Titel: Ledarskap i krissituationer – att vara chef inom den privata äldreomsorgen 2011-2013. Huvudsyfte: Syftet med studien är att undersöka hur chefer inom den privata äldreomsorgen ser på sitt ledarskap i krissituationer. Huvudfrågan för undersökningen har varit: förändrar chefer i den privata äldreomsorgen sitt ledarskap vid krissituationer, och i så fall hur? Huvudsaklig metod: Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem chefer från tre olika organisationer inom den privata äldreomsorgen. Huvudsakliga resultat: Det råder delade meningar bland de undersökta cheferna om huruvida branschkrisen 2011 innebar förändringar av ledarskapet. Överlag visar mitt resultat att de flesta av cheferna kan peka på faktorer i sitt ledarskap som förändrats i krissituationer. Vidare visar de exempel som angavs att de chefer som ansåg att krisen hade medfört förändringar i deras ledarskap hade gjort det på olika sätt. De chefer som uppgav att de inte gjort förändringar i sitt ledarskap under krisen 2011 motiverade också sina svar på sinsemellan olika sätt. När cheferna tillfrågades mer allmänt om huruvida de upplevt andra kriser under sitt ledarskap angav samtliga att så var fallet och de flesta menade också att dessa kriser hade medfört förändringar i ledarskapet. En av de undersökta cheferna uttryckte att hon inte förändrar sitt ledarskap i egenupplevda kriser. Att några av cheferna uttryckte att de inte upplevde att de förändrat sitt ledarskap i krissituationer förklaras bland annat med att kontexten av ökat tryck inte är obekant för chefer inom den privata äldreomsorgen och att det därmed inte ses som en kris och heller inte påverkar ledarskapet. En annan tänkbar förklaring är att det finns ett strategiskt tänkande kring handlandet i organisationerna som gör att krisen inte påverkar ledarskapet. Studiens nytta: Att bidra med ökad förståelse kring hur chefers ledarskap omformas och påverkas i krissituationer. Att kunna ge en bild av ledarskap och förutsättningarna därikring samt omständigheter knutna till den privata sektorn inom äldreomsorg. / Title: Leadership in crisis situations - being a manager in the private eldercare 2011-2013. Main purpose: The study aims to examine how managers in the private eldercare sees their leadership in crisis situations. The main question for the study was: does managers in the private eldercare make adjustments in their leadership in crisis situations, and if so, how? Methodology: Semi-structured interviews were conducted with five executives from three different organizations in the private eldercare. Main findings: Opinion is divided among the surveyed managers on whether the industry crisis in 2011 resulted in adjustments to the leadership. Overall, my results show that most of the managers can point to factors in their leadership that adapted in crises. Furthermore, the examples stated shows that the managers that felt that the crisis had led to changes in their leadership had done so differently. The executives who said they did not make adjustments in their leadership during the crisis in 2011 also motivated their responses to each other differently. When the managers were asked more generally about whether they had experienced other crises under his leadership all stated that so was the case, and most also felt that these crises had led to adjustments in leadership. One of the surveyed managers expressed that she did not adapt her leadership in own perceived crises. That some of the managers said that they did not feel they adapted their leadership in crisis situations is partly explained by the assumption that a context of increasing pressure is not unfamiliar to managers in the private elderly care and is therefore not seen as a crisis, and do not affect the leadership. Another possible explanation is that there is a strategic thinking about the conduct of the organizations that prevents the crisis from affecting the leadership. Contribution: To contribute to a better understanding of how managerial leadership reshapes and is influenced in crisis situations. To provide a picture of leadership and the conditions therein and circumstances connected with the private sector in the elder care.

Carema Care (numera Vardaga) är ett privat ägt vårdföretag med verksamhet inom äldreomsorgen. Under hösten och vintern 2011 utsattes företaget för en intensiv mediebevakning där de anklagades för besparingar och vanvård. I denna uppsats undersöks Carema Cares externa kriskommunikation under mediedrevet. Kriskommunikationen analyseras utifrån situational crisis communication theory. Teorin beskriver vilka försvarsstrategier som ett företag kan och bör använda för att rädda sitt anseende. Teorin gör gällande att den viktigaste faktorn vid val av försvarsstrategi bör vara typ av kris som uppstått. Studien har utgått ifrån en kvalitativ textanalys med systematiserande frågeställningar och klassificering som tillvägagångssätt. Först analyserades nio nyhetsartiklar för att försöka fastställa vilken typ av kris som ägt rum. Därefter studerades Carema Cares pressmeddelanden för att identifiera vilka försvarsstrategier som Carema Care använt sig av och om dessa överensstämmer med vad som föreskrivs inom situational crisis communication theory. Resultatet visar på att Carema Care inte i något pressmeddelande använt sig av de försvarsstrategier som föreskrivs i situational crisis communication theory. / Carema Care (now by the name Vardaga) is a privately owned company within the field of elder care. During the autumn and winter of 2011, the company was the focal point of an intense media reporting. The company was accused of budget cuts and neglected care. This thesis investigates the external crisis communication from Carema Care during the intense media reporting. The crisis communication is analyzed using situational crisis communication theory. The theory describes which crisis response strategies that a company can and shall use when faced with a crisis in order to restore its image. The theory claims that the most important factor when choosing crisis response strategy is what type of crisis that has occurred. The investigation was carried out using qualitative text analysis, more specifically the method systematic questions and classification was used. In the first step, nine news articles were analyzed in order to determine what type of crisis that had occurred. In the second step, the press releases following each news article were analyzed in order to determine what response strategy that had been used and how it compared to what the theory recommended. The study shows that Carema Care did not use the response strategy recommended from situational crisis communication theory in any of its press releases.