<p>Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ge stöd till anhöriga till patienter inom palliativ hemsjukvård.</p><p>Designen var deskriptiv med en kvalitativ ansats. Informanterna var strategiskt utvalda och bestod av fem sjuksköterskor som arbetade i ett palliativt hemsjukvårdsteam i Upplands län. Bandinspelade personliga intervjuer analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.</p><p>Sjuksköterskorna upplevde att deras arbete kändes meningsfullt och utvecklande. Att arbeta i team var en mycket positiv aspekt. De svårigheter som framkom handlade om att anpassa sig efter olika situationer. Sjuksköterskorna gav stöd till anhöriga främst genom att kommunicera och samtala, samt förmedla trygghet. Det var viktigt att även både verbalt och praktiskt visa anhöriga att det fanns tid även för detta.</p><p>Eftersom det blir allt vanligare med palliativ vård i hemmet och den inte kan ske utan de anhörigas insats är det mycket viktigt att utveckla och optimera sjuksköterskans stöd till dem. Denna studie kan ge en insikt i de problem som finns i anhörigstödet, men även ge en insikt om de organisatoriska och personella insatser som fungerar.</p> / <p>The aim of this study was to investigate nurses' experiences in supporting next of kin to patients in palliative home care.</p><p>The design was descriptive with a qualitative approach. The informants were strategically selected and consisted of five nurses, working in a palliative home care team in Uppland, in Sweden. Tape-recorded personal interviews were analysed with a qualitative content analysis.</p><p>The nurses experienced that their work felt meaningful and developing. To work in a team was a very positive aspect. Difficulties that appeard involved adjusting to different situations. The nurses supported next of kin mainly by communicating and conversing, and mediating safety. It was important to as well both verbally and practically show next of kin that there was also time for this.</p><p>Since palliative care in the home is getting more common, and since it cannot happen without the effort of next of kin, it is very important to develop and optimize the nurses' support to them. This studie can give insight in the problems that exist in this support, but also give insight about the organizational and personal achievements that work.</p>

Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ge stöd till anhöriga till patienter inom palliativ hemsjukvård. Designen var deskriptiv med en kvalitativ ansats. Informanterna var strategiskt utvalda och bestod av fem sjuksköterskor som arbetade i ett palliativt hemsjukvårdsteam i Upplands län. Bandinspelade personliga intervjuer analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Sjuksköterskorna upplevde att deras arbete kändes meningsfullt och utvecklande. Att arbeta i team var en mycket positiv aspekt. De svårigheter som framkom handlade om att anpassa sig efter olika situationer. Sjuksköterskorna gav stöd till anhöriga främst genom att kommunicera och samtala, samt förmedla trygghet. Det var viktigt att även både verbalt och praktiskt visa anhöriga att det fanns tid även för detta. Eftersom det blir allt vanligare med palliativ vård i hemmet och den inte kan ske utan de anhörigas insats är det mycket viktigt att utveckla och optimera sjuksköterskans stöd till dem. Denna studie kan ge en insikt i de problem som finns i anhörigstödet, men även ge en insikt om de organisatoriska och personella insatser som fungerar. / The aim of this study was to investigate nurses' experiences in supporting next of kin to patients in palliative home care. The design was descriptive with a qualitative approach. The informants were strategically selected and consisted of five nurses, working in a palliative home care team in Uppland, in Sweden. Tape-recorded personal interviews were analysed with a qualitative content analysis. The nurses experienced that their work felt meaningful and developing. To work in a team was a very positive aspect. Difficulties that appeard involved adjusting to different situations. The nurses supported next of kin mainly by communicating and conversing, and mediating safety. It was important to as well both verbally and practically show next of kin that there was also time for this. Since palliative care in the home is getting more common, and since it cannot happen without the effort of next of kin, it is very important to develop and optimize the nurses' support to them. This studie can give insight in the problems that exist in this support, but also give insight about the organizational and personal achievements that work.

