Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur sjuksköterskan kan upptäcka och identifiera deprimerade patienter så att optimalt stöd och behandling kan ges. Metoden som valdes är en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar blivit granskade utifrån Polit & Beck kriterier för vetenskap. Resultatet visade att sjuksköterskan med kategorier/teman såsom prediktorer för depression, tvärprofessionellt samarbete, användande av screeninginstument och kompetenshöjande insatser kan ge stöd och behandling för att förbättra deprimerade patienters psykiska hälsotillstånd. / The aim of this literature review was to examine nurse role in detection and identification of depressed patients so that support and treatment can be given. The method that had been chosen is a literature study, ten scientific articles has been reviewed by using Polit & Beck criteria for science. The results showed that the nurse with the categories/themes, such as predictors of depression, cross-professional collaboration, the use of screeninginstument and competence-raising activities can provide support and treatment to improve the depressed patient's mental health.

Patienter med förmaksflimmer finns inom alla områden i hälso- och sjukvården och allmänsjuksköterskan kommer troligen att träffa på dessa i sitt yrke. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med förmaksflimmer samt vilket kunskapsbehov de har angående sin sjukdom. Metoden är en litteraturstudie enligt Goodmans (1993) sju steg. Resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar. Carnevalis omvårdnadsmodell rörande dagligt liv – funktionellt hälsotillstånd används som teoretisk referensram. Resultatet visade att optimism, hög fysisk aktivitet samt lättare och mindre frekvent förekommande symtom gav bättre livskvalitet. Ångest, depression och somatisering gav sämre livskvalitet. Bristande kunskap sågs gällande sjukdom, symtom, behandling och risker. Information sågs öka kunskapen hos dessa patienter. Resultatet indikerar vikten av förståelse för dessa patienters livssituation samt betydelsen av allmänsjuksköterskans undervisande roll. / Patients with atrial fibrillation exist within all areas of the health care system and general practice nurses are likely there for likely meet these patients in their daily work. The purpose of this literature review was to study which factors affect the quality of life in patients with atrial fibrillation and what need of knowledge these patients have. The method is a literature review in accordance with Goodman´s (1993) seven steps. The result is based on eleven scientific articles. Carnevali’s model of diagnostic nursing for daily living-functional health status is used as theoretical frame of reference. Results showed that optimism, high levels of physical activity and gentler and less frequent symptoms gave a higher quality of life. Anxiety, depression and somatization resulted in a lower quality of life. Results also indicated a lack of knowledge concerning disease, symptoms, treatment and risks. Information increased these patients´ knowledge. The result indicates the meaning of understanding these patients´ daily life circumstances alongside the importance of general practice nurses´ educational role.

Fetma är ett aktuellt folkhälsoproblem som ökar kraftigt. Omkring 500 000 människor i Sverige är drabbade av fetma och 2,5 miljoner anses vara överviktiga. Fetma leder till ökad risk för ett flertal hälsoproblem t.ex. diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom och cancer, som i sin tur leder till förtida död. Fetma kan också leda till psykisk lidande. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva hur fetma påverkar människors livskvalitet. Dessutom vill vi beskriva hur människor med fetma upplever bemötande inom vården. Materialet till litteraturstudien återfanns i tre olika databaser över medicinsk forskning samt manuell sökning. Resultatet är baserad på tio vetenskapliga artiklar som är kritiskt granskade enligt Polit et al (2001). Resultatet visar sambandet mellan obesitas och lägre livskvalitet, samt obesitas och dåligt bemötande inom sjukvården.

