The aim of this thesis is to test whether incorporating principles of responsible investment will have an impact on financial performance when investing in emerging markets. A developed market is included to bring up potential structural differences between emerging and developed markets. Principles of responsible investment suggested by the UN concerns environmental, social, and governance (ESG) issues. The financial performance of highly rated ESG portfolios was evaluated by using the capital asset pricing model (CAPM) and the Fama French 3-factor model. Alpha has been used as the performance measurement. Results reveal that incorporating principles of responsible investment by using a best-in-class approach generates statistically significant and positive alphas in emerging markets, while the developed market of the U.S generates an insignificant alpha.

CSR är ett begrepp som det senaste decenniet har blivit ett allt mer omdiskuterat ämne. En av företagets många intressenter att ta hänsyn till är medarbetarna. Medarbetarnas engagemang kan förbättra företagets CSR-arbete, då det genom medarbetarna blir enklare att förmedla ämnet vidare till kunderna. Med hjälp av en kvalitativ studie är syftet med uppsatsen att undersöka hur Handelsbankens Upplands Väsbys medarbetare uppfattar arbetat med socialt ansvarstagande gällande ansvarsfull kreditgivning. Vidare har vi undersökt hur medarbetarna blir involverad i arbetet. Genom datainsamling har vi analyserat hur styrning angående CSR inom organisationen påverkar arbetet med ansvarsfull kreditgivning, hur information och kunskap förmedlas med hjälp av intern kommunikation och utbildningar och hur riktlinjer och företagskulturen påverkar medarbetarnas syn till arbeta ansvarsfullt. En slutsats är att medarbetarna tycker att intern kommunikation inom ämnet skapar ett större engagemang än utbildningar, då de kan applicera det enklare praktiskt i det dagliga arbetet. Även de interna riktlinjerna och Handelsbankens företagskultur skapar ett engagemang och goda förutsättningar för att påverka deras individuella handlingsutrymme angående ansvarsfull kreditgivning.

The benefits of Corporate Social Responsibility (or CSR, for short) have long been debated among corporations. The debate is a legitimate one as the decision where to invest money is always a difficult one. Should the money be put towards marketing to better brand your company? Should it be invested in infrastructure to improve the efficiency of the company and better position it for the future? Or should it be invested back into the community in which the customers live? This professional report will detail and analyze a number of company initiatives that are currently going on or that have taken place in the past in the name of Corporate Social Responsibility. My intentions are to look at these CSR programs through the lens of ROI and, more specifically, profitability. / text

Forskningsfråga: Vilken inverkan har redovisningskonsulter på företagens utveckling och tillämpning av hållbarhetsredovisning? Syfte: Jag avser att undersöka hur större redovisningskonsulter påverkar sina klienter till att utveckla och använda hållbarhetsredovisning, som en form av rapportering av affärsrörelsen. Jag avser även att undersöka hur denna påverkan avspeglas i befintliga hållbarhetsredovisningar. Metod: För att svara på frågeställningarna i uppsatsen har en kvalitativ studie genomförts. Studien har baserats på intervjuer och sammanställning av hållbarhetsredovisningar. Därmed har uppsatsen använt deskriptiv metod, för att beskriva ämnet. Slutsatser: Studien kommer fram till att revisorer väljer att påverka de klienter som är intressanta. Det är företag i en viss storlek som utgör potentiella klienter för hållbarhetsredovisning. Revisorer utövar ett stort inflytande över sina klienters val av att upprätta en hållbarhetsredovisning, men ännu större inflytande har revisorer över de uppföranderegler och riktlinjer som väljs. Studien kan vidare konstatera att revisorer delar inflytandet att påverka företag, med andra intressenter. Angående uppförandekoder och riktlinjer kan vissa trender urskiljas och studien kan konstatera att revisorer tydligt föredrar vissa metoder. Detta avspeglas även i företagens val av arbetsmetoder för att upprätta och granska sin hållbarhetsredovisning.

