Bakgrund och problem: Miljömässig hållbarhet är ett ytterst omtalat ämne idag. Intressenter ställer krav på att företag ska ta ett större miljömässigt hållbarhetsansvar. Kraven driver företag till förändring vilket bidrar till att företag integrerar miljömässig hållbarhetsstyrning i verksamheten. Mellanchefer har en beslutsfattande position där de både styr och blir styrda. När förändring i styrningen sker behöver således mellanchefen själv genomgå en förändring, men också förändra styrningen ner till sina anställda. Hur mellanchefen tolkar och förstår syftet med den förändrade styrningen kommer således påverka förändringens utfall. Tolkningen är individuell, vilket innebär att mellanchefer inte bör ses som en homogen grupp utan bör ses som en egna individer med individuella attityder. Mellanchefens attityd kan influera agerandet. Dessutom har mellanchefer förmågan att påverka företagets miljömässiga hållbarhetsstyrning. Därmed bekräftas vikten av att skapa förståelse för varför mellanchefer väljer att agera miljömässigt hållbart. Syfte: Syftet med studien är att få en förståelse för hur företagets miljömässiga hållbarhetsstyrning samverkar med mellanchefens avsikt att agera miljömässigt hållbart. Vidare syftar studien till att beskriva hur ett företags miljömässiga hållbarhetsstyrning kan influera en mellanchef till att arbeta miljömässigt hållbart.  Metod: Författarna har genomfört en kvalitativ studie med en hermeneutisk kvalitativ kunskapssyn och har inslag av både en deduktiv och induktiv ansats. Empiriskt material har samlats in med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter inom två olika företag.  Slutsats: En mellanchef på hög nivå har starkare avsikt att agera miljömässigt hållbart gentemot företagets intressenter. Betydelsefulla intressenter influerar mellanchefens avsikt. Avsikten influeras negativt av begränsad delaktighet. Mellanchefer med en positiv attityd till miljömässig hållbarhet har starkare avsikt att agera miljömässigt hållbart. Mellanchefens avsikt att agera miljömässigt hållbart stärks om agerandet upplevs genomförbart. Nyckelord: Miljömässig hållbarhetsstyrning, Miljömässigt hållbarhetsarbete, Miljömässigt hållbarhetsansvar, Mellanchef.

This qualitative study examines how profit-driven organizations handle the growing demands on acting in a sustainable way and how they take responsibility for a society that has severe sustainability problems. Through text analysis, three cases of sustainability reports and commercial campaigns are studied. The questions answered are how the organizations describe their view on sustainable development and their role on the market, and how that translates into marketing messages. The theoretical frame of the study consists of a strong view on sustainability, where human actions have to take place inside of nature’s boundaries, and the perspective on marketing as a relation-building and meaning-shaping activity, which plays an important role in forming society’s culture and norms. The results show that in two of three cases the organizations describe a strong view on sustainability and their role on the market as proactive in a sense that they, independent of external demands, try to change the market in a more sustainable way. This also shows in the commercials where these organizations take an educating position and try to replace unsustainable needs with facts and values that stimulate a sustainable development. The cases can be used as examples of how modern organizations can combine profit and sustainability, and how they through their role on the market and via their marketing both can increase and decrease a sustainable development. Although, the results need to be completed with closer studies of the organizations ideas and studies of more cases to be fully valid.

I takt med en ökad efterfrågan på information, där den finansiella informationen inte anses vara tillräcklig för att tillfredsställa företagens alla intressenter, har ett växande intresse för företagens arbete och ställningstagande gällande hållbarhetsarbete vuxit fram. Den ökande efterfrågan har medfört att fler företag väljer att rapportera sitt hållbarhetsarbete för att tillgodose intressenters krav och intressen. Resultatmanipulering handlar i kontrast till detta om att vilseleda företagets intressenter. Intressen mellan företagsledningen och intressenterna kan skilja sig åt vilket kan ge upphov till en informationsasymmetri mellan parterna samt innebära att Corporate Social Responsibility (CSR) implementeras av flertalet olika anledningar. Tidigare forskning som har studerat sambandet mellan CSR och Earnings Management (EM) har inte enats om huruvida sambandet är positivt eller negativt, då resultaten har varierat. Detta har resulterat i följande problemformulering där vi utifrån tidigare forskning antar att ett samband kan observeras i nordiska länder: Finns det ett samband mellan EM och CSR i börsnoterade bolag i Sverige, Norge, Danmark och Finland? Är det någon skillnad mellan svenska bolag mot norska, danska och finska bolag med avseende på EM respektive CSR? Studiens utgångspunkt är tidigare forskning och teorier som behandlar begreppen CSR, EM samt agentteorin, intressentteorin och CSR-pyramiden. Tidigare forskning om EM ligger till grund för att mäta förekomsten av diskretionära periodiseringar (DA) genom The Modified Jones model och utöver detta utmanar vi modellen med en alternativ beräkningsmetod. Grunden till studiens hypoteser och forskningsfråga utgörs av en kvantitativ metod med ett deduktivt angreppssätt, en objektivistisk kunskapssyn samt en positivistisk verklighetssyn. Datamaterialet har inhämtats från databasen Thomson Reuters Eikon och bearbetningen av denna information har sedan genomförts i Excel samt statistikprogrammen Minitab och STATA. Vidare har regressionsanalyser utförts med diskretionära periodiseringar som den beroende variabeln samt ANOVA-test för att undersöka skillnader i medelvärden mellan länderna i fråga om CSR-initiativ. Resultatet visar att det inte förekommer något samband mellan EM och CSR i börsnoterade bolag i Sverige, Norge, Danmark och Finland, då inga signifikanta resultat kan utläsas. I studien observerades däremot att det förekommer signifikanta skillnader i förekomsten av EM mellan länderna där förekomsten är lägst i svenska noterade bolag. Vidare påvisar resultatet att när ESG delas upp i Environmental, Social och Governance samt jämförs mot EM, finns inget generellt samband men på liknande sätt kan signifikanta skillnader observeras mellan länderna. Slutsatsen av studien är därför att variationen i EM inte kan förklaras av CSR, mätt i ESG-score, samtidigt som det förekommer genomsnittliga skillnader i EM mellan börsnoterade bolag i nordiska länder.