Bakalauro baigiamojo darbo teorinėje dalyje aptariama paslaugos kokybės teorinė samprata, pristatomi paslaugos kokybės vertinimo teoriniai modeliai ir bendrieji paslaugos kokybės vertinimo kriterijai, kuriais remiantis parengtas tyrimo instrumentas – anketa, skirta vertinti P. Šimulio autoserviso paslaugos kokybę. Empirinėje dalyje pristatomi klientų nuomonės tyrimo rezultatai, kurie atskleidžia autoserviso klientų nuomonę apie techninę, funkcinę ir laukiamą kokybę. Tyrimo rezultatai patvirtina, kad P. Šimulio autoserviso paslaugų kokybė daugumos klientų yra vertinama gerai. Tyrimo metu nustatytos ir tobulintinos paslaugos kokybės sritys (aptarnaujančių darbuotojų kiekis ir jų apranga, darbuotojų mokėjimas pripažinti klaidą ir įmonės kainodaros sistema), kurias, remiantis vertinimo rezultatais, rekomenduojama gerinti. Darbą sudaro trys pagrindinės dalys: įvadas, teorinės dalis, empirinė – praktinė dalis, išvados ir rekomendacijos, literatūros sąrašas. Darbe yra aštuonios lentelės, 26 paveikslai. Atskirai pridedami šeši priedai. Darbo apimtis 67 p. teksto be priedų. / The theoretical conception of service quality is discussed in this final work of bachelor degree as well as the theoretical models of evaluation of service quality and overall criteria of evaluation of service quality are introduced in this paper. The instrument of this survey, the questionnaire, which was designed to evaluate the service quality of the P. Šimulis car care service centre, was based on them. The results of the clients’ opinions survey that show the service consumers’ views on technical, functional and expected quality are presented in the empirical part of the work. The obtained results confirm that the major part of the clients appreciate quality of service supplied by the P. Šimulis car care service centre. The improvement areas in quality of service (such as the quantity of operating personnel and their appearance, willingness to acknowledge their mistakes and the pricing system of the company) were identified during the survey and according to the evaluation of the results they should be improved. This final work consists of three main parts: introduction, theoretical part, empirical – practical part, conclusions and recommendations and the list of literature used. There are 8 tables and 26 pictures represented in this work. 6 annexes are listed separate. The bachelor paper consists of 67 pages excluding annexes.

Darbo tikslas - ištirti privačios ir VŠĮ (viešoji įstaiga) pirminės sveikatos priežiūros paslaugas teikiančios įstaigos personalo požiūrį į kokybės vadybos sistemos įgyvendinimą. Uždaviniai: išsiaiškinti sveikatos priežiūros įstaigos darbuotojų dalyvavimą įgyvendinant kokybės vadybos principus; nustatyti nepageidaujamų įvykių valdymą ir registravimą sveikatos priežiūros įstaigoje personalo požiūriu; ištirti medicinos personalo požiūrį į pokyčius sveikatos priežiūros įstaigoje kokybės vadybos sistemos įdiegimo laikotarpiu. Tyrimo metodika. 2014 m. vasario - balandžio mėn. atlikta anketinė apklausa. Apklausti 248 darbuotojai, dirbantys VŠĮ ir privačioje pirminės sveikatos priežiūros įstaigoje. Anketinių duomenų analizei naudota statistinė programa SPSS 17.0. Rezultatai. 95,8 proc. apklaustųjų žino, jog jų įstaigoje yra įdiegta kokybės vadybos sistema, o 59,1 proc. yra ja visiškai patenkinti. 87,9 proc. apklaustųjų vykdo dokumentuotas procedūras ir laikosi patvirtintos tvarkos, o 9,8 proc. tyrimo dalyvių kokybės vadybos sistemos tobulinime nedalyvauja. 45,5 proc. respondentų nori dalyvauti įstaigos kokybės valdyme. Didžioji dauguma nurodo, kad nepageidaujamų įvykių (NĮ) registravimas, priežasčių analizavimas padeda nustatyti problemas (94,9 proc.) ir mažina galimų neatitikčių skaičių (94,7 proc.). 