Arbetet går ut på att för Nybro Cementgjuteri utföra dimensioneringsberäkningar för infästningsplåtar ingjutna i prefabricerade betongelement. Genom att utföra dessa beräkningar har ett beräkningsunderlag i Microsoft Excel kunnat framställas och levereras till företaget. I underlaget kan företaget föra in olika plåtparametrar som bredd, höjd och tjocklek på plåten samt förankringsstängernas längd och tjocklek med mera och få ut vilka kapaciteter plåtarna besitter gällande normalkraft, tvärkraft samt moment i tre olika riktningar. Dessutom har en parameterstudie utförts där det har undersökts vilka konsekvenser det skulle medföra att till exempel ändra avståndet mellan förankringsstängerna.

Bostadsrättsföreningen Länken 3 i centrala Malmö planerar att genomföra en ombyggnation av 4 vindslägenheter i syfte att göra dessa mer attraktiva. Som en del av denna renovering planeras en höjning av innertaket för att öka känslan av rymd. Innan arbetet påbörjas måste en utredning göras där konsekvenserna av takhöjningen undersöks. Detta för att undvika framtida fuktproblem och ökade uppvärmningskostnader. Denna studie kommer att vara en viktig del i detta utredningsarbete.Arbetet inleds med en litteraturstudie vars syfte är att sammanfatta befintlig kunskap som behövs för den vidare utredningen. Efter att all nödvändig teori är på plats fortsätter arbetet med fukt- och värmeberäkningar vilka kommer att utföras med två olika metoder.Värmeberäkningarna kommer att utföras med handberäkningsmetoder och avser att besvara två för ombyggnationen viktiga frågor. -Hur mycket kommer värmeförlusterna att öka till följd av den planerade renoveringen? och -Hur mycket måste isoleringstjockleken öka för att kompensera för dessa värmeförluster? Målet är att se till att uppvärmningsbehovet förblir detsamma.Fuktberäkningarna kommer att använda sig av programvaran WUFI samt ett tilläggsprogram till detta kallat WUFI Bio som används för att bedöma risken för mögel. Denna del av arbetet sker i form av en parameterstudie där olika tänkbara konstruktionslösningar jämförs, dels för att finna en lämplig konstruktionslösning men också för att bidra med kunskap om fuktsäkra parallelltak.Resultatet från värmeberäkningarna visar bland annat att taket kan byggas om utan ökade värmeförluster med några centimeter tjockare isolering. De mest intressanta resultaten från parameterstudien är att hygroskopiska isoleringsmaterial inte gör någon större skillnad vid denna typ av renovering, att diffusionsspärr absolut ska användas och att denna gärna får vara av typen ”variabel ångspärr”. Andra intressanta resultat är att luftspalten och luftomsättningen i densamma inte bör vara alltför stor samt att ökad isoleringstjocklek ökar risken för mögel.

Denna studie undersöker marken under en tilltänkt nybyggnation av en lagerlokal. Denna mark är geotekniskt undersökt samt sättningsberäknad, den geotekniska undersökningen visade att markens jordprofil består av lera, siltig sand och fyllnadsmaterial. I denna studie har en parametrisk undersökning gjorts för att analysera hur olika materialparametrar i de olika jordlagren påverkar sättningarna, samt hur andra parametrar såsom vattennivå, tillskottspänningsmodell och laster påverkar sättningarna. Syftet är att undersöka vilka parametrar som påverkar sättningarna och varför de påverkar sättningarna. För att hitta de olika parametrar som påverkar har först en beräkning gjorts med de indata som fåtts inför uppbyggnationen, denna beräkning kommer i studien att benämnas som referensfallet. Sedan har detta beräkningsfall förenklats för att lättare kunna undersökas och jämföras, denna förenklade beräkning kommer benämnas som det förenklade referensfallet. I parameterstudien har en parameter ändrats i det förenklade referensfallet och sedan har detta resultat jämförts med referensfallet. Resultatet av detta har gett oss en tydlig bild över när och vilka parametrar som påverkar sättningarna. De parametrar som påverkar mängden sättning är först och främst mängden last samt kompressionsmodulen för de tre jordlagren, fyllnadsmassa, siltig sand och lera. Det resultat som presenteras har varit precis det man kan förvänta sig av en sättningsundersökning och resultatet påvisar även att beräkningsmodellerna som används ger en beräkning som är på den säkra sidan, vid jämförelse av de verkliga sättningarna.

