As the COVID-19 pandemic progressed, professionals in the field of behavior analysis and education have continually asked how to help students access quality education while still keeping them safe and healthy. There have been multiple options presented that allow students to access their education, such as being fully in-person, fully virtual, and a hybrid option that includes both in-person and virtual learning. Due to different factors, families may choose a full virtual option for their children. But then the question becomes, “how do we make sure they log into their classes on time?” School attendance continues to be an issue across the country and adding in a virtual element to education is something that hasn’t been dealt with in a large-scale effort before. The current study attempted to increase attendance for middle school students that were learning in a full virtual format by means of sending email reminders to the student and their parents, setting daily goals with the student, and providing positive reinforcement by delivering items to the student’s home. Results indicated that this specific intervention package, as outlined, was not an effective method to help middle school students increase their virtual class attendance. Future studies should focus on other intervention packages that can help students learning in a full virtual format to attend their Zoom sessions and access the quality education they deserve.

The purpose of this study is to find the connection between the covid-19 pandemic and the increased littering in Jönköping municipality. Then, find out what is being done by Jönköping municipality and the municipality's waste company to manage the littering. The study used a qualitative method with semi-structured interviews to answer the research questions. The flexibility and open-ended choice of interviews were necessary considering the interviewee's different professional backgrounds. The topic chosen was essential, as increased knowledge can create the know-how required to prevent similar happenings in the future. The result showed that certain types of litter, such as medical waste and food packaging, had increased during the pandemic in certain places in Jönköping municipality. These certain places are, for example, the main beach in Jönköping city or different parks in the city, where people socialize along with something to eat and drink, hence the littering. Other litter has not seen any noticeable increase during the covid-19 pandemic. The municipality needed to reorganize and prioritize collecting the trash in these areas with an increase in litter, leaving other sites for later. This meant that the waste management system had not been efficient, and these littering changes had surprised the municipality. This study highlights the need for a waste management system that is more capable and efficient in cleaning, including when there is a pandemic or other events that temporarily increase the littering rates in certain areas.   Littering may be a forgotten subject when discussing the covid-19 pandemic, but this study aims to raise its importance and not underestimate its impact on people and nature.

Bakgrund: Antalet personer över 60 år i världen är över 1 miljard och förväntas stiga. Den ökade livslängden har många orsaker som bl.a. förbättrad hälso- och sjukvård och förbättrade levnadsförhållanden. WHO deklarerade Covid-19 som en pandemi i mars 2020 och införde restriktioner världen över där äldre skulle begränsa sina sociala kontakter. Tidigare forskning visar att äldre som lever i ensamhet och social isolering har ökad risk för depression och mental ohälsa.Syfte: Att beskriva äldres erfarenheter av isolering under Covid-19 pandemin.Metod: En deskriptiv integrativ litteraturstudie enligt Whittemore & Knafl (2005). Litteraturstudien baseras på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet består av två huvudkategorier; Positiva erfarenheter av isoleringen ochnegativa erfarenheter av isoleringen. Positiva erfarenheter av isoleringen hade tillhörande subkategorier bättre relationer och tid för aktivitet. Negativa erfarenheter av isoleringen hade tillhörande subkategorier ensamhet, förluster, mental ohälsa och utanförskap.Slutsats: De äldre upplevde ensamhet och drabbades av förlustkänslor under isoleringen av Covid-19 pandemin. Deras mentala ohälsa ökade och de kände utanförskap. Positiva erfarenheter som framkom under isoleringen var bättre relationer och nya aktiviteter.

