Purpose:To investigate how managers work with capacity dimensioning and what the main challenges are in order to balance efficiency and responsiveness in the continuous operations, as well as investigate what patterns and trends that can be identified within the capacity dimensioning approach. Methodology:A multiple case study was conducted including 14 manufacturing companies. Empirical data was collected through semi-structured interviews and used to explain the phenomenon of capacity dimensioning. Differences and similarities in the way companies approach capacity dimensioning was investigated though a cross-case analysis. The research is of exploratory and inductive character. Findings:A general process for capacity dimensioning has been established and affecting aspects and challenges has been identified. Potential trends and relationships have been investigated for the capacity dimensioning approach, with a potential connection between flexibility and investment strategy with introduction period in human resources. Further the capacity strategies tend to vary depending on alternative capacity sources. Theoretical implications:Information is provided for how capacity dimensioning is done at companies today, connections are strong to adjacent theories as S&OP but with more detail in the area of setting the capacity level. Managerial implications:The capacity dimensioning does not have a solution that suits all companies, but communication and alignment in the supply chain should not be underestimated for successful capacity dimensioning. Research delimitations:The research is conducted on manufacturing companies active in Sweden, other countries or continents of the world could generate other results because of different culture and laws. Further, service companies could also have provided other results.

Syfte – Studien syftar till att kartlägga hur kundorderpunktens position förhåller sig till företags val av säkerhetskapacitetsbuffertar för att hantera stokastiska variationer i kapacitetsbehov. Därmed är studiens frågeställningar: Vilka är de huvudsakliga säkerhetskapacitetsbuffertarna som används för att hantera stokastiska variationer i kapacitetsbehov? Hur förhåller sig kundorderpunktens position till val av säkerhetskapacitetsbuffertar för att hantera stokastiska variationer i kapacitetsbehov? Metod – För att besvara studiens frågeställningar har en fallstudie genomförts och inkluderar en litteraturstudie, intervjuer och dokumentstudier. Intervjuer genomfördes med sju respondenter från sex företag och empirin som framkom från intervjuerna och dokumentstudier analyserades tillsammans med teori från litteraturstudien för att få fram studiens resultat. Resultat – Studien har identifierat tio tillvägagångssätt för att hantera stokastiska variationer, varav två som inte tidigare nämnts av studiens teoretiska ramverk. De tio tillvägagångssätten har därefter kategoriserats in i sex säkerhetskapacitetsbuffertar baserat på likheter. Efter identifiering av kundorderpunktens position har möjliga kopplingar mellan kundorderpunktens position och val av säkerhetskapacitetsbuffert analyserats för att undersöka eventuella samband. Tre tendenser till kopplingar har identifierats men vidare studier krävs för att säkerställa kopplingarna. Implikationer – Området kring hantering av variationer i kapacitetsbehov med en uppdelning i en kapacitetsbuffert och en säkerhetskapacitetsbuffert är relativt outforskat. Att undersöka eventuella kopplingar mellan val av säkerhetskapacitetsbuffertar och kundorderpunktens position kan fylla ett kunskapsgap och kan teoretiskt bidra till vidare studier inom området säkerhetskapacitetsbuffertar. Genom att lära av andras erfarenheter ges en ökad förståelse vilket kan hjälpa företag att fatta mer välgrundade beslut vilket kan leda till förbättrad prestation, vilket är studiens praktiska bidrag. Begränsningar – Studiens begränsning ligger i att endast sju respondenter från sex företag ingick i studien, där endast en intervju gjordes med respektive respondent. Antalet använda tillvägagångssätt och deras kopplingar till kundorderpunktens position hade kunnat stärkas ifall ett större antal respondenter från olika typer av företag deltagit i studien. Därigenom hade kopplingarnas generaliserbarhet kunnat stärkas. Dessutom hade troligtvis fler tillvägagångssätt identifierats ifall en större bredd studerats. I studien har den totala kapaciteten hanteras som två separata delar för hantering av förväntade och oväntade behov. Infallsvinkeln är relativt ny och är inte etablerad vilket kan försvåra och begränsa förutsättningen för verksamheter att applicera resultatet. / Purpose – The study aims to map how the position of the order penetration point is related to companies’ choice to handle stochastic variations in capacity requirements through the use of safety capacity buffers. Hence, the research questions are: 1. Which are the main safety capacity buffers used to handle stochastic variations in capacity requirements? 2. How is the position of the order penetration point related to the choice of safety capacity buffers to handle stochastic variations? Method – A case study has been conducted in order to answer the research questions and thus includes a literature study, interviews and document studies. The interviews were conducted with seven respondents from six companies and the empirical data that emerged from the interviews and document studies were analysed together with theory from the literature study to reach the result of the study. Findings – The study has identified ten approaches to handle stochastic variations, two of which was not previously mentioned in the theoretical framework. The ten approaches have then been categorized into six safety capacity buffers based on similarities. After identifying the position of the order penetration point possible connections between the position of the order penetration point and choice of safety capacity buffers have been analysed to explore possible relationships. Three tendencies to connections have been identified but further studies are required to ensure the connections. Implications – The research area of handling variations in capacity requirements with a division in one capacity buffer and one safety capacity buffer is relatively unexplored. Exploring possible connections between the choice of safety capacity buffers and the position of the order penetration point could fill a gap of knowledge and theoretically contribute to further research within the area of safety capacity buffers. Learning of others’ experiences gives an increased understanding which can help companies to make more informed decisions that can lead to better performance, which is the practical contribution of the study. Limitations – The studies limitations lies in that only seven respondents from six companies were included in the study, were only one interview was conducted with each respondent. The number of used approaches and their connections to the order penetrations point could have been strengthened in case an increased number of respondents from different kind of companies had participated in the study. Thereby the connections’ generalizability could have been strengthened. Additionally more approaches probably would have been identified in case a greater width had been studied. In the study the total capacity have been handled as two separated parts to handle expected and unexpected requirements. The approach is relatively new and not established which can complicate and limit the ability for companies to apply the results.