This thesis deals with a set of compositions by C. P.E. Bach, referred to as "The Last Fourteen Rondos". Thirteen of these are contained in the collections of sonatas, fantasias and rondos for connoisseurs and music lovers. The fourteenth is a separate work, entitled "The Farewell From a Silbermann Clavier in the Form of a Rondo". After establishing the background and the history of these rondos, the thesis then proceeds to a detailed analysis of the various compositional aspects. First, it tries to explain the overall design of the rondos, a design which differs from that normally associated with rondo form. It then deals with the structure of the thematic material and shows Bach's preference for phrase parallelism and a relatively simple melodic and harmonic outline of the various subjects. Special chapters are devoted to the manner in which C.P.E. Bach treats the musical substance, namely, by means of Variation and by systematic development. A short chapter is then devoted to the fantasia sections, which are included into most of the rondos. It is in the field of harmony where C.P.E. Bach emerges as a most important forerunner of nineteenth century musical trends and, consequently, some detailed analyses form a major portion of the chapter dealing with harmony. Special attention is then given to the various aspects of C.P.E. Bach's style and, in particular, to the pianistic · traits. The thesis ends with a brief survey of the influence which C.P.E. Bach exerted on his contemporaries and on later composers.

A collective description and analysis of the first three Prussian sonatas of Bach

No description available.

No description available.

No description available.

Den Schwerpunkt der zweisprachig (deutsch-litauisch) geschriebenen Abhandlung bilden Aussagen zur Freundschaft und zum Umgang der Brüder Grotthuß mit C. Ph. E. Bach. Melnikas wertet dabei die mehrfach den Namen Grotthuß aufweisenden Bachschen Pränumerantenlisten ebenso aus, wie er auf D. E. von Grotthuß\' Kollekteurstätigkeit in diesem Zusammenhang eingeht.

Syftet med denna uppsats är främst att dokumentera min instudering av Carl Philipp Emanuel Bachs Sonat i e-moll för traversflöjt och basso continuo (H.551), som jag har spelat på blockflöjt. Bach skrev sonaten under upplysningstiden och den är ett fint exempel på den nya stil som bröt fram mellan barocken och klassismen, Empfindsamer Stil, med snabba karaktärsväxlingar och känslobyten. Jag har reflekte- rat över många aspekter av musikskapandet, främst tempo, artikulation och dynamik. Dessutom har jag diskuterat de utmaningar man ställs inför när man spelar travers- flöjtmusik på blockflöjt och varför man kan och vill spela musik skriven för ett annat instrument. Jag har kommit fram till att det finns två huvudsakliga skäl: historiska och konstnärliga.

No description available.

No description available.

Den Schwerpunkt der zweisprachig (deutsch-litauisch) geschriebenen Abhandlung bilden Aussagen zur Freundschaft und zum Umgang der Brüder Grotthuß mit C. Ph. E. Bach. Melnikas wertet dabei die mehrfach den Namen Grotthuß aufweisenden Bachschen Pränumerantenlisten ebenso aus, wie er auf D. E. von Grotthuß\'' Kollekteurstätigkeit in diesem Zusammenhang eingeht.