I takt med en ökad efterfrågan på information, där den finansiella informationen inte anses vara tillräcklig för att tillfredsställa företagens alla intressenter, har ett växande intresse för företagens arbete och ställningstagande gällande hållbarhetsarbete vuxit fram. Den ökande efterfrågan har medfört att fler företag väljer att rapportera sitt hållbarhetsarbete för att tillgodose intressenters krav och intressen. Resultatmanipulering handlar i kontrast till detta om att vilseleda företagets intressenter. Intressen mellan företagsledningen och intressenterna kan skilja sig åt vilket kan ge upphov till en informationsasymmetri mellan parterna samt innebära att Corporate Social Responsibility (CSR) implementeras av flertalet olika anledningar. Tidigare forskning som har studerat sambandet mellan CSR och Earnings Management (EM) har inte enats om huruvida sambandet är positivt eller negativt, då resultaten har varierat. Detta har resulterat i följande problemformulering där vi utifrån tidigare forskning antar att ett samband kan observeras i nordiska länder: Finns det ett samband mellan EM och CSR i börsnoterade bolag i Sverige, Norge, Danmark och Finland? Är det någon skillnad mellan svenska bolag mot norska, danska och finska bolag med avseende på EM respektive CSR? Studiens utgångspunkt är tidigare forskning och teorier som behandlar begreppen CSR, EM samt agentteorin, intressentteorin och CSR-pyramiden. Tidigare forskning om EM ligger till grund för att mäta förekomsten av diskretionära periodiseringar (DA) genom The Modified Jones model och utöver detta utmanar vi modellen med en alternativ beräkningsmetod. Grunden till studiens hypoteser och forskningsfråga utgörs av en kvantitativ metod med ett deduktivt angreppssätt, en objektivistisk kunskapssyn samt en positivistisk verklighetssyn. Datamaterialet har inhämtats från databasen Thomson Reuters Eikon och bearbetningen av denna information har sedan genomförts i Excel samt statistikprogrammen Minitab och STATA. Vidare har regressionsanalyser utförts med diskretionära periodiseringar som den beroende variabeln samt ANOVA-test för att undersöka skillnader i medelvärden mellan länderna i fråga om CSR-initiativ. Resultatet visar att det inte förekommer något samband mellan EM och CSR i börsnoterade bolag i Sverige, Norge, Danmark och Finland, då inga signifikanta resultat kan utläsas. I studien observerades däremot att det förekommer signifikanta skillnader i förekomsten av EM mellan länderna där förekomsten är lägst i svenska noterade bolag. Vidare påvisar resultatet att när ESG delas upp i Environmental, Social och Governance samt jämförs mot EM, finns inget generellt samband men på liknande sätt kan signifikanta skillnader observeras mellan länderna. Slutsatsen av studien är därför att variationen i EM inte kan förklaras av CSR, mätt i ESG-score, samtidigt som det förekommer genomsnittliga skillnader i EM mellan börsnoterade bolag i nordiska länder.

The purpose of this essay was to lay the foundations for a model in the form of a question battery that can help buyers compare the sustainability responsibilities of different suppliers, so that the buyer can choose the supplier that contributes most to the Sustainable Development Goals (SDG). The model is designed as a question battery to enable the buyer to ask more comprehensive questions to the various suppliers regarding social, ecological and economic sustainability than they do today.   In order to find questions on an overall ethical level I have investigated how the global institutions intend us to navigate and prioritize between the SDGs, I have also applied the Aristotelian and Kantian ethics and Archie Carrol's model, the CSR pyramid, to broaden the ethical perspective in the questions to the companies.   The result is a question battery with questions about the company's vision and global goals, about the company's values ​​linked to all stakeholders, questions about whether the internal good and the external good are in harmony with society, questions about the company's value chain and business model and a larger stakeholder analysis.   How should a buyer then be able to evaluate a supplier's different answers? This essay aimed to create the first questionnaire with a broad question battery, the next step is to evaluate the different answers. / Syftet med den här uppsatsen var att lägga grunden till en modell i form av ett frågebatteri som kan hjälpa inköpare att jämföra olika leverantörers hållbarhetsansvar, så att inköparen ska kunna välja den leverantör som bidrar mest till de globala målen.  Modellen är utformad som ett frågebatteri för att inköparen ska kunna ställa mer omfattande frågor till de olika leverantörerna angående social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet än vad de gör idag.   Mitt tillvägagångssätt har varit att undersöka hur de globala institutionerna tänker sig att vi ska navigera och prioritera mellan de globala målen, genom att övergripande backa tillbaks till de hållbarhetsdokument som togs fram redan på 1980-talet och sedan arbeta mig vidare till de globala mål som kom 2015 och fram till de guider som finns för ett hållbart näringsliv idag. För att hitta frågor på en övergripande etisk nivå har jag tagit hjälp av den aristoteliska och den kantianska etiken samt Archie Carrols modell, CSR pyramiden, för att bredda det etiska perspektivet i frågeställningarna till företagen.  Resultatet blev ett frågebatteri med frågor om företagets vision och de globala målen, om företagets värderingar kopplat till samtliga intressenter, om det internt goda och det externt goda är i samklang med samhället, frågor om företagets värdekedja och affärsmodell samt en större intressentanalys. Hur ska en inköpare kunna värdera en leverantörs olika svar? Den här uppsatsen syftade till att skapa det första frågeformuläret med ett brett frågebatteri, nästa steg är att värdera de olika svaren.