Organisationers engagemang i Corporate social responsibility (CSR) är betydelsefullt för dess intressentgrupper. För att undersöka vilken inverkan arbete med CSR har på intressenterna har vi valt att fokusera på anställda, och hur deras identifiering påverkas av organisationers arbete med CSR. Detta är också studiens syfte som vidare även behandlar vilka av CSR-aspekterna ekonomi, etik och filantropi som är väsentliga för anställda. Frågeställningarna som studien besvarar är följande: Hur påverkas de anställdas identifiering med organisationen av uppfattningen om dess arbete med CSR? Vilka specifika CSR-aspekter influerar en anställds identifiering med en organisation? För att ge svar på studiens frågeställningar användes en kvantitativ metod bestående av en webbaserad enkätundersökning. Enkäten skickades ut till 189 anställda i olika organisationer där det erhölls 72 svar. För att testa studiens hypoteser fortskred uppsatsen i att materialet från enkäten bearbetades statistiskt genom korrelationsanalyser och regressionsanalyser. Resultatet i studien indikerade på att där föreligger ett samband mellan anställdas identifiering med en organisation och CSR. Därutöver påvisades det även att ekonomi var den CSR-aspekt som var mest väsentlig för anställdas identifiering. Studiens resultat bidrar därigenom till forskningen. Vår slutsats blir genom resultatet att ett samband mellan CSR och identifiering föreligger samt att CSR-aspekten ekonomi är den mest väsentliga för personalens identifiering.

Uppsatsen berör det allt vanligare begreppet CSR (Corporate Social Responsilitility), det vill säga företags samhällsansvar. Genom att uppmärksamma trender och studenters intresseområden kan företag öka sin attraktivitet i sitt arbetsgivarvarumärke, Employer Brand. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag kan implementera information om sitt CSR-arbete i Employer Branding-strategin för att på så vis öka sin attraktionskraft gentemot studenter. I studien studeras tre företag; EY, Accenture och Sweco. Företagens Employer Branding-strategi och CSR-arbete beskrivs och redovisas översiktligt. Vidare kartläggs hur företagen väljer att kommunicera ut det CSR-arbete de bedriver gentemot studenter och andra intressenter. En enkätundersökning genomförs för att få studenternas perspektiv på vikten av CSR och undersöka hur företagens kommunikation har nått ut. Resultatet av studien analyseras med hjälp utav en egenutvecklad modell som kopplar samman Employer Branding-strategier med CSR-dimensioner och kommunikationsstrategier. En slutsats som dras är att CSR kan implementeras i strategin på olika vis beroende på kärnverksamhet och typ av företag. Utifrån enkätundersökningen dras en slutsats att studenter inte främst fokuserar på CSR-aspekter när det kommer till att värdera en arbetsgivares attraktivitet. Aspekter som balans mellan arbete och fritid, utmanande arbetsuppgifter samt sammanhållning på arbetsplatsen är de som visar sig vara mest efterfrågade. Slutsatsen som dras är att det är genom mässor och arbetsmarknadsdagar som studenterna haft mest kontakt med företagen och att en mer aktiv kommunikation av CSR i dessa forum skulle kunna resultera i att företaget lyckas kommunicera ut mer av sitt CSR-engagemang.

Det har blivit allt viktigare för företag att arbeta med CSR, Corporate Social Responsibility, och därmed ta ansvar för sin påverkan på samhället. Många företag har dock inte kunskapen eller erfarenheten att arbeta strategiskt med dessa frågor utan ägnar sig mer åt välgörenhets- arbete. Denna uppsats ämnar ge nya perspektiv på hur företag kan ägna sig åt CSR, genom att studera arbetet i Swedbank. Detta har skett genom en kvalitativ undersökning, bestående av en analys av bankens egna rapporter om arbetet och intervjuer med fem anställda. Studien bygger på tre centrala koncept i CSR-forskningen, likhet, stringens och startpunkt, som utgör uppsatsens teoretiska ram. Resultaten visar att banken huvudsakligen följer teorin vad gäller stringens, men skiljer sig i likhet och startpunkt. Trots detta är banken framgångsrik i sitt CSR-arbete. Uppsatsen uppvisar därmed svårigheterna i att skapa generella riktlinjer för CSR som inte tar hänsyn till företagens individuella förutsättningar.