The report is part of the development project run by Ingenjörsfirman Geotech AB, where some of the field investigations were carried out in collaboration with Bohusgeo AB. The aim of the thesis is to do field investigations with the new Vane Geotech Nova (Nova-vane) equipment, and compare the results with known and proven methods. The vane test is an in situ method that determines the undrained shear strength, for example for clay soils. Eight tests have been performed with the Nova-vane and they have been compared with the Nilcon-vane, an electronic Nilcon-vane, a CPT-probing and Direct shear tests in the laboratory. Parameter determination has been done with CRS-tests and ordinary laboratory routine examination. According to earlier research, the time for failure, waiting time and rotational speed are parameters that have been tested in order to know how they affect the evaluated shear strength in clay soils. Previous investigations from 1950 to 1990 show that the parameters mentioned above have a major impact on the evaluated shear strength. When comparing already known evaluation methods for the undrained shear strength, it has been found that the Nova-vane generates shear strength measurements are far too low. The reason why the Nova-vane shows lower undrained shear strengths than other methods may be due to a number of factors. The analysis of the tests shows that the rotation speed has not been constant, as the rotation is becoming faster and faster, the time to failure varies between a few seconds to several minutes over the recommended time to failure. Another major factor is the deviating angle compared to the vertical plane, the vane has been driven down with. In the eight tests, the rotational speed has been a difficult parameter to control. The electric engine used, a modified Geotech EVT 2000 electric vane instrument, could only apply different energies and are normally used for 22 mm probe rods. Which specific applied force on the rods generating the correct rotational speed, depends entirely on the properties of the clay. When 36 mm probe rods are used together with the electric engine the rotational speed is even more difficult to control. According to the SGF recommended standard from 1993 states that the time to failure of a vane test should be between 2 and 4 minutes, from the time the vane is activated. It primarily depends on the speed of rotation, which means that the time for failure was also a difficult parameter to control. The angle with which the Nova-vane is driven increases with depth to about 30° at 30 meters. While the angle of CPT-probing increases only 5° at 30 meters. The driven angle could have significance to the shear strength, although it is difficult to conclude what kind. The Nova-vane is the only vane borer that can measure which angle it is driven down with. The increasing angle is assumed to depend on the geometry of the instrument and not on the properties of the clay. The conclusion is that the measurement with the Nova-vane gives lower values than the other methods. However, the range of values proves only small differences down to the depth of 20 meters. The system as a whole is working with an acceptable accuracy, although a stronger engine and a more precise control of the engine speed is needed. More tests have to be done to determine how the Nova-system can be designed and how the investigation should be performed to get equal values as other proven methods. / Rapporten är en del av ett utvecklingsprojekt som drivs av Ingenjörsfirman Geotech AB, där viss del av fältundersökningar utförts i samarbete med Bohusgeo AB. Examensarbetets roll har varit att utföra fältförsök med den nya vingförsöksutrustningen typ Vane Geotech Nova (Nova-vingsond) för att sedan sammanställa och jämföra resultaten med redan kända och väl beprövade metoder. Vingförsöksmetoden är en in situ metod som bestämmer den odränerade skjuvhållfastheten i kohesionsjord. Åtta försök med Nova-vingsond har utförts och jämförts med Nilcon-vingar och eldriven Nilcon-vinge samt CPT-sondering och direkta skjuvförsök i laboratorium. Även CRS-försök och rutinundersökning i laboratorium har gjorts, för parameterbestämning. Enligt undersökningar i tidigare forskning har: tiden till brott, väntetiden och rotationshastigheten varit parametrar som testats för att se hur de påverkar den utvärderade skjuvhållfastheten i lerjordar. Tidigare forskning utförd mellan 1950 och 1990, visar att nämnda parametrar har en stor inverkan på den utvärderade skjuvhållfastheten. Vid jämförelser mellan Nova-vingsonden och andra utförda försök inom provtagningslokalen ger Nova-vingsonden lägre odränerad skjuvhållfasthet, vilket kan bero på flertalet faktorer. Analysen av försöken påvisar att hastigheten inte har varit konstant utan att rotationen blir allt snabbare, tiden till brott varierar mellan några få sekunder till flera minuter över den rekommenderade tiden till brott. Samt att neddrivningsvinkeln är avvikande från det tänkta vertikalplanet. I de åtta försöken har rotationshastigheten varit en svårstyrd parameter. Den elektriska rotationsmotorn som har använts är en modifierad Geotech EVT 2000. Den elektriska är dimensionerad för sondstänger med en diameter på 22 mm och har en effektinställning. Vilken rotationshastighet som den specifika effekten genererar beror helt på lerans egenskaper, vilket gör att rotationshastighet är svår att ställa in på rotationsmotorn, speciellt med 36 mm sondstänger. Tiden till brott för vingförsöksmetoden ska enligt SGF standard från 1993 vara mellan 2 och 4 minuter från dess att vingen aktiverats. Den beror framför allt av rotationshastigheten, vilket medför att även tiden till brott var en svårstyrd parameter. Nova-vingsonden visar en växande neddrivningsvinkel mot djupet, vid 30 meter cirka 30°, i jämförelse med CTP-sonden som endast ökade med 5° på 30 meter.  Neddrivnings-vinkeln kan ha betydelse för den erhållna skjuvhållfastheten, dock är det en svår att bestämma hur. Nova-vingsonden är den enda vingförsöksmetod som har en lodenhet. CPT-sonden har också en lodenhet, den gav mindre utslag. Neddrivningsvinkeln bero förmodligen på instrumentets geometri och inte på lerans egenskaper. För att kunna styra rotationshastigheten och på så vis tiden till brott behövs en utvecklad utrustning. Främst krävs en starkare motor som rotationshastgeten går att ställa in på, övriga komponenter anses vara tillräckligt noggranna, dock behöver viss systemutveckling ske. Slutsatsen blir att de utförda mätningarna med Nova-vingsonden visar lägre resultat än övriga bestämningar. Då det är många parametrar som har inverkan på resultatet, behövs fler undersökningar göras för att fastställa hur Nova-systemet ska konstrueras och hur försök ska utföras för att erhålla likvärdiga resultat som övriga metoder.