Background: As a result of heightened occupational stress throughout the COVID-19 pandemic,nurses in hospitals are experiencing high rates of depression, anxiety, and burnout. However,nurses in obstetrical departments have had unique challenges and have experienced specificsources of stress that remain unclear.Methods: Semi-structured interviews were conducted with twenty obstetrical nurses that workedat an Ontario tertiary care centre during the COVID-19 pandemic. Participants shared theirexperiences of working during the pandemic, focusing on job stressors, personal resources, anddesires for job resources. Interviews were audio-recorded, transcribed verbatim and coded usingNVivo. Data was analyzed using a theoretical thematic approach based on the Job Demands-Resources (JD-R) model.Results: Key job stressors identified included having an increased workload, fear of COVID-19transmission, providing proper patient care, and overwhelming physical demands. Moreover,participants expressed they felt undervalued, inadequately supported, and burned-out during thepandemic. The most common personal resources used to cope with additional stress were relyingon family members, friends, and colleagues for support, in addition to utilizing personal hobbiesto decompress. Lastly, participants were able to provide suggestions on how to improve jobresources, focusing on improving mental and physical support, communication, and retention.Conclusion: This study provides an in-depth understanding of the COVID-19 workingconditions of Ontarian obstetrical nurses, while highlighting that they were provided withinadequate levels of job resources to manage increased job demands. Findings from this studycan help inform hospital management on how they can better support and meet the needs ofthose working in maternal care during major disease outbreaks. À la demande de l'auteur, le résumé a été retiré en raison de la nature confidentielle de la thèse. Il sera ajouté une fois la période d'embargo terminée.

Bakgrund: Covid-19 är ett smittsamt virus som upptäcktes i slutet av 2019. Viruset deklarerades av World Health Organization (2021) som en pandemi den 11 mars 2020. För att förhindra spridning av coronaviruset antogs olika åtgärder som förändrade hälso- och sjukvården globalt. Sjuksköterskorna har befunnit sig i frontlinjen i kampen mot viruset. Deras omvårdnadsarbete skedde under andra och speciella omständigheter.  Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19 inom slutenvård.  Metod: Litteraturstudie gjordes utifrån Forsberg och Wengströms (2016) metod. Artiklar söktes från databasen Cinahl och PubMed samt via manuell sökning. 9 artiklar inkluderades efter relevans och kvalitetsgranskning. Induktiv innehållsanalys gjordes vilket resulterade i tre huvudkategorier och tre subkategorier.   Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter kategoriserades i tre huvudkategorierna: ”Att inte räcka till”, ”Rädsla att bli smittad” och ”Professionens utveckling och arbetstillfredsställelse”. Tre subkategorier inom ”Att inte räcka till” var: ”Otillräckligt information och kunskap”, ”Otillräckligt med resurser” och ”Skyddsutrustningen var begränsande”.  Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenhet av att vårda patienter med Covid-19 var meningsfull, tillfredsställande och kompetensutvecklande trots att vårdandet präglades av rädsla, oro och ångest. Begränsningar med skyddsutrustning, information och andra utmaningar gjorde även att sjuksköterskorna kände sig otillräckliga i vårdandet.

Background: Despite the overwhelming evidence that medication abortion care can be delivered safely and effectively through telemedicine services, Canadian abortion care providers have historically underutilized this modality of service delivery. However, the COVID-19 pandemic and the associated public health measures designed to flatten the curve both exacerbated existing inequities in access and prompted service delivery innovations in abortion care. -- Objectives: This project aimed to explore the experiences of women, transgender men, non-binary folks, gender non-conforming, and Two-Spirit individuals with the capacity for pregnancy (womxn) with telemedicine abortion care. By understanding facilitators and barriers to telemedicine use as well as abortion seekers' satisfaction with remote interactions, we aimed to identify ways of improving and fortifying the abortion care system in Ontario. -- Methods: Using a multi-modal recruitment strategy, we conducted semi-structured, in-depth interviews with womxn who obtained a telemedicine abortion in Ontario after March 15, 2020. We used inductive and deductive techniques to analyze these data for content and themes. -- Results: The two Ontarian womxn that we interviewed were highly satisfied with the telemedicine abortion care they received and would recommend this service delivery modality with others. -- Conclusions: The results from our pilot align with a growing body of research calling for the demedicalization of medication abortion care in Canada. Future research that expands on these findings can have both policy and service delivery implications.

