Celiaki är en kronisk autoimmun överkänslighetssjukdom mot proteinet gluten. Gluten förekommer i vete, korn, råg och havre. Sädesslagen innehåller olika prolaminer, vilka gemensamt benämns för gliadin. Autoantigenet utgörs av enzymet vävnadstransglutaminas (tTG). Genom deamidering medför enzymet att gliadinets immunogenitet ökar. Det är av största vikt att tidigt ställa korrekt diagnos och inleda glutenfri diet, eftersom celiakin i sig inte bara kan orsaka lidande utan även frambringa en rad följdsjukdomar. Symptomen vid celiaki kan vara väldigt varierande. Därför är behovet av säkra analysmetoder mycket stort. Idag sker diagnostiken vanligen med den serologiska markören immunoglobulin A (IgA) tTG. Analysprincipen bygger på en antigen-antikroppsreaktion mellan bundet antigen och eventuella antikroppar hos patienten, riktade mot antigenet. En sekundär antikropp konjugerad med enzym tillsätts och binder in till komplexet. Vid efterföljande enzymreaktion uppstår en mätbar produkt, vilken är direkt proportionell mot halten av de sökta antikropparna. Syftet med denna studie var att undersöka korrelationen mellan analysinstrumenten, Immulite® 2500 och Phadia® 250, med avseende på markören IgA tTG. Dessutom undersöka sambandet mellan markörerna IgA gliadin (Agl) samt deamiderat gliadin IgA (Agp) respektive deamiderat gliadin immunoglobulin G (Ggp). Korrelationen mellan analysinstrumenten beräknades till 0,85. Korrelationen var något lägre än förväntat, men trots det resulterade 80 % av analysresultaten i samma kliniska bedömning. Korrelationen mellan gliadinmarkörerna var följande: 0,79 mellan Agl och Agp, 0,57 mellan Agl och Ggp samt 0,67 mellan Agp och Ggp. Resultaten visade att 64 % av analysresultaten gav samma kliniska bedömning. Fortsatta studier med referensmaterial krävs för att bedöma markörernas sensitivitet och specificitet.

Bakgrund: Oupptäckt eller obehandlad celiaki kan leda till flertalet komplikationer. Det är svårt att följa en glutenfri kost och följsamheten till den glutenfria kosten varierar mycket. Tonåringar har visat sig ha lägre följsamhet än andra grupper. Syfte: Att analysera följsamhet till glutenfri kost, symtom vid glutenintag, tillväxt, kontakt med sjukvården samt upplevelse och kunskap om glutenfri kost hos ungdomar med celiaki. Metod: Data samlades in via enkät, blodprov och mätning av längd och vikt. Datainsamlingen skedde på Astrid Lindgrens barnsjukhus under våren 2011 och våren 2012. Data analyserades med Minitab 17. Resultat: 16 ungdomar i åldern 16-18 år deltog i studien. Deltagarna hade en hög följsamhet till den glutenfria kosten, tolv var följsamma enligt självrapportering, 14/15 hade normala serologiska värden och 2/15 hade inte nått förväntad target height. Deltagarna upplevde att det främst var utanför hemmet och skolan som det var besvärligt att äta glutenfri kost och i de fall där gluten ingick i kosten var det främst då det skedde. Alla som fick i sig gluten av misstag eller medvetet fick symtom, de som åt gluten medvetet hade en lägre frekvens av symptom. Fyra deltagare angav att de vid något tillfälle träffat dietist på grund av sin celiaki. Slutsats: Ungdomarna i studien hade en hög följsamhet till den glutenfria kosten. Åtta deltagare tyckte det var jobbigt att ha celiaki. Detta i kombination med kunskapsluckor om den glutenfria kosten hos ungdomarna gör att dietister inom sjukvården har en viktig roll i att ge stöd och förmedla kunskap om den glutenfria kosten och förhoppningsvis genom detta minska bördan av en celiakidiagnos. För att öka kunskapen om sjukdomen bör sjukvården ha som mål att alla celiakipatienter bör känna till vad celiaki är och vad följden kan bli om de inte följder den glutenfria kosten.