Klimatpåverkan är ett aktuellt ämne i dagens samhälle, och byggindustrin står för över en tredje del av den totala utsläpp i Sverige år 2020. En av de största faktorerna är just betongproduktionen eftersom betong är den mest populära byggmaterial på grund av dess hållfasthetsegenskaper och låg kostnad. Dessutom förväntas en ökning i behovet av bostäder i storstäderna inom de kommande åren vilket innebär ett större behöv av byggmaterial. Samtidigt har Sverige ett mål om noll nettoutsläpp CO2 till åren 2045, vilket gör att ha ett mer hållbar alternativ till betongen avgörande för att nå det uppsatta målet.  Arbetet utförs på L-formade stödmurar av armerad betong vars användningsområde begränsas till torr och ojämn mark i samband med vägar och broar. Huvudsyfte med examensarbetet är att studera hur en ändring i stödmurens dimensioner påverkar dess bärförmåga samt koldioxidutsläpp i förhållande med konstruktionens materialmängder. Vidare skall resultatet av analysen tyda de mest lämpliga konstruktionslösningar för att optimera stödmurens design och påverka dess klimatavtryck. Bland de åtgärder som undersöks är olika tjocklekar för stödmurens bottenplatta och frontmur. Detta kommer i sin tur medföra olika betong- och armeringsbehov. Utöver det är val av bindelsmedel i betongreceptet ett sätt att vidare påverka betongens koldioxidutsläpp och det första steget för att uppnå klimatförbättrad betong. För att utföra analysen krävdes ett litteraturstudie av relevanta område samt de föreskrifter som gäller för konstruktionen. Bland de studerade område kan det nämnas storleksoptimering inom konstruktionsteknik, klimatförbättrad betong, återanvändning och återvinning av byggnadsmaterial. Därtill följdes även Eurokoden, EKS och Trafikverkets krav för stödmursbyggande såsom TK Geo 13 och Krav Brobyggande. Strukturen dimensioneras genom att följa rekommendationerna i de förutnämnda föreskrifter och det utfördes en kontroll av strukturens bärförmåga, armeringsbehov samt glidning och stjälpning. För dessa beräkningar användes datorprogram MathCad och CaeApp. Därefter användes en Excell-mall upprättad av Sweco för att jämföra koldioxidpåverkan från vanlig betong mot klimatförbättrad betong. En jämförelse av resultatet från de utförda beräkningarna visar att en relativt liknande bärförmåga kan uppnås oavsett skillnaden i konstruktionens tjocklek. Däremot blir armerings dimensionering avgörande för att säkerställa strukturens hållfasthet. Detta kommer att reflekteras i material mängden för varje struktur. Till exempel i fallet med en mindre tjocklek visas det en mindre betongmängd men en högre armeringsmängd. Vidare visar studien om klimatpåverkan att strukturen med en mindre tjocklek resulterar i ett mindre koldioxidutsläpp. Anledningen är att betongens utsläpp är mycket större än armerings utsläpp och en minskning av betongmängden är fördelaktig även om det betyder en fördubbling av den original armeringsmängd. En ytterligare minskning av klimatpåverkan kan uppnås genom användningen av klimatförbättrad betong. Det första steget är att använda alternativa bindemedel i betongreceptet och i detta fall bytes en del av klinker, som är det vanliga bindelsmedel, mot masugnsslagg för att minska koldioxidutsläpp med 10 procent. Detta värde kan ökas till 25 procent genom att bearbeta betongreceptet vidare och ersätta ett större andel av klinker. Slutligen är det möjligt att uppnå en minskning av upp till 40 procent genom att ha en översyn av hela produktionsprocessen samt transport av material vid planeringsskede med klimatpåverkan i åtanken.