87,2 proc. teigia, kad NĮ registracija gerina teikiamų paslaugų kokybę ir didina pacientų saugumą (88,2 proc.), tačiau nedaug įtakoja gerinant darbo aplinką darbuotojams (67,3 proc... [toliau žr. visą tekstą] / Aim of the study - to explore the attitude of private and PI (Public Institution) of Primary Health Care Institution‘s personnel towards the implementation of Quality management system. Objectives: to determine the participation of Health Care Institution‘s personnel in the implementation of Quality management principles; to determine the management and registration of Adverse Events at Health Care Institution according to its personnel, to explore medical personnel‘s attitude towards the changes at Health Care Institution during the implementaiotn of Quality management system. Methods. A questionnaire survey was conducted in February – April 2014. 248 public and private Primary Health Care Institution employees were interviewed. Questionnaire data analysis was performed using SPSS 17.0 statistical software. Results. 95.8 % of respondents know that a Quality management system has been implemented at their Institution, while 59.1 % are completely satisfied with it. 87.9 % of the respondents exercise documented procedures and follow the approved order and 9.8 % of study participants do not take part in the improvement of Quality management system. 45.5 % are willing to participate in the management of Institution‘s quality. The vast majority states that the recording of Adverse Events as well as reason analysis help to identify the problems (94.9 %) and reduce the number of potential discrepancies (94.7 %). 87.2 % affirm that Adverse Event registration improves service... [to full text]

Top-down, centralised approaches to reform of mental health services implemented over the past 15 years in Australia have failed to achieve the widely shared aim of comprehensive, integrated systems of care. Investment to date has focused on the development and integration of specialist mental health services and primary medical care, and evaluation research suggests some progress. Substantial inadequacies remain however in the comprehensiveness and continuity of care received by people affected by mental health problems, particularly in relation to social and psychosocial interventions. Intersectoral collaboration that includes the diverse range of non-medical primary health and social care services is one of the most fundamental remaining challenges facing mental health system reform.

I Sverige har det i många år rapporterats från olika arbetsgivare att bristen är stor på sjuksköterskor inom vården då det är svårt att rekrytera både nyutexaminerade och erfarna sjuksköterskor. Hela nio av tio arbetsgivare uttrycker stora svårigheter med att rekrytera sjuksköterskor. Nio av tio sjuksköterskor utbildar sig till sjuksköterska i syfte att arbeta med att hjälpa människor, och upplever detta som meningsfullt. Varför sjuksköterskor väljer att lämna sin arbetsplats eller väljer att helt sluta som sjuksköterskor beror på många olika skäl, så som överansträngning/utbrändhet, låg lön, bristande chefskap/organisation, bristande arbetsvillkor samt personlig utveckling. Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) ligger i Borås och har under de senaste åren haft problem med att behålla och rekrytera sjuksköterskor. Detta har inneburit att sjukhussängar och hela avdelningar har fått stängas. Syftet med studien var att ta reda på av vilka orsaker har grundutbildade sjuksköterskor på SÄS 2017 valt att avsluta sin anställning på sjukhuset? Studien är en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats och syftar till att ge klarhet i varför sjuksköterskor väljer att avsluta sin anställning på SÄS. Studien visar att orsakerna till att så många sjuksköterskor som slutat på SÄS under perioden 2017 i första hand beror på hög arbetsbelastning, tungt arbete, samt att sjuksköterskorna upplevde att deras arbetsområde låg utanför deras kompetens. Näst största anledningen till att sjuksköterskorna slutade var upplevelsen av låg lön/löneutveckling och arbetstider.

