I denna litteratursammanställning presenteras de inre resurser sjuksköterskor utvecklar genom att delta i omvårdnadshandledning. Ett omvårdnadshandledningstillfälle innebär att sjuksköterskor träffas i grupper med en handledare för att reflektera och samtala enligt en viss struktur om omvårdnad. Omvårdnadshandledningens syften beskrivs av flera författare och det gemensamma draget är tron på att den kan stärka kvaliteten i omvårdnaden. Metoden är en litteratursammanställning i vilken Polit och Becks (2006) beskrivning av litteratursammanställningens tillvägagångssätt använts. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL, PubMed samt SweMed+. De kvalitetsgranskade studierna utgörs av fem studier med kvantitativ forskningsansats, tre med kvalitativ forskningsansats samt två litteratursammanställningar. Studierna är för få för att dra några generella slutsatser men ger en antydan om att sjuksköterskors inre resurser utvecklas av att delta i omvårdnadshandledning. Nio inre resurser definierade enligt Carnevali (1996) användes för att analysera studiernas resultat. Genom att tillämpa Carnevalis modell för omvårdnadsdiagnostik i ett annat sammanhang kan de inre resurserna användas som ett instrument för att tolka omvårdnadshandledningens betydelse för sjuksköterskor. Studiernas resultat tycks tyda på att sjuksköterskor utvecklar inre resurser definierade av Carnevali (1996) genom att delta i omvårdnadshandledning. Graden av utveckling av de olika resurserna varierar. Kunskap, sinnesstämning och styrka förekom flest gånger i artiklarnas resultat, medan motivation, uthållighet och mod var mest sällsynta. Resultaten i studierna kunde återkopplas till litteraturen om omvårdnadshandledning, med undantag för resurserna kopplade till uthållighet, motivation och styrka. Det förefaller vara möjligt att använda Carnevalis (1996) resonemang om inre resurser som analysinstrument, vilket kan ge nya idéer kring förståelsen för betydelsen av omvårdnadshandledning. / This literature review presents the inner resources nurses develop through participation in clinical supervision for nurses. A session of clinical supervision means that nurses meet in groups with a supervisor to reflect and talk about nursing, following a specific structure. The purposes of clinical supervision are described by several authors and the common feature is the belief that it can strengthen the quality of nursing care. The method is a literature review in which Polit and Beck’s (2006) description of the literature review approach was used. Literature search was conducted in the databases CINAHL, PubMed and SweMed+. The quality controlled studies consist of five studies with quantitative research approach, three with qualitative research approach and two literature reviews. The studies are too few to draw any general conclusions, but shows an indication that the nurses' inner resources were developed by participating in nursing supervision. Nine inner resources as defined by Carnevali (1996) were used to analyze the study results. By applying Carnevalis model for nursing diagnosis in a different context, the inner resources were used as an instrument to interpret the significance of clinical supervision for nurses. The results of the quality controlled studies’ seem to indicate that nurses develop inner resources defined by Carnevali (1996), by participating in clinical supervision. The degree of development of the various resources varies. Knowledge, frame of mind and strength were the most frequently mentioned resources in the articles’ results, whereas motivation, perseverance and courage were the most rarely mentioned. The results of the studies were re-connected to the literature on clinical supervision, with the exception of the resources linked to perseverance, motivation and strength. The use of inner resources of Carnevali (1996) as an analytical tool, can perhaps provide new ideas for understanding the significance of clinical supervision.

Syftet med litteraturstudien var att belysa hur en individ med långvarig smärta upplever sitt dagliga liv. Endast kvalitativa artiklar användes för att fånga deltagarnas inifrånperspektiv av upplevelser och beskrivningar av att leva med långvarig smärta. Tolv vetenskapliga artiklar granskades enligt Forsberg och Wengströms (2003) checklista för kvalitativa artiklar. Carnevalis omvårdnadsmodell användes som teoretisk referensram och studiens resultat presenterades i enlighet med Carnevalis fem krav i dagligt liv - aktiviteter och upplevelser, händelser och upplevelser, förväntningar och förpliktelser, omgivningen samt värderingar, övertyglelser, seder och bruk. Deltagarnas upplevelser sattes in under respektive passande krav i dagligt liv. En viktig roll för sjuksköterskan i omvårdnaden av en individ är att hon/han samlar in och dokumenterar data om en individs inre och yttre resurser. Tillsammans med individen skall hon/han balansera de krav och resurser som finns i det dagliga livet. Sjuksköterskan har även till uppgift att motivera, stötta och få individen att själv ta ansvar för en del av sin behandling, då omvårdnadsåtgärder och behandling av en långvarig smärta i sig inte kan bota patienten, endast lindra. / The aim of this literature review was to highlight how an individual with chronic pain experience its daily life. To catch the lived experiences from the individuals who suffered from chronic pain, only qualitative articles were used. Twelve articles met the scientific standards of quality according to Forsberg and Wengström (2003). The theoretical frame of reference was Carnevali’s (1999) model of nursing care and the results of the study were represented in accordance with Carnevali’s five demands in daily life – activities and experiences, occurrence and experience, expectations and obligations, surroundings and convictions, manners and customs. The experiences of the individuals were put under matching demands in daily life. An important role of the nurse is to gather and document information about a person’s inside and outside resources. Together with the individual she/he shall balance the demands and resources that exist in the daily life. The nurses’ duty is also to motivate, to support and to make the individual take responsibility of its own treatment. To care and to treat an individual with chronic pain doesn’t cure the individual, only mitigate.

