No description available.

Vårdprevention är ett viktigt koncept inom vården som visar hur synen på arbetssätt borde förändras för att klara vårdens framtida utmaningar med tanke på det åldrande samhället. Senior alert, som är ett av de största kvalitetsregistren i Sverige, jobbar ständigt med att stödja vårdprevention genom att erbjuda olika typer av tjänster till deras användare i form av digitala utbildningar, webbinarier, rapporter, coaching och support.    Syftet med undersökningen är att ta reda på hur nöjda användarna är med kvalitetsregistret Senior alerts tjänster och hur deras tjänster upplevs ute i verksamheterna. För att ta reda på detta genomförde vi en kvantitativ undersökning i form av en webbenkät som innehöll frågor om nöjdhet samt fritextfrågor där förslag för förbättring och synpunkter kunde fyllas i.    Resultatet av undersökningen visar att Senior alerts användare är nöjda eller mycket nöjda med registrets tjänster. Angående Senior alerts utbildningsutbud tycker användarna att utbildningarna gav dem en fördjupad förståelse om vårdprevention, där e-lärande användes i verksamheter för att utbilda personalen inom området. Dessutom hjälpte rapporterna användarna att upptäcka risker och planera sina förbättringsarbeten. I undersökningen framkom det att en stor del av användarna inte vet om de individuella coachingtillfällen som erbjuds av Senior alert. Önskemål om förändringar var bland annat att koppla Senior alert till journalsystemet, att förenkla systemet och skapa möjligheter för samarbete mellan användarna, att införa specifika tekniska förändringar i registret och att utöka supportens telefonöppettider. / Preventative care is an important concept in healthcare that shows how the way of working should change to meet the future challenges of healthcare in an ageing society. Senior alert, which is one of the largest quality registries in Sweden, is constantly working to support preventative care by offering different types of services to their users in the form of digital training, webinars, reports, coaching and support.    The purpose of the survey is to find out how satisfied users are with the services of the Senior alert’s quality registry and how their services are perceived in units. To find out that, we conducted a quantitative survey in the form of an online survey containing questions about satisfaction and free text questions where suggestions for improvement and comments could be filled in.    The results of the survey show that Senior alert's users are satisfied or very satisfied with the services of the registry. Regarding the Senior alert's online training program, users think that the training gave them a deeper understanding of preventative care, when e-learning was used in units to employee training. In addition, the reports helped users to identify risks and plan improvements. The survey revealed that a large part of users is unaware of the individual coaching opportunities offered by Senior alert. Desired changes included linking Senior Alert to medical record systems, simplifying the system and creating opportunities for collaboration between users, introducing specific technical changes to the registry and expanding support phone hours. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