År 2006 levde globalt 18 miljoner människor med Alzheimers sjukdom och på grund av den ökade medellivslängden kommer den siffran om 15 år nästintill ha fördubblats. Trots att sjukdomen har varit känd i över 100 år, är Alzheimer än idag något av ett mysterium för forskare och vetenskapsmän och sjukdomen går fortfarande inte att bota. Såväl i Sverige som i övriga världen är det de anhöriga som utgör navet i omsorgen av dessa patienter och omvårdnaden sker ofta inom hemmets fyra väggar. Syftet med den här studien var att undersöka hur anhörigas dagliga liv påverkas av att vårda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. En litteraturstudie baserad på kvalitativa samt kvantitativa artiklar genomfördes. Databaser som användes för artikelsökning var PubMed, Cinahl samt Social Services Abstract. Resultatet diskuterades utifrån Carnevalis modell för dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd. Analysen av resultatet visade att det dagliga livet starkt påverkades av att vårda en anhörig med Alzheimers sjukdom i hemmet. Fem teman kunde identifieras; psykiskt och fysiskt välbefinnande; ständigt omvårdnadsansvar; relationsberövande; livsstilsförändringar och ekonomi. De inre och yttre resurserna som fanns tillgängliga var ofta små och anhörigvårdarna upplevde hur de tappade kontrollen över sina liv. Litteraturstudien resulterade i en guide som syftar till att ge anhörigvårdaren användbara råd som kan underlätta det dagliga livet. / In year 2006, 18 million people worldwide lived with Alzheimer's disease and because of increased life expectancy that number will almost double in 15 years. Although the disease has been known for more than 100 years, Alzheimer's is still something of a mystery to researchers and scientists and there is still no cure. Both in Sweden and elsewhere in the world, it is the relatives who are the foundation in the care of these patients which is often performed within the four walls of their home. The purpose of this review was to explore how the everyday lives of families are affected by caring for a person with Alzheimer's disease at home. A literature review based on qualitative and quantitative articles was carried out. The databases which were used when searching for articles were PubMed, Cinahl and Social Services Abstracts. The results were discussed based on Carnevalis model for everyday life and functional health status. The analysis of the results showed that the everyday life was strongly influenced by caring for a person with Alzheimer's disease at home. Five themes were identified; psychological and physical well-being; constant care responsibilities; relational deprivation; changes in lifestyle and economy. The internal and external resources available were often small and family carers experienced how they lost control of their lives. The literature review resulted in a guide which aims to give carers useful advice which can facilitate their everyday life.

Epilepsi är en sjukdom som medför en rad olika konsekvenser i det dagliga livet.Det är viktigt att allmänsjuksköterskan inte enbart har kunskap om sjukdomen i sig, utan även känner till de konsekvenser som sjukdomen kan innebära för den enskilda individen. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka vilka svårigheter personer med epilepsi kan uppleva i sitt dagliga liv samt belysa hur allmänsjuksköterskan på ett bra och professionellt sätt skall kunna bemöta personer med epilepsi och ta fram de individuella resurser individen besitter. Metoden som använts är evidensbaserad metod. Litteraturstudien bygger på fjorton vetenskapliga artiklar som granskats enligt Carlsson & Eimans (2003) bedömningsmall. Som teoretisk referensram har Carnevali (1999) använts. Resultatet redogör för en mängd psykosociala problem som epilepsi leder till. Bl a framkommer det att personer med epilepsi har svårare för att få arbete och är arbetslösa i högre grad än personer utan epilepsi, att sjukdomen hindrar dem i många av deras dagliga sociala och fysiska aktiviteter, att depression och oro är vanligare hos personer med epilepsi samt att endast en liten del anser att de har tillräckligt med kunskap om sin sjukdom. Slutsatsen som kan dras utifrån resultatet är att de områden i det dagliga livet som berörs av sjukdomen är av sådan vikt att de i hög grad påverkar individens livskvalitet. / Epilepsy is a disease that carries with it a number of different consequences in daily life. It is important that the nurse doesn’t only have knowledge of the disease itself, but is also aware of the consequences the individual can experience. The aim of this literature review is to examine the difficulties people with epilepsy experience in daily life and illustrate how the nurse in a skilled and professional way, can treat people with epilepsy and extract the resources the individual possess. The method that has been used is an evidence based method. This literature review is based on fourteen scientific articles that have been quality rated using Carlsson & Eimans (2003) ratingscale. As a theoretic frame of reference Carnevali (1999) has been used. The result describes a number of psychosocial problems that epilepsy leads to. Among other things the result shows that people with epilepsy have more difficulty getting employment and are unemployed in a higher degree than people without epilepsy. It shows too that the disease restrains them in many of their daily social and physical activities and that depression and anxiety is more common in people with epilepsy. Also that only a few of those with epilepsy consider that they have enough knowledge about their disease. Conclusions that can be made based upon the result are that spheres in daily life that are affected by the disease, are of such importance that they in a high degree af-fect the individuals’ quality of life.