Övervikt och fetma är ett stegrande globalt problem och dess följdsjukdomar riskerar att ge negativa konsekvenser både på individ- och samhällsnivå. Högt blodtryck, höga blodfetter och högt blodsocker är endast en del av de konsekvenser dessa tillstånd för med sig. Att gå ned i vikt handlar inte enbart om kost- och motionsvanor utan beror till stor del på individens motivation. Vad som motiverar en patient är individuellt men sjuksköterskans bemötande är för drabbade patienter betydande och i vissa fall avgörande. Syfte: Studiens syfte var att belysa vuxna patienters och allmänsjuksköterskans upplevelser av faktorer som motiverar patienten i en viktnedgångsprocess.Metod: Studien är en kvalitativt utförd litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. Studien har utgått från en induktiv ansats där författarna använt en manifest innehållsanalys för dataanalys. Resultat: Patienternas motivationsfaktorer skiljde sig åt men gemensamt för många var problematiken att bibehålla motivationen över tid. Motivationsfaktorerna delades in i fyra kategorier där patienter som ansåg sjuksköterskan och vårdprofessionen spela en väsentlig roll blev framträdande. Slutsats: Patienter med övervikt och fetma vet ofta hur de borde gå tillväga för att gå ned i vikt, och framförallt hur de inte borde göra. Trots detta ökar övervikt och fetma i samhället. Med vetskapen att livsstilsförändringar kräver motivation behöver sjuksköterskan delvis skifta sitt fokus från kost- och livsstilsrekommendationer till förmån för ett mer individanpassat förhållningssätt fokuserat på att motivera patienterna.

Bakgrund: Det finns omfattande belägg om nutritionens betydelse för äldres hälsa och livskvalitet. För äldre patienter som bor på äldreboenden förekommer undernäring och ofrivillig viktnedgång vilket kan leda till ökade komplikationer såsom fall, trycksår och dödlighet.Syfte: Syftet i denna uppsats består av två delar. Syfte i det genomförda förbättringsarbetet: Att alla patienter på Solgården erbjuds bästa möjliga förutsättningar för att inta en god och näringsriktig kost. På lång sikt är målet att alla patienter ska ha ett gott nutritionsstatus. Syftet med studien av förbättringsarbetet: var att beskriva om och i så fall på vilket sätt personalen upplevde att förbättringsarbetet resulterade i förbättringar (i vården) för personer med demenssjukdom samt beskriva hur personalens erfarenheter av förbättringsarbetet kan bidra till förbättrad nutritionsvård för personer med demenssjukdom.Metod: Förbättringsarbetet genomfördes utifrån Nelson, Batalden och Godfreys (2011) Improvement ramp. I studien användes fallstudie med kvalitativ, induktiv metod och datainsamlingen bestod av intervjuer.Resultat: Förbättringsarbetets resultat visade att andelen mellanmål som innehöll tillräckligt mycket kalorier ökade och att journalförda viktuppföljningar gjordes i högre utsträckning. Studiens resultat bestod av fem kategorier som beskrev erfarenheter av förbättringsarbetet och på vilket sätt det upplevdes ha resulterat i förbättringar för patienterna.

