Bakgrund: Cancer är en diagnos som ökar i samhället, en ökning som ses fortsätta. Att ta emot ett cancerbesked och genomgå behandling kräver stöd från hälso- och sjukvården. Genom samtal ges möjlighet till delaktighet och en omvårdnad där patienten står i centrum. Sjuksköterskan behöver ha kunskap kring kommunikation för att bemöta patienten på bästa sätt. Viktigt är att säkerställa att patienten mottagit och förstått informationen. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av samtal med sjuksköterska vid cancerdiagnos. Metod: En kvalitativ analys av narrativer har använts för granskning av sex självbiografier, skrivna av personer med erfarenhet av cancerdiagnos. Resultat: Resultatet belyser följande kategorier: samtal som vårdar, delaktighet i samtalet, hoppfullhet i orden, vill inte höra samt upplevelse av rädsla. Konklusion: Samtalet visar sig vara betydelsefullt i mötet mellan patient och sjuksköterska. Hur sjuksköterskan uttrycker sig och bemöter patienten påverkar upplevelsen av samtalet och vilken utgång samtalet får. / Background: Cancer is a diagnosis that is increasing in society, an increase seen to continue. Receiving a cancer message and undergoing treatment requires support from the health service. Through conversation, the opportunity is given for participation and a care where the patient is in the center. The nurse needs to have knowledge about communication to respond to the patient in the best way. It is important to ensure that the patient has received the information correctly. Aim: To illustrate the patient's experience of conversation with nurse during cancer diagnosis. Method: A qualitative analysis of narratives has been used for examination of six autobiographies, written by persons with experience of cancer diagnosis. Result: The result highlights the following categories: conversations that cherish, participation in the conversation, hopefulness in words, don’t want to hear and experience of fear. Conclusion: The conversation turns out to be important in the meeting between the patient and the nurse. How the nurse expresses her/himself and responds to the patient affects the experience of the conversation and what outcome the conversation gets.

Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste diagnoserna som drabbar människor världen över. De senaste årens effektivare behandlingar har lett till att allt fler överlever eller lever längre med sin cancerdiagnos. Detta medför att ett ökat antal individer nu och i framtiden kommer att vara i behov av fler och bättre hälsofrämjande interventioner. WHO definierar hälsa som ett tillstånd där frånvaro av sjukdom inte betyder god hälsa utan även måste innefatta ett individuellt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att belysa effekterna av musikinterventioner som en god omvårdnadsinsats för patienter med en cancerdiagnos. Metod: Allmän litteraturstudie med sex kvantitativa studier, fyra kvalitativa och tre med mixad metod. Resultat: Resultatet visade att patienter med en cancerdiagnos använde musik som en hälsofrämjande intervention för att minska oro och ångest, lindra smärta samt som en copingstrategi. Resultatet visade även att musikinterventioner kunde fungera som ett stöd i en identitetsskapande process. Vidare visade resultatet att en del individer inte var hjälpta av musik som hälsofrämjande intervention. Musiken kunde i vissa fall förknippas med diagnosen och fick deltagarna att känna olust och kunde ge motsatt effekt än att lindra och stödja. Slutsats: Musikinterventioner har, för många individer med en cancerdiagnos, förmåga att ge tillgång till olika känslor och kan fungera som en copingstrategi. Det är även en flexibel och tillgänglig hälsofrämjande intervention som kan nå ut till många. / Background: Cancer is one of the most common diagnoses to affect people all across the globe. The last years more effective treatments have lead to more people surviving or living longer with their cancer diagnosis; which implicates that an increasing number of individuals now and in the future, will be in need of more and better health-promoting interventions. WHO defines health as a state in which absence of disease does not signify good health, but a state which also includes individual physical, mental and social well-being. Aim: The aim of the study was to highlight the effect of musical interventions for patients with diagnosed cancer. Method: A literary study which consists of six quantitative studies, four qualitative studies, and three of mixed methods. Results: The results showed that patients diagnosed with cancer used music as a health-promoting intervention to ease pain, distress and anxiety, as well as a strategy to cope with the diagnosis. The results also showed that musical interventions could function as a way of maintaining the identity the individual had before the disease. Furthermore showed the result that some individuals were not helped by music as a health-promoting intervention. Music in some cases were associated with the diagnoses, causing the participants to feel unease and having the opposite effect to relief and support.  Conclusion: Musical intervention, for most individuals with diagnosed cancer, has the ability to give participants access to all different emotions and cope with the disease. Musical intervention is also a health-promoting intervention which is flexible, easily adjustable with the ability to reach many people.