Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem. De fyra ledorden för palliativ vård är helhet, närhet, kunskap och empati. Vanliga förekommande symtom för patienter i palliativ vård är ångest, fatigue, smärta och illamående. Edmont Symtom Assesment Scale (ESAS) är ett tio skaligt symtomskattningsinstrument för de mest förekommande symtom för patienter i den palliativa vården. Brytpunkten för symtom som överstiger fyra på ESAS-skalan klassificeras som måttliga/svåra och mindre än fyra som inga/lite. Mindfulness är en uråldrig meditationsmetod som har i flera studier visat på ökad livskvalitet, minskad stress och ångest för patienter med olika cancerdiagnoser. Mindfulness som metod kräver kontinuerlig träning för att bättre kunna möta källor till stress och yttre tryck i livet.  Syftet med denna studie var att undersöka ett sjudagars mindfulnessprograms inverkan på symtom och upplevelser hos patienter med cancersjukdom i ett palliativt skede.  Metoden som använts var en fallstudie med fler-falls design för att pröva mindfulnessprogrammet. Efter programmets slut har författarna undersökt fyra informanters upplevelser med intervjuer. För analysen av intervjuernas data valdes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Informanterna (n=6) har även fått skattat sina symtom med hjälp av ESAS före och efter mindfulnessprogrammet.   I resultatet framträdde tre kategorier; Upplevelsen av mindfulnessprogrammet, Lindring av symtombörda och Mindfulness som egenvård. Upplevelsen av att få slappna av och bli lugn var den största effekten utav mindfulnessprogrammet som beskrevs av tre informanter. Samtliga informanter var positiva till fortsatt mindfulnessträning. Samtliga informanter skattade även sina symtom lägre med hjälp av ESAS efter avslutat mindfulnessprogram.   Studien visade att mindfulnessprogrammet hjälpte informanterna att slappna av. Deras upplevelse av besvärande symtom minskade också. Resultatet visade även på god vilja hos informanterna att fortsätta med mindfulnessträning på egen hand. Genom stöd och introduktion kan sjuksköterskan lära patienten att träna mindfulness självständigt genom att uppmuntra till egenvård. / Palliative care prevents and relieves suffering through early detection, assessment and treatment of pain and other physical, psychosocial and spiritual problems. The four guiding principles of palliative care is holistic, closeness, empathy and knowledge. Frequently occurring symptoms for patients in palliative care are anxiety, fatigue, pain and nausea. Edmont Symtom Assesment Scale (ESAS) is a ten-scale symptom assessment tools for the most common symptoms for patients in palliative care. The breaking point for symptoms exceeding four on ESAS is classified as moderate/severe and four or under is classifies as little. Mindfulness is an ancient meditation practice that has in several studies been revealed an increased quality of life, reduced stress and anxiety for patients with different cancer diagnoses. Mindfulness sa a metod requires continuous training to better meet the sources of stress and external pressures of life.  The aim of this study was to examine a seven days mindfulness programs effect on symptoms and experiences in patients with cancer in palliative care.  The method that the authors have used were a case study with several falls design to test the mindfulnessprogram. After the end of the program, the authors analysed four informants experience with interviews. For the analysis of interview data was used a qualitative content analysis with inductive approach. Informants (n=6) also estimated their symptoms using ESAS before and after the mindfulnessprogram.  The result appeared into three categories; The experience of the mindfulnessprogram, Relief of symptoms and Mindfulness as self-care. The study revealed that several of infomants that the experience of getting to relax and become calm was the biggest effect of the mindfulnesprogram. Most informants were positive of continuing mindfulness training. All informants estimated their symptoms lower using ESAS after completed the mindfulnessprogram.  The result of the study showed that the mindfulnessprogram helped the infomants to relax. The program also decreased the experience of troublesome symtoms. Through support and introduction nurses can teach the patient to practice mindfulness on their own through self care.

No description available.

Bakgrund: Syftet med palliativ vård i livets slut är att lindra symtom och främja livskvalitet. Flera studier har visat brist på kunskap, färdighet och erfarenhet hos sjuksköterskor inom vård i livets slut. Därför ville författarna sammanställa patienters upplevelser av livets slutskede, för att ge en överblick i vad sjuksköterskan kan göra för att främja dessa patienters livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med cancersjukdom som vårdas palliativt upplever livskvalitet ilivets slut. Metod: Detta är en beskrivande litteraturstudie där elva vetenskapliga artiklar inkluderades, samtliga artiklar söktes på databasen Medline via PubMed. Därefter gjordes en tematisk analys. Resultat: Två teman identifierades med tillhörande subteman: (1) Faktorer som har en negativ inverkan på livskvaliteten och (2) Faktorersom har en positiv inverkan på livskvaliteten. Livskvaliteten påverkades av fysiska symtom och psykologiska besvär. Tidig tillämpning av palliativ vård hade en positiv inverkan på livskvaliteten och religion och tro ansågs värdefullt. Slutsats: Denna studie upplyser hur olika omkringliggande faktorer såsom fysiska, psykologiska och andliga kan påverka individens livskvalitet under det palliativa vårdskedet. Eftersom sjuksköterskor har en viktig roll i den palliativa vården bör de vara medvetna om de olika faktorerna för att kunna hantera dem själva eller med hjälp av andra yrkeskategorier inom vården för att kunna hjälpa patienten att uppnå bästa möjliga livskvalitet. / Background: The purpose of palliative care in the end of life is to relieve symptoms and promote quality of life. However, several studies have shown a lack of knowledge, skills, and experience among nurses in end-of-life care. Therefore, the authors wanted to compile patients with cancer experiences of the end of life, to give an overview of what the nurse can do to promote these patients’ quality of life. Purpose: The purpose of this literature review was to describe the experience of quality of life in patients with cancer undergoing palliative care. Method: This is a descriptive literature review of eleven scientific articles, all data were searched in the Medline database via PubMed. A thematic analysis was made. Result: Two themes were identified with associated subthemes: (1) Factors that have a negative impact on the quality of life, and (2) Factorsthat have a positive impact on the quality of life. The quality of life was affected by both physical and psychological symptoms. An early integration of palliative care had a positive impact on the quality of life, and religion and faith were considered valuable. Conclusion: This study illuminates how different surrounding factors such as physical, psychological, and spiritual factors can affect an individual's quality of life during the palliative care phase. As nurses have an important role in palliative care, they should be aware of the various factors to be able to handle them by themselves or with the help of other professional categories to help the patient achieve the best possible quality of life.