resultatet av analysen tyda de mest lämpliga konstruktionslösningar för att optimera stödmurens design och påverka dess klimatavtryck. Bland de åtgärder som undersöks är olika tjocklekar för stödmurens bottenplatta och frontmur. Detta kommer i sin tur medföra olika betong- och armeringsbehov. Utöver det är val av bindelsmedel i betongreceptet ett sätt att vidare påverka betongens koldioxidutsläpp och det första steget för att uppnå klimatförbättrad betong. För att utföra analysen krävdes ett litteraturstudie av relevanta område samt de föreskrifter som gäller för konstruktionen. Bland de studerade område kan det nämnas storleksoptimering inom konstruktionsteknik, klimatförbättrad betong, återanvändning och återvinning av byggnadsmaterial. Därtill följdes även Eurokoden, EKS och Trafikverkets krav för stödmursbyggande såsom TK Geo 13 och Krav Brobyggande. Strukturen dimensioneras genom att följa rekommendationerna i de förutnämnda föreskrifter och det utfördes en kontroll av strukturens bärförmåga, armeringsbehov samt glidning och stjälpning. För dessa beräkningar användes datorprogram MathCad och CaeApp. Därefter användes en Excell-mall upprättad av Sweco för att jämföra koldioxidpåverkan från vanlig betong mot klimatförbättrad betong. En jämförelse av resultatet från de utförda beräkningarna visar att en relativt liknande bärförmåga kan uppnås oavsett skillnaden i konstruktionens tjocklek. Däremot blir armerings dimensionering avgörande för att säkerställa strukturens hållfasthet. Detta kommer att reflekteras i material mängden för varje struktur. Till exempel i fallet med en mindre tjocklek visas det en mindre betongmängd men en högre armeringsmängd. Vidare visar studien om klimatpåverkan att strukturen med en mindre tjocklek resulterar i ett mindre koldioxidutsläpp. Anledningen är att betongens utsläpp är mycket större än armerings utsläpp och en minskning av betongmängden är fördelaktig även om det betyder en fördubbling av den original armeringsmängd. En ytterligare minskning av klimatpåverkan kan uppnås genom användningen av klimatförbättrad betong. Det första steget är att använda alternativa bindemedel i betongreceptet och i detta fall bytes en del av klinker, som är det vanliga bindelsmedel, mot masugnsslagg för att minska koldioxidutsläpp med 10 procent. Detta värde kan ökas till 25 procent genom att bearbeta betongreceptet vidare och ersätta ett större andel av klinker. Slutligen är det möjligt att uppnå en minskning av upp till 40 procent genom att ha en översyn av hela produktionsprocessen samt transport av material vid planeringsskede med klimatpåverkan i åtanken.