Bakgrund Celiaki är en autoimmun sjukdom som påverkar tunntarmen. Prevalensen i Sverige uppskattas till 1 %. Mycket forskning har gjorts kring celiaki men gällande den faktiska dietistkontakten, vilka som får träffa dietist, hur ofta och i vilken form kontakten sker, har lite forskning av relevans hittats. Därför kan en kartläggning vara viktig för att få en överblick på hur det ser ut i Sverige idag. Uppsatsen skrevs på uppdrag av Svenska Celiakiförbundet. Syfte Syftet med studien var att kartlägga dietistkontakten och se hur den överensstämmer med upplevda behov hos vuxna med celiaki i Sverige. Metod En enkätstudie genomfördes där 348 personer med celiaki, varav 273 kvinnor och 75 män, besvarade webbenkäten som skickades ut via Svenska Celiakiförbundets nyhetsbrev. Data bearbetades och analyserades i statistiska program och signifikansnivån sattes till p < 0.05. Resultatet sammanställdes i form av deskriptiv statistik.  Resultat Åttiotvå procent av respondenterna hade varit i kontakt med dietist angående sin celiaki och vanligast var individuellt mottagningsbesök (88 %). Majoriteten ansåg att tiden från diagnostillfälle till första dietistkontakt var lagom. Männen var mer nöjda med antalet dietistkontakter jämfört med kvinnorna och signifikanta skillnader kunde ses mellan åldersgrupperna där den yngre gruppen önskade fler dietistkontakter. Sextiofem procent ansåg att informationen från dietist hjälpt dem till att äta glutenfritt. Angående informationsinnehållet var 51 % nöjda med helheten, medan 50 % menade att de inte fått tillräcklig information om att hantera sin celiaki i sociala sammanhang. Slutsats Majoriteten fick dietistkontakt inom en månad efter diagnos i form av individuellt mottagningsbesök, däremot var täta uppföljningsbesök ovanliga. Många var nöjda med antalet dietistkontakter, informationen som getts under dessa samt ansåg att dietistkontakten hjälpt dem att äta glutenfritt. Däremot fanns en betydande andel som uttryckte motsatsen. Männen var mer nöjda än kvinnorna gällande antalet dietistkontakter och den äldre gruppen var mest nöjd i sin helhet. / Background Celiac disease is autoimmune and affecting the small intestine. Prevalence in Sweden counts to 1 %. Research regarding celiac disease has been done but patients’ experiences of dietary provision are a quite unexplored area. A mapping is therefore important to get a general view over the situation in Sweden today. This essay was assigned by The Swedish Society for Coeliacs. Objective The aim was to make a general view over appointments with clinical dietitians and investigate how they correspond with experience of needs in adults with celiac disease in Sweden. Method A web-based questionnaire was conducted where 348 individuals, 273 women and 75 men participated. The questionnaire was distributed in the newsletter of The Swedish Society for Coeliacs. Data was analyzed in statistical programs. Results were presented in descriptive statistics, p-value <0.05. Results Eighty-two percent had been in contact with clinical dietitians concerning their celiac disease, most common type of contact was individual appointments (88 %). The majority found the duration between diagnosis and first dietitian contact satisfying. Men were more satisfied with number of appointments compared to women. The youngest age group wanted significantly more contact. Fifty-one percent were satisfied with the content of the information, 50 % claimed a lack of information on how to manage the gluten free diet in social contexts. Sixty-five percent considered the information had helped them follow the gluten free diet. Conclusion Individual dietitian contact within a month after diagnosis was common, but frequent follow-ups were unusual. Respondents were satisfied with dietetic provision regarding number of appointments, general information and considered it had helped them follow the gluten free diet. But there were a considerable amount who expressed opposite opinion. Men were more satisfied compared to women concerning number of appointments and in general persons > 60 years were most satisfied.

<p>Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhälsoperspektiv beskriva hur individer med celiaki upplever sin livssituation. Intervjuer genomfördes med 14 individer med celiaki och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier som beskrev människor med celiaki och deras syn på sin livssituation framkom: Oförstående omgivning, att övervinna hinder och begränsad tillgänglighet. Dessa utgör tillsammans två subteman: Anpassning till sjukdom och begränsande omgivning. De två subteman bildar i sin tur det övergripande huvudtemat: Tillvarons sociala betydelse i ett kontinuerligt samspel mellan individ och omgivning. Hur informanterna upplevde sin livssituation berodde i stor utsträckning på hur individen hanterade sociala situationer, tillgänglighet av glutenfria produkter på marknaden, samt de begränsningar som uppstod i situationer utanför hemmet. Hur människor i omgivningen visade på förståelse, kunskap och respekt ansågs också inverka, men också hur individen själv kunde acceptera och hantera sin sjukdom. En konklusion av studien är att det måste göras tillräckliga insatser för att alla som lider av celiaki ska få möjlighet att delta socialt utan att uppleva svårigheter. Det kan också vara en anledning till att syna det merarbete och de merkostnader som föreligger glutenfri kost. För att detta ska bli möjligt krävs utbildning och information till allmänheten, men framförallt till personal inom livsmedels- och restaurangbranschen.</p>