Bakgrund Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) hos vuxna är en neuropsykiatrisk diagnos som ofta bemöts med misstro trots att tre till fyra procent av den vuxna befolkningen i Sverige beräknas leva med diagnosen. ADHD påverkar många aspekter av det dagliga livet och kan problematisera sociala relationer, utbildning, arbetsliv, ekonomi och hälsa. Förståelse för individens funktionella förmåga är ett nödvändigt verktyg för sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet. Med medvetenhet om hur ADHD påverkar patientens funktionella förmåga ökar förutsättningarna för att kunna bedriva vård i enighet med den svenska Hälso- och sjukvårdslagen. Syfte Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka funktionell förmåga i det dagliga livet för vuxna med ADHD-diagnos. Metod Litteraturstudie valdes som metod. Databassökning genomfördes i Cinahl, PsycInfo och PubMed. Efter kvalitetsgranskning och sammanställning i en matris sammanställdes resultatet utifrån 15 inkluderade artiklar. Resultat Ett flertal faktorer framkom som påverkade funktionell förmåga i det dagliga livet för individer med ADHD-diagnos. De identifierade teman som påverkade individens möjligheter att fungera i olika miljöer och situationer var symtombild, samsjuklighet, stödjande relationer samt copingstrategier. Slutsats Symtombild och typ av undergrupp har stor inverkan på hur en ADHD-diagnostiserad individ anpassar sig till situationer och hanterade information i det dagliga livet. Kvinnor med konstaterad ADHD upplever i större utsträckning än män bristande funktionell förmåga i det dagliga livet. Då diagnostisering beskrivs vara ett startskott för utveckling av positiva copingstrategier framkom värdet av tidig diagnostisering av ADHD.

Alwén, L & Holst, S. (2006) Sova med fiende, en litteraturstudie om hjärtviktspatienter och deras närståendes upplevelser av sömnstörningar, trötthet samt dess påverkan i dagliga livet. Hur kan sjuksköterskor stödja patienter och närstående i denna problematik? Examensarbete i omvårdnad, 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006. Att leva med hjärtsvikt innebär en ständig oro för både patienten och de närstående. Information och undervisning om den förändrade livssituationen kan ge möjlighet till upplevd hälsa trots de komplikationer hjärtsvikten medför. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av sömnstörningar och deras trötthet i relation till hjärtsvikt och hur detta påverkade sömnen och tröttheten hos deras närstående. Författarna ville undersöka närståendes funktion i form av stöd till patienterna och sjuksköterskans stödjande roll till patienter och närstående. Arbetet baseras på tio vetenskapliga engelska artiklar. Artiklarna analyserades utifrån Carnevalis omvårdnadsdiagnostiska modell för dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd. Resultatet påvisade betydelsen av information och utbildning till patienten och närståendeNyckelord: Carnevali, Hjärtsvikt, Närstående, Patienter, Sjuksköterskans roll, Stöd, Sömn och Trötthet / Alwén, L & Holst, S. (2006) Sleeping with the enemy. A literature review of patients with heart failure and their experiences of sleep disorders and fatigue, as well as the effects these issues have on everyday life for both patients and their spouses. How can nurses provide support for these patients and their loved ones? Degree project, 10 Credit points. Nursing program. Malmo University: Health and Society, Department of Nursing, 2006.Living with heart failure is a constant worry for patients as well as their spouses. Information and education regarding the changes in life situations can possibly provide a patient with a feeling of good health in spite of the complications that the heart failure can cause. The purpose of this literature review was to describe patient’s experiences of sleep disorders and their fatigue in relation to heart failure and how this in turn affected sleep patterns and fatigue of loved ones and family members of the patients. We also wished to observe how and if spouses function as support for these patients but also how and if nurses have a supporting role for the patients and their spouses. This review is based on ten scientific articles. These articles are analyzed based on Carnevali´s care diagnostic model for Daily Life and functional health conditions. The results emphasize the importance of information and education for patients as well as for their spouses.Keywords: Carnevali, Fatigue, Heart Failure, Congestive, Loved ones, Nurse’s Role, Patients, Sleep, Spouses and Support

Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av att leva med KOL samt identifiera eventuella faktorer som underlättar det dagliga livet. För att göra detta genomfördes en litteraturstudie där artiklar analyserades efter Carnevalis (1999) Dagligt Liv ↔ Funktionellt Hälsotillstånd-modell. Patienter upplever svårigheter, krav, i det dagliga livet relaterat till hygien, måltids-situationer och sociala situationer. Patienterna får anpassa sin aktivitetsnivå till sitt aktuella hälsotillstånd. Underlättande faktorer, inre resurser sprungna ur patienter-na själv och yttre resurser, hjälper till att balansera upp kraven i det dagliga livet. Genom att ytterligare stärka patientens inre och yttre resurser anses livskvaliteten hos KOL-patienten förbättras genom att högre nivåer av balans uppnås. / The aim of this study was to explore patients’ experiences of living with COPD and to identify factors to facilitate daily life. To do this a literature review was performed where articles were analysed through Carnevali’s (1999) Daily Life ↔ Functional Health status-model. Patients’ experience difficulties, demands, in daily life related to hygiene, meal-related situations and social situa-tions. Patients need to adapt their level of activity to their current health status. Facilitating factors, inner resources from the patient him/herself and outer resources helps to balance the demands in daily life. Strengthening the patients’ inner and outer resources is believed to increase the COPD patients’ quality of life through higher levels of balance.

