Skadeståndsrätten är en mycket omdiskuterad del av civilrätten, bland annat på grund av åsiktsskiljaktigheter gällande skadeståndets funktion. Vissa hävdar att skadeståndet är till för att prevenera mot skadliga handlingar, andra anser att reparationen eller kompensationen är den främsta grunden för ersättning. En anledning till skadeståndets omstriddhet är därför bland annat storleken på ersättningen. Den anses ibland bedömas skönsmässigt, ibland enligt en standardiserad schablon men kanske oftast efter den faktiskt lidna ekonomiska skadan. I USA, existerar compensatory damages och punitive damages. Compensatory damages är likt vårt skadestånd i Sverige. Punitive damages beskrivs som ett extrakompenserande skadestånd, ofta i avskräckande syfte. Dock finns det betydligt fler funktioner som förknippas med punitive damages, varav vissa går att korrelera med svensk rätt, andra är väldigt unika för det amerikanska rättssystemet. Storleken på punitive damages har liksom det svenska skadeståndet, debatterats flitigt, både i USA och i Sverige. Den historiska utvecklingen av de båda ländernas skadeståndsrätt har varit mycket lik varandra, men det är tydligt att så inte är fallet idag. Skadestånden i USA är betydligt större och bedöms utefter andra grunder, även om både Sverige och USA har samma tankar om skadeståndets syfte. Den här uppsatsen belyser likheterna och skillnaderna mellan den amerikanska och den svenska skadeståndsrätten. Den klarlägger även grunderna för skadeståndet och huruvida det svenska skadeståndet kan eller borde för ändras samt grunderna därför.

What happens when resources get valuable and scarce? How is Intellectual Property dealing with market failures related to sub-patentable innovation or purely traditional knowledge with interesting applications? The protection of traditional knowledge and genetic resources (TKGR) has been one of the major modern challenges in international IP law. The entry into force of the Convention on Biological Diversity (CBD) and its implementation in national legislation has created more questions than the ones it answered. The objective of this dissertation is to assist in the evaluation of current national and regional implementation initiatives as well in the presentation and evaluation of different forms of entitlements that could be applicable in the case of TKGR. The dissertation has employed a theoretical framework for this evaluation, by combining the Coase Theorem and Rawls' theory of justice. The choice of these two theoretical models is not a random one. In order for the entitlement covering TKGR to be successful, it has to be efficient. It has to offer a stable and efficient marketplace where access to TKGR is possible without unnecessary frictions. However, efficiency could not be the only objective.  An entitlement focusing solely on efficiency would fall short of the needs and special considerations of TKGR trade. It would above all be counter to the objectives and major principles of the CBD, the “fair and equitable sharing of the benefits” and would certainly fail to address the very important North-South perspective.  Fairness is thus a necessary complement to the efficiency of the proposed entitlement. This dissertation proposes a thorough investigation of the special characteristics, of right-holders, subject-matter, market place as well as of the general expectations that an entitlement is supposed to fulfill. In parallel to that, it  looks into the meaning and scope of alternative entitlements in order to be able to propose the best alternative.