SYFTE: Syftet med denna studie är att undersöka och skapaförståelse för hur klädkedjan Gina Tricotkommunicerar sitt CSR-arbete samt om intressenternas krav och den mediala uppmärksamheten kan varabidragande faktorer till det. METOD: Kvalitativ textanalys av Gina Tricot’s CSR-arbete påderas hemsida. SLUTSATSER: Gina Tricot’s strategier för CSR-kommunikationgrundar sig i viljan att göra sig legitima i samhället, meden önskan att skapa trovärdighet och få förtroende frånsina intressenter är detta ett sätt att möta mediernasgranskning. Detta sker genom ett samlat projekt påhemsidan kallat “The Good Projcet”.

Tidigare studier har visat att media har ett starkt inflytande på allmänhetens intresse vid uppdagandet av miljömässiga och samhällsrelaterade skandaler. Ett vanligt förekommande sätt för företag att respondera på kritik är genom årsredovisningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka om ökad mediepublicitet till följd av skandaler förändrar ett företags CSR-rapportering. Studien genomförs genom två delar, en ordanalys och en mer ingående textanalys. I det sistnämnda undersöks innehållet ur ett proaktivt samt reaktivt perspektiv.  Resultatet visar att företagen inte utökat sin CSR-rapportering i någon större utsträckning, men att samtliga företag har vidtagit reaktiva åtgärder i samband med samt efter uppdagandet av skandalerna.

Abstract Problem background and problem discussion: The increased demands on companies and their ability to operate sustainably has made corporate social responsibility (CSR) a very hot topic in modern society. The academic debate has yet to put a definite answer on whether the engagement in CSR activities has a positive effect on a company financially. Previous research on stock listed in Sweden indicate that there is a positive relationship between environmental performance and that there is an asymmetry in how it is valued across company sizes. However, there has not yet been any research made into what impact size has on the value relevance of social CSR ratings. This will be tested by drawing from resource-based theory and legitimacy theory. Research question: How is the value relevance of social ratings affected by accounting for company size? Purpose: The purpose is to examine what effect the inclusion of corporation size has on the value relevance of social CSR ratings. Theory: The study primarily utilizes Stakeholder theory, the resource-based theory and legitimacy theory. Method: This is a quantitative study in a panel data setting with a deductive research approach. The practical method is a regression analysis that assesses the value relevance of CSR measures at the OMX Stockholm for the years of 2006, 2007, 2008, 2009, 2011 and 2013. The study encompasses 349 Small-, medium- and large-sized companies and has a total of 1429 observations, which have been subject to statistical significance tests. Results and analysis: The results show that social, environmental and overall CSR ratings are value relevant and associated with lower market values. There also seems to be little impact on results by including company size as a variable. Furthermore the results of this study differ from previous research, implying that results are very sensitive to changes in the regression model. Conclusion: The results of the study lead us to believe that size has little impact on how value relevant social ratings are. This implies that regardless theory such as the resource-based and legitimacy theory these cannot be supported in practice among Swedish firms listed at OMX Stockholm. Furthermore, our method gives different results with regard to previous research done on the Swedish market and indicates that there is a negative relationship between CSR ratings and market value.

Syftet med denna studie var att analysera livsmedelsföretaget Findus AB och dess arbete med Corporate Social Responsibility i relation till hästköttskandalen. Studien ämnar att undersöka vilka skillnader det finns i deras CSR-kommunikation före respektive efter incidenten, vilket omfattar perioden 2012-2013. Vi vill dock belysa att vi inte ser hästköttskandalen som en självklar orsak till en eventuellt utvecklad CSR-kommunikation. Metod och material: Retorisk textanalys med hermeneutisk ansatsHuvudresultat: Utifrån vårt resultat kan vi urskilja att det finns skillnader i deras sätt att kommunicera CSR mellan 2012 och 2013. Främst syns detta i deras hållbarhetsredovisning, men stor del av deras kommunikation präglas av mer fokus på CSR under 2013. Vi ser även att de retoriska appellerna används mer frekvent, främst pathosargument. Dock drar vi inte slutsatsen att förändringen i deras arbete är en direkt konsekvens av hästköttskandalen.

