Ett strukturerat miljöarbete och miljöledningssystem, likt ISO 14001, som tillämpats av företag kan ge upphov till flertalet fördelar. Bland annat finns indikationer att företags miljöarbete kan ge strategiska konkurrensfördelar vid kristider, något som studerats under finanskrisen 2008. För att uppnå ett framgångsrikt miljöarbete med hjälp av ett miljöledningssystem finns det ett flertal dokumenterade viktiga faktorer som företag bör arbeta med, däremot finns det kunskapsluckor om vikten av dessa faktorer för svenska företag. I föreliggande studie var syftet att undersöka företags synpunkter om viktiga faktorer för ett framgångsrikt strukturerat miljöarbete, samt vikten av dessa faktorer som ett stöd under, för studiens tidpunkt, pågående COVID-19 kris. En Q-sortstudie genomfördes online med elva respondenter ansvariga för miljöarbetet på olika företag i Kronobergs län. Deltagarna fick svara på två olika undersökningsfrågor kopplade till studiens frågeställningar. Resultatet från Q-sortstudiens faktoranalys visade att medverkande företag upplevde att lagefterlevnad och krav från kunder och affärspartners var viktiga faktorer för ett framgångsrikt strukturerat miljöarbete. Minst viktiga faktorer ansågs vara marknadskrav och press från konkurrenter samt miljörevisioner. Som ett stöd under COVID-19 krisen ansåg företagen att några viktiga faktorer var krav från kunder och affärspartner samt engagemanget på olika nivåer inom företaget. Minst viktiga faktorer ansågs vara marknadskrav och press från konkurrenter. En jämförelse av rangordningen av alla faktorer från båda undersökningsfrågorna visade att högsta ledningens engagemang ansågs som viktigast baserat på ett medelvärde. En tendens kunde även urskiljas att företagen ansåg att miljörelaterade faktorer var av mindre vikt under COVID-19 krisen. Studien indikerade viktiga fokusområden i form av faktorer för ett framgångsrikt miljöarbete och miljöledningssystem, vilka möjligen även kan fungera som stöd under en krisperiod.

Coronavirsuet upptäcktes i Kina i slutet av 2019 och spred sig sen över världen för att 2020 nå Europa och Sverige. Här liksom i många andra länder så sattes allt på paus pågrund av de restriktioner som rådde vilket påverkade ekonomin väldigt kraftigt. Minskadexport, minskad import och inflation gjorde att många företag drabbades och vissaansökte om att gå i konkurs (Riksbanken, u.d.).Ett finansiellt välmående företag delar ofta med sig av vinsten till sina aktieägare menmed COVID-19 krisens intåg så uppstod många frågetecken hur man från företagets sidaskulle resonera framgent. Det blir därför väldigt intressant att undersöka hurutdelningspolicyn förändrats under och efter COVID-19 krisen.Resultat ifrån Krieger et al. (2021) & Ungpakorn et al. (2023) visar att tidigaresamhällskriser har påverkat utdelningspolicyn och att många bolag sänker sin utdelning ihändelse av en kris. Det finns dock finns väldigt lite forskning på hur COVID-19 krisenhar påverkat utdelningspolicyn och framför allt efter COVID-19 krisen.Syftet med denna studie är att undersöka effekten av den ekonomiska recensionen somuppstod i samband med utbrottet av COVID-19 och hur den krisen påverkadeutdelningspolicyn bland svenska företag. Vi hoppas att resultatet från denna studie skallöka kunskapen för företagsledningar och investerare om hur samhällskriser påverkarföretags utdelningspolicy.Studien har samlat in data som är avgränsad till företag listade på Nasdaq OMXStockholm, Small Cap, Mid Cap och Large Cap via databasen Eikon. För att kunnabesvara forskningsfrågan på bästa sätt så kommer tidsperioden 2017–2022 attundersökas.En kvantitativ undersökningsmetod har använts i denna studie eftersomregressionsanalyser på aktuella insamlade data har genomförts för att få fram ett resultat.Studien har även inkluderat teorier och tidigare forskning om utdelningspolicy för att fåen nyanserad och trovärdig slutsats. Resultaten från studien tyder på att COVID-19 krisenhar påverkat utdelningspolicyn under krisen och även fortsatt göra det åren efter.