Following a rapid increase of interest rates globally, numerous sectors have observed instability. This isespecially apparent for the Swedish commercial Real Estate sector that has historically utilized the bondmarket in their junior financing - a market that for many firms has become unavailable. In addition, withprior economic crises resulting in increases of Non-Performing Loans, the banking sector needs tools tomanage its internal balance sheet with upcoming regulatory changes taking effect. Securitization canserve as an interesting tool for banks to share its risk with risk-willing investors and to obtain capitalrelief, improving capital allocation efficiency and profitability. Furthermore, securitization is anefficient tool that can be utilized in the large infrastructure projects that are required to achieve a greentransition. Historically, securitization has carried a certain level of social stigma related to it being partlysynonymous with the Great Financial Crisis of 2008. Following the Great Financial Crisis, newlyimplemented regulations towards the banking sector and securitization currently serve more of amacroprudential purpose, hence entailing a lower risk than pre-crisis. This study has explored the Nordic securitization market with an emphasis towards the Swedish market.A semi-structured interview method has been used to cover the depth of knowledge from respondentsthat have a domestic and/or an international experience of securitization. The participating respondentscover the perspective of banks and/or persons of experience structuring securitizations, financialadvisors to alternative financing strategies, investors of securitized products and from a regulatorystandpoint. The result of this study shows that the Nordic market for securitization lags the European and Americanmarket with few stakeholders and low transaction volumes. In the Nordics, there are however somemajor differences, with Denmark and Finland being significantly more sophisticated in the fieldcompared to Sweden. The main possible explanation to why the major Swedish banks have not utilizedthis tool is due to a lack of ambition and possibly a concern with later outcomes, i.e., not receivingbeneficial capital requirements. Whilst other asset classes, e.g.: consumer receivables; car leasing, andNon-Performing Loan’s has been securitized in Sweden, this study cannot conclude that real estate willfollow the same success. This since Swedish banks are using secured bonds in their real estate fundingand because of the Swedish Financial Supervisory Authority view on flow-back risk. There are signs ofthe Swedish securitization market increasing in volume, albeit from a low level, but for it to becommonly utilized, major changes in direction are required both from a banking perspective and froma regulatory perspective. / Efter en kraftig global ökning av styrräntor har flera sektorer erfarit instabilitet. Detta framgår särskilt iden svenska kommersiella fastighetssektorn, som historiskt sett har nyttjat obligationsmarknaden förderas juniora finansiering - en marknad som för många bolag har blivit oåtkomlig. Efter tidigareekonomiska kriser som resulterat i ett ökat antal nödlidande lån, behöver dessutom bankmarknadenverktyg för att hantera deras interna balansräkningar med anledning av kommande regulatoriskaförändringar som träder i kraft. Värdepapperisering kan vara ett attraktivt verktyg för banker att delarisk med investerare, uppnå kapital-lättnad, och därmed förbättra effektivitet och lönsamhet ikapitalallokering. Värdepapperisering har stor potential att fungera som ett effektivt verktyg för attmöjliggöra de stora infrastrukturprojekt som krävs för den gröna omvandlingen, genom attkapitallättnader från värdepapperisering av bruna tillgångar öronmärks till grön utlåning. Historiskt setthar värdepapperisering varit förknippad med en viss mängd socialt stigma på grund av dess delvisasynonymitet med den stora finanskrisen 2008. Efter finanskrisen uppkom en mängd nya regleringargentemot bankmarknaden och värdepapperisering för att i makro-syfte verka som en försiktighetsåtgärd,vilket därav medför en lägre risk än innan krisen. Denna studie har utforskat den nordiska marknaden för värdepapperisering, med emfas på den svenskamarknaden. En semistrukturerad intervjumetod har använts för att täcka djupet av kunskap hosrespondenterna, som har inhemsk och/eller internationell erfarenhet av värdepapperisering. Demedverkande respondenterna täcker perspektiven: banker och/eller personer som har erfarenhet av attstrukturera värdepapperiseringar, finansiella rådgivare till alternativa finansieringsstrategier, investeraresom investerar i värdepapperiserade produkter, samt det regulatoriska perspektivet. Resultatet av denna studie visar att den nordiska marknaden för värdepapperisering, med dess fåintressenter och låga transaktionsvolymer, ligger i efterkant jämfört med den europeiska ochamerikanska marknaden. Inom Norden finns dock signifikanta skillnader, där Danmark och Finland ärmer sofistikerade inom området än vad Sverige är. De stora anledningarna till att de svenskastorbankerna inte har använt detta verktyg är sannolikt på grund av en avsaknad av vilja samt eventuellaefterkommande resultat, det vill säga en avsaknad av sänkta kapitalkrav. Medan andra tillgångsklasser,exempelvis: konsumentkrediter; billeasing, och; nödlidande lån, har värdepapperiserats i Sverige kaninte denna studie fastställa att fastigheter skulle bli lika framgångsrikt. Detta eftersom svenska bankeranvänder säkrade obligationer för deras finansiering av fastigheter, och på grund av Finansinspektionenssyn på återflödesrisk. Det finns tecken på att den svenska värdepapperiseringsmarknaden ökar i volym,om så från en låg utgångspunkt. För att värdepapperisering ska bli mer nyttjat krävs stora förändringarbåde från ett bankperspektiv och ett regulatoriskt perspektiv.