Ett varmt trapphus tyder på att det sker oavsiktligt värmeläckage någonstans i byggnaden. Det är av vikt att ta reda på orsaken till värmeläckaget för att kunna minska energiförluster. I Lindbäcks flervåningshus finns trapphus som är för varma än vad de är tänkt att vara. I den här studien undersöks en av byggnaderna med ett varmt trapphus som jämförs med en byggnad med ett trapphus i normal temperatur. Studien har genomförts i simuleringsverktyget IDA ICE. Data har samlats in för byggnadernas utformning, materialinnehåll och installationer. Byggnaderna har modellerats upp i simuleringsverktyget och tillförts brukarbeteenden enligt de rekommendationer som finns för energiberäkningar. Olika parametrar har studerats och analyserats i simuleringsmiljön utifrån byggnadernas befintliga utförande. Resultaten från simuleringarna visar vad de boende i byggnaderna upplever. Byggnaden med ett varmt trapphus visar upp emot 30 grader året runt i simuleringsmodellen av befintligt utförande. Parameterstudien visar att det finns åtgärder som kan påverka det termiska klimatet i positiv riktning. Simuleringar visar att värmeförluster från dåligt isolerade varmvattenledningar är en betydande orsak till temperaturökningarna i trapphusen. Genom att isolera varmvattenledningarna kan medeltemperaturen för alla våningsplan sjunka med 2,7 grader i ett snitt över hela året. Det kan däremot vara problematiskt att isolera vissa ledningar i byggsystemet eftersom de är svåra att komma åt. Genom att använda böjbar rörisolering skulle förbättringar i den termiska komforten kunna upplevas. / A warm stairwell indicates that accidental heat leakage occurs somewhere in the building. It is important to find out the cause of the heat leakage in order to reduce energy losses. In Lindbäck's multi-storey houses there are stairwells that are too hot than they are supposed to be. In this study, one of the buildings with a warm stairwell is analysed and is compared with a building with a stairwell in normal indoor temperature. The study has been carried out in the simulation tool IDA ICE. Data has been collected for the design of the buildings, material content and installations. The buildings have been modelled in the simulation tool and added user behaviours according to the recommendations for energy calculations. Various parameters have been studied and analysed in the simulation environment based on the existing construction of the buildings. The results from the simulations show what the residents in the buildings are experiencing. The building with a warm stairwell indicates up to 30 degrees all year round in the simulation model of the existing design. The parameter study shows that there are measures that can affect the thermal climate in a positive direction. Simulations show that heat losses from poorly insulated hot water pipes are a major cause of the hot temperatures in the stairwells. By isolating the hot water pipes, the average temperature for all floors can fall by 2.7 degrees in an average throughout the year. However, it may be problematic to isolate certain pipes in the building system because they are difficult to access. By using flexible pipe insulation, improvements in the thermal comfort could be experienced.

Die Hupkraftverteilung eines airbagintegrierten Automobillenkrades wird mit Hilfe einer Parameterstudie in MathCAD so optimiert, das an jeder Krafteinleitungsposition die Hupe mit einer geforderten Mindestkraft betätigt werden kann. Nach der Modellierung in MathCAD der zugehörigen Geometrie und der Dimensionierung der Federlagerung ist das zugehörige mechanische Ersatzmodell mit Hilfe einer Parameterstudie verändert worden, so dass die Hupkraftforderung erfüllt wird.