Submitted by ANA PAULA FRENEDA DE FREITAS null (paulinha_botu@yahoo.com.br) on 2017-04-20T19:28:12Z No. of bitstreams: 1 Ana Paula Freneda de Freitas-Mestrado - 20-04 16-23.pdf: 1975497 bytes, checksum: 538f1ae49b2910f4b92b34b169bed6bc (MD5) / Approved for entry into archive by Luiz Galeffi (luizgaleffi@gmail.com) on 2017-04-25T18:16:35Z (GMT) No. of bitstreams: 1 freitas_apf_me_bot.pdf: 1975497 bytes, checksum: 538f1ae49b2910f4b92b34b169bed6bc (MD5) / Made available in DSpace on 2017-04-25T18:16:35Z (GMT). No. of bitstreams: 1 freitas_apf_me_bot.pdf: 1975497 bytes, checksum: 538f1ae49b2910f4b92b34b169bed6bc (MD5) Previous issue date: 2017-02-22 / Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado de São Paulo (FAPESP) / Introdução: Acesso e acolhimento são elementos essenciais para que se possa intervir de forma satisfatória no estado de saúde da população. A literatura nacional traz poucos estudos abordando o acesso aos serviços e cuidado com a saúde entre mulheres que fazem sexo com mulheres (MSM). Objetivo: Analisar o acesso a serviços de saúde e o cuidado com a saúde sexual e reprodutiva de mulheres que fazem sexo com mulheres, sob o enfoque das políticas públicas de saúde. Método: Estudo observacional, transversal, descritivo e analítico que integra estudo mais amplo sobre acesso a serviços de saúde e saúde sexual e reprodutiva de MSM. A amostra intencional de 149 MSM foi constituída por meio da Técnica de Amostragem Bola de Neve (a Andreia pediu para retirar, acho melhor manter) indicação de profissionais de saúde e liderança LGBT (de Lésbicas, Gays, Bissexuais, Travestis e Transexuais) por procura espontânea, a partir da divulgação do projeto nas redes de sociabilidade, comunicação de massa, serviços de saúde e grupos de ativismo. As variáveis estudadas foram: sociodemográficas, consumo de substâncias, comportamento e práticas sexuais, clínico-ginecológicas e reprodutivas, relacionadas ao acesso a serviços de saúde e a variável desfecho foi escore de cuidado com a saúde sexual e reprodutiva. Os dados foram obtidos pelas pesquisadoras envolvidas no estudo mãe, de janeiro de 2015 a dezembro de 2016, por meio da aplicação de um questionário, exame ginecológico para o diagnóstico de HPV (Papiloma Vírus Humano), Chlamydia Trachomatis, Neisseria Gonorrhoeae e Trichomonas Vaginalis e coleta de sangue periférico para diagnóstico das infecções pelo HIV (Vírus da Imunodeficiência Humana), Vírus da Hepatite B, e Sífilis. Para análise dos dados empregou-se a estatística descritiva e as associações foram verificadas pelo teste de Qui Quadrado, por meio de ajustes de modelos de regressão linear, com resposta normal e de regressão linear múltipla. Resultados: Predominaram as mulheres brancas (74,5%), não unidas (73,2%), que tinham atividade remunerada (73,2%), alguma religião (74,5%) e com oito anos e mais de estudo concluídos (96,0%). A mediana de idade foi de 27 anos (18-62) e a renda familiar per capita de R$1.000,00 (133,33-15.000,00). A maioria tinha histórico de relacionamento sexual com homens durante a vida (74,2%) e, no último ano, apenas com mulheres (77,2%). A maioria utilizava o serviço público de saúde (84,0%), procurava Unidades Básicas de saúde (70,5%) e pronto-socorro (67,8%), somente quando adoeciam/sentiam algum desconforto (70,0%) e 47,6% não revelavam a prática sexual com mulheres para os profissionais de saúde. As dificuldades/barreiras encontradas na procura por serviços de saúde e/ou no atendimento dos profissionais e/ou à satisfação de necessidades pelos serviços foram relatadas por 77 (51,7%) mulheres, sendo que 66,1% delas relacionaram-se à estrutura e organização dos serviços de saúde e 33,9% à relação profissional de saúde-usuário. A mediana do escore de cuidado com a saúde sexual e reprodutiva foi de 4 pontos (0-7), tendo em vista que este poderia variar de 0-8 pontos. A maioria das mulheres não realizava atendimento ginecológico anual (54,4%), não estava com a Citologia Oncótica em dia (63,1%), tinha relação sexual após o consumo de álcool e/ou drogas ilícitas (71,8%), não utilizava preservativo nas relações sexuais anais e vaginais (87,9%), e tinha diagnóstico de alguma IST( Infecção Sexualmente Transmissível) (51,7%) e, 47,0% não havia realizado sorologia para IST/aids. A maioria das mulheres era tabagista (55,0%) e 34,9% utilizavam drogas ilícitas. As variáveis independentemente associadas ao escore de cuidado com a saúde sexual e reprodutiva foram idade, utilização de tabaco, de drogas ilícitas, ter se relacionado