Stroke är en av vår tids stora folksjukdomar och medför i regel en plötslig och omskakande förändring både för patienten själv samt för närstående. Rehabiliteringen efter en stroke innebär återuppbyggnad och anpassning av fysiska, sociala samt emotionella aspekter av individens liv. Sjuksköterskans förmåga att motivera patienten är grundläggande för optimering av stroke-patientens rehabiliteringsmöjligheter. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga strokepatientens motivationsfaktorer till rehabilitering samt undersöka hur sjuksköterskan använder sig av motivation i omvårdnads- och rehabiliterings-arbetet. För att undersöka ämnet utfördes en litteraturstudie baserad på kvalitativa forskningsrapporter. Ur artiklarna identifierades information och stöd, hemkomst och självständighet samt optimism och målsättning som viktiga motivations-faktorer bland strokepatienter. Resultatet påvisade en konflikt gällande stroke-patientens och sjuksköterskans uppfattning av rehabilitering. Sjuksköterskans motivations- och rehabiliteringsarbete belyses ur artiklarna och en svårighet att urskilja sjuksköterskans insatser gällande motivation och rehabilitering från resten av vårdpersonalens åtgärder identifierades. Slutsatsen drogs att omvårdnads- och rehabiliteringsarbetet måste baseras på ett öppet samarbete mellan sjuksköterskan och patienten samt grunda sig i patientens individuella behov vilket kan uppnås genom en tydligare kommunikation och en aktiv involvering av patienten. / Stroke is one of the most common diseases of our time and usually results in a sudden and shocking change both for the patient and those close to him. Rehabilitation from stroke involves reconstructing and adaptation to physical, social and emotional aspects of the individuals’ life. The nurses’ ability to motivate the patient is fundamental for optimising the stroke patients’ possibility to rehabilitate. The aim of this study was to identify the stroke patients’ factors of motivation for rehabilitation and to study how the nurse uses motivation in nursing and rehabilitation. To investigate the subject a literature review was conducted based on qualitative research. Information and support, homecoming and independency along with optimism and goal setting were identified as important factors of motivation among the stroke patients. The result showed a conflict concerning the stroke patients’ and the nurses’ understanding of rehabilitation. The nurses’ work related to motivation and rehabilitation is illustrated from the articles and a difficulty to distinguish the nurses’ efforts from the rest of the staffs’ concerning motivation and rehabilitation was identified. The conclusion was that nursing and rehabilitation must be based on a mutual under-standing between the nurse and the patient. It should be grounded in the patients’ individual needs, which may be achieved by a clearer communication and an active involvement of the patient.

I Sverige lider uppskattningsvis cirka 200 000 individer av hjärtsvikt. Det är av betydelse att förstå hjärtsvikt ur ett helhetsperspektiv eftersom sjukdomen påverkar individen på många olika sätt. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur patienter med hjärtsvikt upplever sitt dagliga liv. Fokus lades också på hur sjuksköterskan utförde omvårdnadsåtgärder utifrån dessa upplevelser. Forskningsprocessen inspirerades av Goodmans sju olika steg. Litteraturstudien grundar sig på 14 stycken vetenskapliga artiklar och som teoretisk referensram har Carnevalis Dagligt liv  Funktionellt Hälsotillstånd -modell använts. Resultatet visade att patienter med hjärtsvikt upplever fysiska begränsningar på grund av fatigue, energibrist, dyspné och sömnbesvär. Sjukdomen påverkade också nutritionen och det psykosociala hos dessa patienter. Det påvisades i resultatet att en brist på kunskap hos en del patienter med hjärtsvikt förekom. En viktig uppgift för sjuksköterskan var att bedöma och observera fysiska och psykosociala faktorer hos patienten. Även att lindra symtom och att informera patienter om hjärtsvikt ingick i sjuksköterskans omvårdnad. / It is estimated that around 200 000 people in Sweden suffer from heart failure. It is of the utmost importance to gain an understanding of heart failure from an overall perspective as the illness affects each individual in many different ways. The purpose of the study was to examine how living with heart failure affects the daily life of the patients. The focus was also laid on how nurses performed their care based on these experiences. The research process was inspired by Goodman’s seven steps. The literature study is based on 14 scientific articles. We have used, as a theoretical frame of reference Carnevalis Daily life Functional health condition – model. The result shows that patients with heart failure experience physical limitations due to fatigue, lack of energy, dyspné and sleep deficiency. The illness also affects nutrition and the psychosocial state of the patients. The result of the study also shows a lack of knowledge amongst some patients with heart failure exists. An important task for nurses was to assess and observe physical and psychosocial factors amongst patients. Relieving symptoms and informing patients about heart failure was also included in nurses´ care.