Corporate Social Responsibility (CSR) är ett begrepp som under de senaste åren har fått stor betydelse inom marknadsföring och för företags hantering av sin roll att ta socialt ansvar. Företag och akademiker riktar ett stort intresse mot CSR. Forskning visar på att dess betydelse och innerbörd ter sig olika beroende bland annat på inom vilken bransch företaget är verksamt. Anledningen tycks vara att företag tenderar att fokusera på det område som relaterar till företagets aktuella verksamhet, istället för att se det utifrån ett vidare perspektiv. Tidigare forskning påvisar dessutom att CSR skiljer sig åt utifrån företagens storlek. För att uppnå en framgångsrik effekt av CSR anses själva motiven bakom vara viktiga och forskning belyser att det utan tydlig värdegrund och tydliga syften, finns risk för att företagets CSR-initiativ inte uppnår det mål som är satt. Vår studie syftar till att beskriva och analysera CSR utifrån företag som är verksamma inom två olika branscher, byggnadsbranschen och rekryteringsbranschen. Vi kommer att jämföra deras motiv enligt indelningen: värdegrund, intressenter, varumärke och positionering. Detta för att få en djupare förståelse för hur företagen inom de olika branscherna uppfattar CSR och undersöka de motiv som finns hos företagen. Studien har en deduktiv ansats där faktorer bakom en branschs motiv som har definierats i tidigare forskning spelar en stor roll och ligger till grund för den empiriska studien. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer som gjorts på tre etablerade företag inom byggnadsbranschen och fyra etablerade företag inom rekryteringsbranschen samt sekundärdata vi studerat. Den slutsats vi drar är att CSR-begreppet är alltför komplext och kan därmed inte generaliseras utifrån vilken bransch ett specifikt företag är verksamt inom. Vi finner att det är företagsspecifika faktorer såsom medarbetarnas involverande, företagets- styrning och kultur som påverkar ansvarstagandet snarare än branschspecifika. CSR-arbete kan ses som ett hjälpmedel för ett företag att förmedla sin identitet till sina intressenter. I och med detta är det viktigt för ett företag att basera sitt CSR-arbete på sin värdegrund. Genom att göra detta kan företag stärka relationen till sina intressenter och därmed sannolikt stärka varumärket och förbättra sin position på marknaden. Vi finner även att CSR-arbete skiljer sig åt beträffande företags storlek, där större företag tenderar att ha bättre kunskap och större möjlighet att lägga resurser på sitt CSR-arbete och har därmed större möjligheter att tillgodose fler intressenters behov. Detta kan i sin tur bero på att större företag har fler intressenter att anpassa sig till och således fler krav att uppfylla. CSR-arbetet måste samtidigt utföras utan att företaget tappar sin företagsidentitet.

För att skapa hållbar utveckling krävs ett samspel mellan ekonomisk tillväxt och miljöpåverkan. Banker har genom kreditverksamheten möjligheten att påverka hur ett företag arbetar med miljöfrågor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett företag kan ta ansvar för miljön. Genom att införliva miljöfrågor i kreditverksamheten kan en bank bedriva CSR. Huruvida CSR som nettoeffekt är en kostnad eller intäkt råder det delade meningar om. Syftet med studien var att undersöka om det föreligger en konflikt mellan Swedbanks miljömål i kreditverksamheten och bankens övergripande finansiella målsättning, det vill säga vinstmålen. För att undersöka närvaron av en potentiell konflikt valde författarna en kvalitativ metod. En serie intervjuer utfördes med företagsrådgivare som sedan kompletterades med kommentarer från Swedbanks hållbarhetschef. Studien antyder att det inte föreligger en konflikt mellan Swedbanks vinstmål och miljömålet i kreditverksamheten. Målet med kreditbedömningen är inte att förbättra miljön, utan att att minimera den finansiella risken. Dock sammanfaller dessa emellanåt.

No description available.

Syfte med uppsatsen är att undersöka vilka svårigheter svenska modeföretag kan möta vid implementering av CSR i sin värdekedja.  Undersökningen grundar sig på svenska modeföretag som har sin produktion förlagd utomlands. Intervjuer med representanter från Lindex och Indiska har genomförts för att få konkreta exempel, samt intervjuer med tre svenska organisationer som är aktiva inom CSR frågor. För att få svar på syftet har tre aspekter undersökts. Varför och hur modeföretag inför hållbarhetsstrategier i sin verksamhet, om de kan leva upp till sina hållbarhetsmål och om de inte kan leva upp till målen, varför. Resultatet över vilka svårigheter som modeföretag kan stöta på grundar sig främst på strukturella problem i det aktuella produktionslandet. Avsaknaden av transpararens försvårar kontroller av fabrikernas arbete med uppförandekoder. Ju längre bak i värdekedjan man vill kontrollera desto svårare blir det. Lön, diskriminering, mänskliga rättigheter är frågor som företag har svårt att påverka då det är frågor som ligger hos staten. Svenska modeföretag har kommit en lång bit i sitt ansvarstagande men det finns mycket kvar att göra för att övervinna de svårigheter som ligger i vägen för implementeringen av hållbarhet.