sexualmente com seis ou mais mulheres na vida, relação sexual após uso de álcool e/ou drogas ilícitas e uso de preservativo em todas as relações sexuais anais e vaginais. Não houve associação entre ter ou não histórico de relação sexual com homens na vida ao escore de cuidado. Diante dos resultados obtidos na presente investigação realizou-se duas oficinas de sensibilização dirigidas aos profissionais de saúde de todas as categorias, atuantes na Atenção Básica do município de Botucatu. Estas tiveram por objetivo a sensibilização dos profissionais sobre as necessidades de saúde de MSM e proporcionar reflexão referente as suas práticas em relação a esse grupo. Foram propostas várias estratégias pelos participantes como: educação permanente de todos os profissionais e educação em saúde voltada à população em geral, acerca desta temática, revisão de instrumentos de sistematização, utilizados na assistência, que favoreçam a revelação da prática sexual com mulher e organização e distribuição de material educativo sobre cuidado com a saúde para MSM, dentre outras. Conclusão: Apesar de a maioria das MSM terem acesso aos serviços de saúde, apresentaram muitas lacunas no cuidado com a saúde sexual e reprodutiva, apontando para vulnerabilidade individual, social e programática às IST, comprovada pela elevada prevalência desses agravos. Necessidades de saúde específicas deste grupo podem deixar de estar sendo identificadas e abordadas pelos profissionais de saúde, uma vez que grande parte delas não revelou a prática sexual com mulher. Desta forma, o presente estudo vem contribuir para o planejamento de ações mais abrangentes, voltadas à promoção da saúde integral de mulheres que fazem sexo com mulheres, à medida que aponta contexto de vulnerabilidade e de necessidades, relativas à saúde sexual e reprodutiva de mulheres, residentes no interior do Estado de São Paulo. / Introduction: Before proposing any intervention to improve health services of a given population, it is essential that health care is provided and the population is able to access these services. In this regard, there is a gap in the literature related to the access to health care among Brazilian women who have sex with women (WSW). Objective: The study presented here analyses the access to health services and the care given to these women, mainly concerning reproductive and sexual health. It focuses on public health policies. Methods: This study was based on the analyses of observational, transversal and descriptive studies, which are part of a research project that investigates the access that WSW have to health services, mainly reproductive and sexual health care. The sample size of 149 women was achieved through chain referral sampling mode. The participants where indicated by health professionals or LGBT activists (lesbian, gay, bisexual, transvestite and transgender). Also, some participants were volunteers interested in the project as it was promoted in social media, mainstream media, through healthcare service and activism groups. The variables in study were the following: socio-demographics, drugs consumption, behavioural, sexual practices, clinical-gynaecologist and reproductive, and those related to access to health services. The outcome variable was the reproductive and sexual health care score. The data was gathered by the researchers in the main research project during two-year period - from January 2015 until December 2016 - who applied a questionnaire, combined with gynaecologic exam and blood test used to detect infections of HIV (Human immunodeficiency virus), hepatitis B virus, HPV (Human papillomavirus), Chlamydia trachomatis, Neisseria gonorrhoeae, Trichomonas vaginalis and syphilis. Descriptive statistics was used to analyse the data, the associations were verified by Chi-squared test, using linear regression modelling with normal and multiple linear regression responses. Results: The data analysis showed the predominance of white women (74,5%), single (73,2%), employee (73,2%), religious (74,5%) and who had been educated during eight or more years (96,0%). The median age of the participants was 27 years old (18-62) and the family monthly income of R$1.000,00 (133,33 - 15.000,00). The majority had had men sexual partners previously (74,2%) but, in the last year woman partners only (77,2%). The majority used the public health services (84,0%), used Health Care Units (70,5%) and Hospital Emergency Units (67,8%), only when had an illness or some type of discomfort (70,0%) and 