<p>Examen i Vårdadministration, YH-utbildning: 20 yh-poäng</p>

Swedish healthcare faces several significant challenges, including increased waiting times and a shortage of healthcare staff. These challenges necessitate efficient resource utilization to optimize operations. One strategy to address these challenges is through improvement work, which involves identifying and remedying shortcomings in the healthcare system. Despite prior research that has developed multiple improvement models, this study observed a lack of specific guidelines for improvement work in healthcare. Moreover, although a substantial amount of data is collected within healthcare, it was found that this data is not always fully utilized as a basis for decision-making. Therefore, this study aims to investigate how data-driven improvement work can be facilitated within healthcare. To achieve this objective, information about existing improvement methods, data management, and strategies was gathered. This information was used as the basis for identifying methods that can facilitate improvement work in healthcare. Additionally, a case study was conducted at an Ear, Nose, and Throat-clinic within Region Östergötland to provide concrete insight into how improvement work can be initiated. The study also resulted in the development of a productivity measure to analyze how new outcome variables can be developed based on existing data in healthcare. The case study also laid the groundwork for future improvement efforts at the clinic. Interviews were also conducted with various healthcare professionals about their experiences with improvement work, strategies, and data usage. The analysis of the case study and interviews emphasized the need for clearer structures for improvement work, where decisions are based on data and patients’ needs are considered. The study led to the development of the BOTA model, which aims to facilitate improvement work within healthcare. The model serves as a tool to guide healthcare organizations through structured improvement processes. BOTA is designed to be easy to implement, fulfilling the study’s aim of creating a method to facilitate improvement work within healthcare. / Svensk hälso- och sjukvård står inför flera betydande utmaningar, inklusive ökade väntetider för vård och brist på vårdpersonal. Dessa utmaningar kräver en effektiv resursanvändning för att optimera verksamheten. En strategi för att möta dessa utmaningar är genom förbättringsarbete, vilket innebär att identifiera och åtgärda brister i verksamheten. Trots tidigare forskning som har utvecklat flera modeller för förbättringsarbete, har denna studie observerat en brist på specifika riktlinjer för förbättringsarbete inom hälso- och sjukvården som är enkla att tillämpa i praktiken. Vidare samlas en betydande mängd data in inom sjukvården, men det observerades att denna data inte alltid utnyttjas fullt ut som grund för beslutsfattande. Denna studie syftar därför till att undersöka hur datadrivet förbättringsarbete kan underlättas inom sjukvården. För att uppnå detta syfte samlades information om befintliga metoder inom förbättringsarbete, datahantering och strategier. Denna information användes som grund för att identifiera metoder som kan underlätta förbättringsarbete inom sjukvården. Dessutom utfördes en fallstudie på en Öron-, näs- och halsklinik inom Region Östergötland för att ge konkret insikt i hur förbättringsarbete kan initieras. Studien resulterade även i framtagningen av ett produktivitetsmått för att analysera hur nya resultatvariabler kan utvecklas baserat på befintlig data inom sjukvården. Fallstudien bidrog också till att lägga grunden för framtida förbättringsarbete på kliniken. Intervjuer genomfördes även med olika yrkesgrupper inom sjukvården om deras erfarenheter av förbättringsarbete samt strategi- och dataanvändning. Analysen av fallstudien och intervjuerna betonade behovet av tydligare strukturer för förbättringsarbete där beslut grundas på data och där patienternas behov beaktas. Resultatet av studien ledde till utvecklingen av modellen BOTA, som syftar till att underlätta förbättringsarbete inom vården. Modellen fungerar som ett verktyg för att leda sjukvårdsverksamheter genom förbättringsarbete på ett strukturerat sätt. BOTA är utformad för att vara enkel att implementera, vilket uppfyller studiens syfte att skapa en metod för att underlätta förbättringsarbete inom sjukvården.

Yes / Purpose: Although urgent primary eye care schemes exist in some areas of England, their current safety is unknown. Accordingly, the aim of the present study was to quantify the clinical safety and effectiveness of a COVID-19 Urgent Eyecare Service (CUES) across Luton, Bedford, Hull, East Riding of Yorkshire and Harrogate. Methods: Consenting patients with acute onset eye problems who had accessed the service were contacted to ascertain what the optometrist’s recommendation was, whether this worked, if they had to present elsewhere and how satisfied they were with the CUES. Results: 27% (170/629) and 6.3% (28/445) of patients managed virtually and in person, respectively, did not have their acute eye problem resolved. Regression analysis revealed that patients who attended a face-to-face consultation were 4.66 times more likely to be correctly managed (Exp (β) = 5.66), relative to those managed solely virtually. Optometrists phone consultations failed to detect conditions such as stroke, intracranial hypertension, suspected space occupying lesions, orbital cellulitis, scleritis, corneal ulcer, wet macular degeneration, uveitis with macular oedema and retinal detachment. Of referrals to hospital ophthalmology departments, in total, 19% were false-positives. Patients, however, were typically very satisfied with the service. Uptake was associated with socio-economic status. Conclusion: The present study found that a virtual assessment service providing optometrist teleconsultations was not effective at resolving patient’s acute-onset eye problems. The range and number of pathologies missed by teleconsultations suggests that the service model in the present study was detrimental to patient safety. To improve this, optometrists should follow evidence based guidance when attempting to manage patients virtually, or in person. For example, patients presenting with acute-onset symptoms of flashing lights and/or floaters require an urgent dilated fundus examination. Robust data collection on service safety is required on an ongoing basis. / The full-text of this article will be released for public view at the end of the publisher embargo on 10 Nov 2022.