Bakgrund: trycksår är ett stort problem bland ryggmärgsskadade (SCI, spinal cord injury) personer och orsakar stort lidande. Studier har visat att SCI personer med trycksår upplever minskad livskvalitet samt att tillståndet hindrar dem att återfå självständighet och normalitet efter SCI. De upplevde även att trycksår begränsade dem i sociala sammanhang men också att socialt stöd bidrog till minskat känslomässigt lidande. Syfte: beskriva hur trycksår påverkar SCI personer i sociala sammanhang. Metod: studien var en litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PSYCinfo. Artiklarna granskades utifrån bedömningsmall för kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: fyra teman ligger till grund för resultatet; begränsningar i socialt deltagande, påverkan på arbetssituationen, att fungera som familj, intima relationer. Fynden från artiklarna visade att trycksår överlag påverkar SCI personer i sociala sammanhang på olika sätt, vare sig det gäller i interaktion med vänner, familj eller i relationer. Det går i den här studien att se att personers sociala nätverk blir lidande tillexempel på grund av trycksårsprevention, sjukhusbehandling och den psykiska inverkan som trycksår har på dessa personer. Slutsats: det finns en tydlig vilja hos SCI personer att bevara det sociala livet. De försöker leva ett liv som inte påverkas av de begränsningar som trycksår medför. Sjuksköterskans roll är att aktivt delta i vården med att finna yttre resurser samt att lyfta fram inre resurser hos personen. Detta leder till ökad självständighet och kunskap som i sin tur ökar välbefinnandet. / Background: pressure ulcers are a major problem among spinal cord injured (SCI, spinal cord injury) individuals and causes great suffering. Studies have shown that SCI persons with pressure ulcers experience a reduced quality of life and the condition prevents them to regain independence and normality after SCI. They also felt that pressure ulcers confined them in a social context, but also that social support contributed to decreased emotional distress. Objective: The objective is to describe how pressure ulcers effects SCI individuals in social contexts. Method: the study was a literature review. The literature searches were made in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. Articles were reviewed by the assessment model for qualitative and quantitative studies. Results: the result is based on four themes; restrictions in social participation, impact on the work situation, to act as family, intimate relationships. The overall findings from the study shows that pressure ulcers generally effects SCI individuals in social contexts in different ways, whether it’s in interaction with friends, family or in relationships. It is possible in this study to ensure that people's social networks are suffering, for example, because of pressure ulcer prevention, hospital treatment and the psychological impact that pressure ulcers have on these people. Conclusion: there is a clear desire to preserve social life. SCI people are trying to live a life that is not affected by the restrictions sores causes. The nurse's role is to actively participate in the care of finding external resources and to highlight inner resources of the person. This leads to increased independence and knowledge, which in turn improves well-being.

This study describes how the women lived with breast cancer. The purpose with this study was to describe the womens' view on the disease and the understanding they hade on the social support they were depended on. The method was a study of literature with article reviews according to Polit et al., 2001. As theoretical frame of reference we choose Carnevalis model, Everyday life -Functional state of health. The result showed that the following four groups were formed: Support, positive and negative support off nursing staff and significant others. Information, the need for information. Understanding, positive and negative understandings. Change, how the life change after the diagnosis. This study can be used when treating patients with breast cancer in their everyday life. / Den här studien beskriver hur det är för kvinnor att leva med bröstcancer. Syftet med studien var att beskriva kvinnors syn på sjukdomen bröstcancer och deras uppfattning om det sociala stödet de är beroende av. Metoden var en litteraturstudie med artikelgranskning av tio vetenskapliga artiklar enligt Polit et al. 2001. Som teoretisk referensram valdes Carnevalis modell, Dagligt liv - Funktionellt hälsotillstånd. Resultatet visade på följande fyra kategorier: stöd, positivt och negativt stöd från sjukvårdspersonal och närstående. Information, behov av information. Uppfattning, positiva och negativa uppfattningar. Förändring, hur livet förändras efter diagnos. Denna studie kan användas vid omvårdnad av bröstcancerdrabbade kvinnor i deras dagliga liv.

Vissa sjukdomar för konsekvenser med sig utöver den somatiska bördan. Hepatit C är en av dessa. Detta virus påverkar den drabbades liv på ett sätt som står över den patologiska beskrivningen. Varje år anmäls 2000 fall av hepatit C i Sverige. Syftet med denna litteraturstudie var att få kunskap om omfattningen av psykosociala problem hos hepatit C-smittade. Litteraturstudien grundar sig på sju vetenskapliga artiklar. Forskningsprocessen inspirerades av Goodmans sju olika steg. Som teoretisk referensram har använts Carnevalis modell för ett funktionellt hälsotillstånd i dagligt liv. Resultatet presenteras genom fyra olika teman som identifierades under artikelgranskningen: (1) Stigmatisering av individer med hepatit C, (2) rädsla förknippad med hepatit C, (3) Depressiva symtom förknippade med hepatit C och (4) Bristande socialt stöd vid hepatit. Resultatet pekar på att hepatit C-smittade i stor omfattning upplever psykosociala problem. Detta medför att den smittades livssituation påverkas negativt och därmed minskar dennes möjlighet till att uppleva hälsa. / Certain diseases carry consequences beyond the somatic burden. Hepatitis C is one of them. This virus influences the infected beyond its pathological description. Every year 2000 cases of Hepatitis C are reported in Sweden. The aim of this study was to illuminate the extent and character of psychosocial problems in patients with the diagnosis hepatitis C. The study is based on seven scientific articles. The seven steps for a literature study presented by Goodman inspired the research process. As a theoretical frame of reference Carnevali´s model for a functional and healthy daily life has been used. The analysis resulted in four themes: (1) Stigmatization, (2) fear associated with hepatitis C, (3) depressive symptoms connected with the diagnosis and (4) lack of social support The results indicate that patients with the diagnosis hepatitis C experience psychosocial problems to a larger extent. This also means that these patients are negatively influenced leading to a decreased opportunity to experience health.