Syfte och frågeställning: Studien ville belysa och konkretisera rollen kommunikation och interaktion har i den process då aktörer söker att legitimera sig själva i en svensk CSR-kontext. Genom att studera Löfbergs hållbarhetsredovisning från 2012 var studiens syfte att erbjuda ett konkret tillvägagångssätt för aktörer som söker eller vill studera legitimering under komplexa förhållanden. Studiens frågeställningar löd: Genom vilka diskursiva strategier legitimerar Löfbergs sig själva i sin hållbarhetsredovisning från 2012? » Hur används och konkretiseras de diskursiva strategierna som identifierats? Metod och material: Genom en diskursanalys har texter analyserats med en framtagen analysmodell baserad på van Leeuwens metodologi (2007). Texterna hämtades från kaffeföretaget Löfbergs hållbarhetsredovisning från 2012. Huvudresultat: Studiens fann samtliga fem diskursiva strategier i materialet. Bland annat tog strategierna formen av experter, lagar, certifieringar, strategier, olika typer av nytta, olika moraliska värden, normalisering av familjeföretag som naturligt hållbara och ett nödvändigt förhållande mellan Löfbergs och kaffeodlarna.

In the lead-up to the Johannesburg World Summit on Sustainable Development in 2002, several documents were published by the mining industry declaring the important role that public sustainability reporting had to play in driving sustainable development and pointing to the Global Reporting Initiative???s (GRI) 2002 Sustainability Reporting Guidelines as a suitable vehicle for this. With the aim of finding ways to improve the quantity and quality of public sustainability reporting within the Australian coal mining industry, this study set out to investigate the current sustainability reporting practices of companies involved in the industry. A survey was conducted of the public financial and non-financial reporting practices of all companies with a significant interest in a New South Wales or Queensland coal mine. Three survey cycles were completed covering the 2001, 2002 and 2003 calendar years and the 2001/02, 2002/03 and 2003/04 financial years. The reporting practices were determined both in terms of frequency of report production and contents of reports. A GRI-based content analysis tool was used to measure the amount of sustainability information contained in the company reports. It was found that only around a quarter of companies produced a nonfinancial report and that almost half did not produce any public reports, with the number of unlisted companies publicly reporting particularly low. Whilst a wide range of reporting practices were observed with regard to content, the frequency of Economic, Environmental and Social Performance Indicators in reports was generally found to be low. An investigation of the regulatory reporting requirements on companies was then conducted to determine what sustainability information companies could report with data that they already had at hand. The same GRI-based content analysis tool was used to analyse a variety of regulatory documents. It was found that companies did not publicly disclose a significant amount of the environmental data that they are required to report to regulators. The study also evaluated the reporting capacity of non-reporters and found that, with the exception of Governance Structure and Management Systems elements, large unlisted companies had similar regulatory reporting requirements to listed companies. However, smaller unlisted companies had fewer requirements to report Profile and Economic elements. Finally, the influences of company ownership structure, non-financial reporting status, industrial sector, nationality and participation in voluntary initiatives on sustainability reporting practices were investigated. It was concluded that in order for public sustainability reporting to be a useful tool in driving sustainable development, focus needed to shift from ???best practice??? to ???common practice??? so that a critical mass of reporters is amassed to allow benchmarking of performance.

<p>The purpose of this essay is to analyse and understand how students, as consumers, choose brands from the aspects of the concept of CSR, the economic, social and environmental. The essay is based on a qualitative method with three focus groups, with five respondents in each of them. The respondents are all studying at Kalmar University and they have all studied some kind of economic-course. We have used a lot of different sources for our theory chapter, this because of the fact that we wanted to have different angles, so that we would be able to cover all of the questions we wanted to discuss in the focus groups. In our two final chapters we discuss the issues similar to the theory section and we highlight our own thoughts. To get a deeper insight and for further reading we would like to refer the reader to those chapters.</p>