Examensarbetet har genomförts på Väderstad AB som tillverkar jordbruksredskap i övre premiumsegmentet av marknaden. I Väderstads såmaskiner finns idag hydrauliskt styrda fläktar som driver pneumatiska funktioner som till exempel transport av utsäde och gödning. Fläktarna styrs idag från traktorn med manuell reglering av flödet till fläktmotorn och varvtalstabeller. Väderstad AB ser den manuella styrningen som ett problem då omgivande faktorer som yttertemperaturen, lufttryck och driftstid kan påverka varvtalet i drift. Målet med detta projekt är att utreda och föreslå systemlösningar som kan övervaka och automatiskt kontrollera en eller flera fläktar från såmaskinens styrsystem. Detta minskar kraven på jordbrukaren och säkerställer optimal drift, vilket bidrar till att effektivisera sådden. Arbetet har innefattat konceptgenerering, modellering och en parameterstudie. Det har resulterat i en metod för att analysera hydrauliska fläktdrifter. Ett koncept som klarar av drift från traktorns samtliga mekaniska och hydrauliska uttag skulle bli komplicerat och kräva onödigt många komponenter. Det koncept som valdes ut för modellering och parameterstudie är ett system med ingående strypning, i form av en 2/2-styrventil, tillsammans med en kulventil för redundans och omkoppling till manuell styrning. Detta koncept drivs ifrån traktorns PTLS-system. För att kunna garantera en stabil återkoppling med det valda konceptet visade parameterstudien att det krävs en ventil med responstid på 111 ms eller snabbare.

Die Hupkraftverteilung eines airbagintegrierten Automobillenkrades wird mit Hilfe einer Parameterstudie in MathCAD so optimiert, das an jeder Krafteinleitungsposition die Hupe mit einer geforderten Mindestkraft betätigt werden kann. Nach der Modellierung in MathCAD der zugehörigen Geometrie und der Dimensionierung der Federlagerung ist das zugehörige mechanische Ersatzmodell mit Hilfe einer Parameterstudie verändert worden, so dass die Hupkraftforderung erfüllt wird.

Damper performance is most commonly characterized by the damper’s forcevelocity behaviour. Different damper layouts and valving methods for creating oil flow constrictions bring different physical properties, outside of this conventional measure. The objective of this report is to find which parameters outside of the conventional force/velocity measure can be used to add better comfort and/or control to road- or track-going vehicles. To fulfil the objectives, vehicle comfort and control needed to be defined. Following this, an extensive parameter study was performed, using a full vehicle model in the software CarSim in combination with an Öhlins-written damper model in MATLAB, which was run through a Simulink model connecting the two. The study was performed for two vehicles: a BMWM4 GT4 and a VW ID.3, with five parameters proposed by Öhlins, varied in compression and rebound (giving a total of 10 parameters). Further on, some results were evaluated based on recorded data from a track test with the BMW, where the conclusions from the parameter study were evaluated through physical changes to the dampers. The parameter study showed that parameters P1-2, P9-10, and P5-6 has significant effect, in that order of magnitude. P1-2 and P9-10 all affect comfort and control, whilst P5-6 has minimal effect on control but a larger effect on comfort. The others, P3-4 and P7-8 have minimal effect on almost all metrics used in this study, with merely a few exceptions. In future studies, an analysis of data in time series format could be done. Moreover, a well prepared verification of the parameter study results could also be done. / Dämparprestanda beskrivs oftast av kraft-hastighetsbeteende. Olika ventillayouter och ventilmetoder för att skapa oljeflödesförträngningar ger olika fysikaliska egenskaper, utanför detta konventionella mått. Syftet med denna rapport är att ta reda på vilka parametrar utanför det konventionella kraft/hastighets-måttet som kan användas för att uppnå bättre komfort och/eller kontroll för väg- eller tävlingsbilar. För att uppfylla målen behövde fordonskomfort och kontroll definieras. Efter detta genomfördes en omfattande parameterstudie med en helbils-modell i mjukvaran CarSim i kombination med en Öhlins-utvecklad dämpar-modell i MATLAB, som utvärderades med hjälp av en Simulink-modell vilken sammankopplar de två. Studien utfördes för två fordon: en BMW M4 GT4och en VW ID.3, med fem parametrar föreslagna av Öhlins varierande i kompression och retur (som ger totalt 10 parametrar). Fortsatt utvärderades några resultat baserat på inspelad data från ett bantest med BMW:n, där slutsatserna testades genom fysiska förändringar av dämparna. Simuleringsresulten visade att parameter P1-2, P9-10 och P5-6 har tydligeffekt, i den storleksordningen. P1-2 och P9-10 påverkar både komfort och kontroll, medan P5-6 har minimal effekt på kontroll, men större effekt påkomfort. De andra, P3-4 och P7-8 har minimal effekt på nästan alla mätvärden som används i denna studie, med bara några få undantag. I framtida studier kan en analys av data i tidsserie-format utföras, samt en väl förberedd verifiering av resultaten från parameterstudien.