No description available.

No description available.

The COVID-19 pandemic brought about disruptive consequences to many people’s livelihoods around the world. The package of restrictions to contrast the health crisis caused a contraction of income and employment, on the demand side, and a disruption of domestic and global value chains, on the supply side. In many low-income economies, the crisis exacerbated an already fragile situation, raising concerns in terms of food insecurity and malnutrition. However, given the peculiar characteristics of the COVID-19 shock, not all individuals are expected to be affected in the same way. Nevertheless, evidence of the ultimate impact on food security, and the mechanisms of transmission, is still scarce. This thesis aims to address this literature gap, providing evidence for three African countries. Specifically, the study analyses the change in terms of food production and food consumption, as well as their relationship, in the aftermath of the COVID-19 outbreak, disentangling the heterogeneous impact over different types of households and different segments of the food value chain. To answer the proposed research questions, the study uses the most appropriate econometric techniques, which include a longitudinal model with household fixed effects, a structural equation model, and a cross-sectional model. What emerges is that the COVID-19 crisis severely impacted both household employment and income in 2020, the more so the longer the time length from the pandemic onset. The shock operated through two main channels of transmission, namely food value chain disruption and job loss, ultimately affecting household food security and child nutrition. The study also highlights the importance of considering the specific context under analysis and distinguishing between different types of households, specifically their market positioning when considering agricultural households.

Under historien har människor drabbats av olika samhällskriser. Den första fallet av covid-19 upptäcktes i staden Wuhan i december 2019. Den 31 januari 2020 bekräftades första fallet i Sverige. Myndigheter, regioner, kommuner och andra aktörer har genomfört olika insatser för att hantera krisen. Både individer och samhälle påverkas när det kommer kriser. En kris hanteras på olika sätt av individer och samhället i olika delar av världen, beroende på olika förutsättningar och situationen där man befinner sig. Olika strategier används av myndigheter för att hantera en kris. Efter en pandemi eller samhällskris följer olika konsekvenser. Några exempel på konsekvenser som kan förekomma under och efter en kris kan vara ekonomisk kris, sämre hälsa och begränsad social interaktion och så vidare. En pandemi får konsekvenser för människor under tiden som pandemin pågår. Vissa drabbas mer och vissa mindre beroende på miljö, situationen, fattigdom, välfärd och andra faktorer. Ambitionen med denna uppsats är att undersöka hur covid-19 har gestaltats i dokumentärer på SVT. Filmen heter ”Pandemin” och består av 3 avsnitt. Filmskaparen heter Alice Henley och filmen är producerad för BBC, KEO film. Dokumentärer som analyseras i uppsatsen har gestaltats genom intervjuerna av människor från 21 länder. Detta för att kunna undersöka hur människor har upplevt pandemin runt omkring i världen. Analysen av dokumentärerna genomförs med hjälp en retorisk metod. Bevismedel som används inom retoriken är Logos, Pathos och Ethos. Dokumentärers uppbyggnad analyseras med hjälp av Nichols 6 modus. Tanken är att analysera metoden eller metoder som filmskaparen använt sig av för att producera filmerna och samtidigt att reda ut vilket budskap som filmskaparen har gestaltat. Ytterligare undersöks vad en samhällskris innebär, vilka faser vi går igenom under en kris, vilka konsekvenser om kan följa efter en kris samt vad som kan göras för att hantera konsekvenserna som en samhällskris medför. Detta analyseras med hjälp av annat material så som böcker som handlar om krishantering. Det teoretiska ramverket tar upp bevismedel i retorisk metod och krismedvetenhet, konsekvenser av krissituationer och krishantering. Krishanteringscykel visar att det finns några faser som en kris går igenom. Dessa faser är: förebyggandefasen, föreberedandefasen, responsfasen och återuppbyggnadsfasen. Några nyckelord: Krishantering, krissamhället, covid och retorik.