Corporate Social Responsibility (CSR) är ett omfattande forskningsområde där studier om hur företagens hållbarhetsarbete utförs. Ett område som det går att inrikta sig på, är hållbarhetsarbete inom kontroversiella branscher, där företagen riskerar att få påtryckningar av sina intressenter. Företagen använder intressentdialoger som sin grund för deras hållbarhetsarbete. Problem kan uppstå om intressenterna får en allt för stor påverkan på hållbarhetsarbetet, vilket kan leda till att företagen lägger fokus på att besvara intressenternas kritik istället för att arbeta med verksamhetsutvecklad CSR. CSR-kommunikationens effekt och motiv blir då intressant. Om det skulle visa sig att företagets motiv är att intressenterna kräver hållbarhetsarbete, vad händer då med effekten av deras hållbarhetsarbete? Studien försöker att ta reda på vad ett intressentdrivet hållbarhetsarbete får för effekt. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilken påverkan och inflytande intressenterna har på hållbarhetsarbetet inom kontroversiella branscher, det vill säga om hållbarhetsarbetet förändras på grund av påtryckningar från intressenterna. Studiens upplägg var att analysera två statliga företag då det finns mycket lättillgänglig information att hämta in vilket leder till ett bättre och mer rättvist empiriunderlag. Intervjuer med anställda inom företaget och utomstående intressenter gjordes och även rapportgranskningar angående företagens hållbara verksamhet hämtades in från granskningsorganisationer. Teorin som användes kopplades till empirin för att analysera hållbarhetsarbetet utifrån modellen Corporate Social Performance och en tilläggande analys utifrån intressentmodellen. Analysen kom fram till att företag inom kontroversiella branscher arbetar med CSR på grund av att de har ett samhällsansvar. Intressenterna påverkar hållbarhetsarbetet genom att anmärka vad de anser är rätt och fel och företagen bestämmer utifrån detta om de vill ta till sig det eller inte. Det framkom även att företagen fortfarande hade mycket att arbeta med och studien visade på en stor utvecklingspotential gällande deras hållbarhetsarbete och CSR-praktik. Slutligen kom studien fram till att företag inom kontroversiella branscher har två vägar att gå. Företaget kan välja att arbeta med managementstrategier för att hantera det intressenterna vill ha. Den strategin ger ett sämre hållbarhetsarbete, då det kännetecknas av kortsiktiga lösningar. Den mer ansvarsfulla strategin är att samspråka med intressenterna och att ge intressenterna en möjlighet att påverka hållbarhetsredovisningen tillsammans med företaget. Ett närmare samarbete där en diskussion och en direkt dialog kan föras mellan CSR-ansvariga på företagen och intressenterna, för att framställa långsiktiga planeringar. Det krävs samtidigt att företagen själva, utifrån sin egen verksamhet, definierar CSR.

Att spela på internet är ett självklart nöje för många medan för andra så uppgår nöjet till att bli ett problem för individens privata ekonomi och välbefinnande. Spelbranschen och dess verksamhet är därför inte helt okontroversiell. Vi har mot bakgrund av detta valt att undersöka hur legitimitet kan förstås i en kontroversiell bransch. Studien behandlar följande frågor: Hur kan legitimitet förstås i en kontroversiell bransch? Hur uppfattar kunder, icke-kunder och en intresseorganisation CSR-åtgärder på spelbranschen? Hur upplevs CSR-åtgärder fungera som ett verktyg för att uppnå legitimitet? Vi har undersökt kunder, icke-kunder och en intresseorganisations syn på CSR, legitimitet och spelbranschen och funnit att organisationer på kontroversiella branscher måste arbeta hårdare för att framstå som legitima i intressenternas ögon. CSR-åtgärder som låg närmare organisationens kärnverksamhet har i studien visat sig ha en starkare koppling till intressenternas syn på legitimitet. Sammanfattningsvis förstås legitimitet på kontroversiella branscher som beroende av intressenternas syn, uppfattning och förväntningar på en organisation. Legitimitet är även beroende av den kontext inom vilken organisationen verkar.