Background: The Dental and Pharmaceutical Benefits Agency (TLV) decides what prescription drugs should be included in the Swedish high-cost protection. For drugs to be included, TLV requires that they achieve a reasonable balance between health effects and costs. This requirement is operationalized as Cost-Effectiveness Thresholds(CETs) that vary with disease severity and represent the maximum tolerated cost per unit of health. Objectives: To investigate how close to the CETs pharmaceutical producers set their prices, and if they act on opportunities to raise them when permitted by higher disease severity. Methods: I reviewed 335 of TLV’s publicly available reimbursement decisions between 2017 and 2024 and extracted Incremental Cost-Effectiveness Ratios (ICERs) where available (n = 91) along with TLV’s severity classifications. These were analyzed descriptively and with an Ordinary Least Squares (OLS) model explaining ICERs with severity classifications. In extended OLS models, I added a dummy variable indicating whether a drug had previously been approved for subsidy, and another to control for systematic differences in ICERs between drugs approved for restricted and general subsidy. Results: Pharmaceutical producers do not price to the CETs, but ICERs increase significantly with severity. Previous subsidy approval was negatively associated with ICERs whereas being approved for restricted subsidy was associated with a higher ICER, but both dummies were statistically insignificant. Additionally, a majority of ICERs were higher than previous estimates of the healthcare system’s marginal cost for producing a unit of health. Key Implications: Reimbursement authorities like TLV should expect pharmaceutical producers to act on opportunities to raise prices when weighing additional benefits and cost-savings into their reimbursement decisions. However, researchers should be careful to assume that producers will price to CETs when developing theoretical frameworks. Furthermore, TLV should consider revising their CETs to reflect the opportunity cost of healthcare to avoid incurring net health losses to society

This dissertation is about outreach care service in the Czech republic, its history and present situation including the history of legislation. The next mention is about standards of quality social services which are legal obligation. The significant part is to treatise of emergency situations in care service in close link to care service and its survey of its frequency of approaches of carers workers and their solutions. In conclusion there is an aim to suggest universal set of methods how to deal with these situations.

Bakgrund: Risken att insjukna i depression vid något tillfälle i Sverige, ligger på cirka 23 procent för män och cirka 31 procent för kvinnor. Efter första episoden av depression, ligger risken för att återinsjukna på cirka 50 procent. När en förälder har drabbats av depression, kan det påverka övriga familjemedlemmar, då det oftast är någon av föräldrarna som har det största ansvaret inom familjen och för ekonomin.Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser av att leva med en förälder som har depression.Metod: En systematisk litteraturstudie med induktiv ansats har använts. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades och kvalitativ innehållsanalys beskriven av Lundman &amp; Hällgren Graneheim användes vid analysen.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Behov av copingstrategier, Olika insikter, En förändrad tillvaro och Behov av hjälp. Barn som distanserade sig från sin förälder, upplevde det som ett sätt att skydda sig själva. En del barn hade dålig insikt om förälderns depression, de berättade att de inte märkte att något annorlunda eller fel. Barn anpassade sig efter situationen och utvärderade effekten av sin anpassning, de justerade sina handlingar efter det. Familjen samtalade sällan om förälderns depression och barnen fick inte någon information.Slutsats: Barn distanserade sig i både positiv och negativ bemärkelse. Vissa barn hade insikt i förälderns depression och anpassade sig utefter den, medan andra förnekade dess existens eller inte förstod sjukdomen. Barnen fick ett ökat ansvar i hemmet vilket resulterade i ett försämrat mående. En positiv aspekt var att vissa barn hävdade att de hade blivit starkare som person och fått mer empati för andra människor. Den allmänna sjukvården hade otillräcklig kunskap och resurser vid bemötande av barn som anhörig, vilket kan åtgärdas med mer utbildning och vidare forskning av problemområdet.