47,6% did not disclose their sexual preferences and practices to health professionals. Seventy seven women (51,7%) reported some kind of difficulties or barriers they found when seeking for health services; when being attended by health professionals and/or regarding having their needs fulfilled by the health services. Most of the barriers (66,1%) were related to the organizational structure of the health services provided, whilst 33,9% were related to the health care professional and the health care patient. The median of reproductive and sexual health care score was four points (0-7), considering that the score could vary between 0-8 points. Annual gynaecologic appointment/or exam were neglected by the majority of the women (54,4%); others did not have a valid cervical smear test (63,1%); the majority had sexual relations after alcohol and/or drugs consumption (71,8%); most did not use any preservatives in sexual relations, whether anal or vaginal (87,9%); more than a half (51,7%) had been diagnosed some kind of STI (Sexually Transmitted Infections) and; 47,0% did not take serologic blood tests to identify STI/ AIDS. It was observed among the participants a high percentile of smoker women (55,0%) and drugs users (34,9%). The independent variables associated with reproductive and sexual health care score were: age; whether they smoke; whether they use drugs; had sex with six or more women; had sexual relations after alcohol and/or drugs consumption; and, the use of preservatives in sexual relations, whether anal or vaginal. It was not found a correlation between had had men sexual partners previously and the care score. Following the analysis of the results of the present investigation, two workshops were organised targeted at health care professionals of different organisational levels of Basic Care in Botucatu municipality. The workshops were conducted to promote the health needs of WSW and to discuss the current practices related to this group. Several strategic actions were proposed by the participants of the workshop, among them were: continuous information and training to health care professionals; dissemination of WSW health care needs to wide population; review of instruments and data systematisation used to assist WSW that support the women to feel comfortable to talk about their sexual practices; organisation and distribution of informative material regarding WSW health and care. Conclusion: Although the majority of the WSW has access to health services, they did not fulfil their needs regarding reproductive and sexual health care. Therefore, they were individually, socially and programmatically vulnerable to STI, which was reflected in the high prevalence of STI among the participants. Their health care needs possibly can be neglected by health care professionals, as the majority of WSW did not reveal their sexual practices to them. In this way, by contextualising the vulnerability and needs related to reproductive and sexual health of women living in the country side of Sao Paulo province, the present study contributes to the planning of strategic actions to promote the health care services target at women who have sex with women. / FAPESP: 2015/14769-0

2011 skrevs den nationella värdegrunden i socialtjänstlagen. Med denna bestämmelse skulle det bli tydligare med de etiska normer och värden som skulle ligga till grund för vård-och omsorgen i Sverige. Värdegrundens innehåll handlar om att Sveriges äldreomsorg skall inriktas så att den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Den nationella värdegrunden har nu varit aktiv i åtta år och frågan är om omvårdnadsarbetet genomsyras av dess innehåll gentemot brukaren? Syftet med studien var att undersöka om brukaren anser att beviljade insatser samt dess utförande genomsyras av den nationella värdegrunden. Analysen av framarbetat material har gjorts med kvalitativ innehållsanalys med grund i semistrukturerade intervjuer. I analysen framträdde tre huvudkategorier; välbefinnande, bemötande och självbestämmande. Med efterföljande nio underkategorier; trygghet, god vård, engagerad personal, attityd, kompentens, lyhörd, delaktighet, individanpassning och kontroll. Utifrån dessa kategorier påvisades att graden av delaktighet och självbestämmande hos brukarna varierade. Resultatet visar på att brukaren helst vill välja vilka av omvårdnadspersonalen som skall utföra insatserna. I diskussionen förs fram att respondenterna upplever att de inte alltid är delaktiga i hur och när insatser utförs.