<p>Under år 2008 har det som bekant inte ens varit möjligt att inom Förenta Nationernas</p><p>säkerhetsråd enas om sanktioner mot regimen i Zimbabwe. Denna uppsats tar dock sikte på en</p><p>debatt som utspelade sig över 70 år tidigare i samband med den så kallade Abessinienkrisen.</p>

Under år 2008 har det som bekant inte ens varit möjligt att inom Förenta Nationernas säkerhetsråd enas om sanktioner mot regimen i Zimbabwe. Denna uppsats tar dock sikte på en debatt som utspelade sig över 70 år tidigare i samband med den så kallade Abessinienkrisen.

Skadeståndsrätten är en mycket omdiskuterad del av civilrätten, bland annat på grund av åsiktsskiljaktigheter gällande skadeståndets funktion. Vissa hävdar att skadeståndet är till för att prevenera mot skadliga handlingar, andra anser att reparationen eller kompensationen är den främsta grunden för ersättning. En anledning till skadeståndets omstriddhet är därför bland annat storleken på ersättningen. Den anses ibland bedömas skönsmässigt, ibland enligt en standardiserad schablon men kanske oftast efter den faktiskt lidna ekonomiska skadan. I USA, existerar compensatory damages och punitive damages. Compensatory damages är likt vårt skadestånd i Sverige. Punitive damages beskrivs som ett extrakompenserande skadestånd, ofta i avskräckande syfte. Dock finns det betydligt fler funktioner som förknippas med punitive damages, varav vissa går att korrelera med svensk rätt, andra är väldigt unika för det amerikanska rättssystemet. Storleken på punitive damages har liksom det svenska skadeståndet, debatterats flitigt, både i USA och i Sverige. Den historiska utvecklingen av de båda ländernas skadeståndsrätt har varit mycket lik varandra, men det är tydligt att så inte är fallet idag. Skadestånden i USA är betydligt större och bedöms utefter andra grunder, även om både Sverige och USA har samma tankar om skadeståndets syfte. Den här uppsatsen belyser likheterna och skillnaderna mellan den amerikanska och den svenska skadeståndsrätten. Den klarlägger även grunderna för skadeståndet och huruvida det svenska skadeståndet kan eller borde för ändras samt grunderna därför.

Undersökningens syfte är att undersöka och jämföra hur staten har betraktat den manliga homosexualiteten i relation till den rådande maskulina hegemonin under tidsperioden 1933-1944. Det kommer ske genom att framhäva de homosexuella männens karaktärstecken, d.v.s. utmärkande egenskaper, kännetecken och beteenden, d.v.s. vad som karaktäriserade männen i källmaterialet. I undersökningen synliggörs dokumentförfattarnas normer och värderingar i de skrivna orden. Åldern på den homosexuelle mannen, d.v.s. de unga homosexuella männen, ses som en fördjupande aspekt till undersökningen av synen på homosexuella män. I undersökningen kallas källmaterialet för dokument för att synliggöra normer och värderingar från hela tidsperioden, utan syftet att jämföra dokumenten med varandra.