Bakgrund: Varje år dör omkring 90 000 personer i Sverige och de flesta har behov av palliativ vård. Den enskilde individen skall i största möjliga mån få avgöra om denne vill dö hemma eller inom den slutna vården. Historiskt sett har den palliativa vården behandlat personer med cancersjukdom men har med tiden utvecklats till att behandla flera typer av sjukdomstillstånd. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur vuxna patienter upplever den palliativa vården i hemmet, samt att studera de valda artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Föreliggande studie har en deskriptiv design. Studiens resultat baseras på elva vetenskapliga artiklar, tio med kvalitativ ansats och en med mixad ansats. Samtliga artiklar granskades av båda författarna och färgmarkerades beroende på innehåll. Artiklarna identifierades genom databaserna Cinahl och Pubmed. Huvudresultat: Den palliativa vården i hemmet upplevdes till stor del som positiv av patienterna. Det värderades högt att ha sina närstående nära och att få vistas i sin trygga hemmiljö den sista tiden i livet. Det framkom även att de palliativa patienterna var oroliga över att vara en börda för sina närstående. Genom att ha sjukvårdare i hemmet samt stöd från närstående gavs möjlighet att utföra vardagliga aktiviteter på egen hand, som visade sig generera livskvalitet. Värdighet hos de palliativa patienterna beskrevs genom begreppen integritet, välbefinnande och självbestämmande. God kommunikation och kontinuitet upplevdes som viktiga faktorer för de patienterna. Slutsats: Palliativa patienter som vårdats hemma såg i hög grad positivt på den vård de erhållit. De upplevde att samarbete mellan sjukvården och deras närstående är en förutsättning för trygg vård i hemmet. Hälso- och sjukvård bör prioritera dessa patienters önskan om att få vårdas och dö hemma eftersom detta genererar livskvalitet. Föreliggande studies resultat ger en tydlig indikation på utvecklingsområden inom palliativ vård. / Background: Every year, about 90 000 people in Sweden die and most of them are in need of palliative care. The individual should as far as possible be able to decide if he or she wants to die at home or in hospice care. Historically, palliative care was meant to treat people with cancer but has gradually evolved to treat several types of disorders. Purpose: The purpose of this study was to describe how adults perceive palliative care in their home, as well as to study the selected articles data collection method. Method: The present study has a descriptive design. The study results are based on eleven scientific articles, ten with qualitative approach, and one with a mixed approach. All articles were reviewed by both authors and color marked depending on the content. The articles were identified through databases CINAHL and Pubmed. Main Results: The palliative care at home was perceived largely as positive among patients. It was highly valued having their relatives close and to reside in their familiar home environment at the end of life. It also emerged that the palliative patients were concerned about being a burden to their families. By having paramedics in their home as well as support from relatives they were given the opportunity to be able to handle everyday activities on their own, which turned out to generate quality of life. Dignity of the palliative patients was described by the concepts of integrity, well-being and self-determination. Good communication and continuity was seen as important factors for the patients. Conclusion: Palliative patients who received care at home looked largely positive about the care they received. They felt that the cooperation between health care and their families was essential for safe care in their home. These patients' desire to be cared for and die at home should be a priority as it will lead to increased quality of life. Results of this study gives a clear indication of development areas in palliative care.

Flertalet vårdpersonal inom hälso- och sjukvården kommer på något sätt i kontakt med IT- systemen dagligen, främst genom journalskrivning men även läkemedelshantering och kommunikation med andra yrkesgrupper. Enligt tidigare forskning väntas IT bli starkare i framtiden, det vill säga att det förväntas användas mer i det dagliga arbetet, emellertid uppger vårdpersonal att de upplever svårigheter när de använder systemen i sitt arbete. Systemen saknar lämpliga funktioner som stödjer kliniska uppgifter, vidare kräver systemet att läkare utför samma steg upprepande gånger med alla patienter vilket gör dokumentationen negativt laddat. Vidare får vårdpersonal ont i rörelseapparaten samt svårigheter med stress och trötthet. Syftet med studien är att få svar på om det finns ett samband mellan IT- systemen som används inom hälso- och sjukvården och sjuksköterskors hälsa. Studien har en kvantitativ inriktning, med fokus på enkätutskick på vårdcentraler, mottagningar samt barnavårdcentral runt om i Skåne. Undersökningsgruppen bestod av 93 stycken män och kvinnor i åldrarna 18 år upp till över 55 år som arbetar som sjuksköterskor i skåneregionen. Majoriteten av undersökningsdeltagarna arbetade inom offentlig sektor, vidare använde övervägande antal IT- systemet fler än 16 gånger per dag. Enkäterna fylldes i på plats i verksamheten, även internetenkäter tillämpades som ett alternativ på grund av lättillgängligheten. För att analysera enkätformuläret använde vi oss av en regressionsanalys samt Pearsons korrelationstest. I resultaten kunde vi se att det finns ett samband mellan sjuksköterskors hälsa och användandet av IT- systemen inom hälso – och sjukvården i skåneregionen. Avslutningsvis är studien ett intressant tillägg till den i övrig sparsamma forskningen som använts och finns sedan tidigare, och som visar att IT- miljön måste förbättras för att vårdpersonalen ska bibehålla sin hälsa.