<p>Inom vården möter sjuksköterskan många olika människor med dolda sjukdomar. En av dem är celiaki, även kallad glutenintolerans, som är en kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom. Celiaki kan drabba både barn och vuxna. Sjukdomen är genetiskt betingad och beror på överkänslighet mot proteinet gluten som finns i sädesslag, men orsaken till sjukdomen är ännu okänd. Idag finns inget läkemedel som botar sjukdomen, utan det är maten som är medicinen. Syftet var att belysa faktorer som vuxna personer med celiaki upplever i det dagliga livet relaterat till den glutenfria maten. Metoden som användes var en litteraturstudie. Databassökningen gjordes i två databaser: CINAHL och Medline mellan åren 1998 – 2005. Studiens resultat bygger på tio vetenskapliga artiklar, som har kvalitetsgranskats. Efter bearbetning av materialet framkom tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier: Sociala faktorer – måltidssituation, resor och möte med sjukvården. Psykiska faktorer – känslor och depression. Fysiska faktorer – mag – tarmbesvär och fatigue. I resultatet framkom att celiaki hade inverkan på den sociala funktionen relaterat till den glutenfria maten. Depression är vanligt förekommande vid celiaki och studier har visat att psykolog hjälp är till stor nytta. Förekomsten av mag – tarmbesvär är vanlig trots att en glutenfri diet följs. Celiaki upplevs olika mellan män och kvinnor.</p>

Inom vården möter sjuksköterskan många olika människor med dolda sjukdomar. En av dem är celiaki, även kallad glutenintolerans, som är en kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom. Celiaki kan drabba både barn och vuxna. Sjukdomen är genetiskt betingad och beror på överkänslighet mot proteinet gluten som finns i sädesslag, men orsaken till sjukdomen är ännu okänd. Idag finns inget läkemedel som botar sjukdomen, utan det är maten som är medicinen. Syftet var att belysa faktorer som vuxna personer med celiaki upplever i det dagliga livet relaterat till den glutenfria maten. Metoden som användes var en litteraturstudie. Databassökningen gjordes i två databaser: CINAHL och Medline mellan åren 1998 – 2005. Studiens resultat bygger på tio vetenskapliga artiklar, som har kvalitetsgranskats. Efter bearbetning av materialet framkom tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier: Sociala faktorer – måltidssituation, resor och möte med sjukvården. Psykiska faktorer – känslor och depression. Fysiska faktorer – mag – tarmbesvär och fatigue. I resultatet framkom att celiaki hade inverkan på den sociala funktionen relaterat till den glutenfria maten. Depression är vanligt förekommande vid celiaki och studier har visat att psykolog hjälp är till stor nytta. Förekomsten av mag – tarmbesvär är vanlig trots att en glutenfri diet följs. Celiaki upplevs olika mellan män och kvinnor.

Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhälsoperspektiv beskriva hur individer med celiaki upplever sin livssituation. Intervjuer genomfördes med 14 individer med celiaki och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier som beskrev människor med celiaki och deras syn på sin livssituation framkom: Oförstående omgivning, att övervinna hinder och begränsad tillgänglighet. Dessa utgör tillsammans två subteman: Anpassning till sjukdom och begränsande omgivning. De två subteman bildar i sin tur det övergripande huvudtemat: Tillvarons sociala betydelse i ett kontinuerligt samspel mellan individ och omgivning. Hur informanterna upplevde sin livssituation berodde i stor utsträckning på hur individen hanterade sociala situationer, tillgänglighet av glutenfria produkter på marknaden, samt de begränsningar som uppstod i situationer utanför hemmet. Hur människor i omgivningen visade på förståelse, kunskap och respekt ansågs också inverka, men också hur individen själv kunde acceptera och hantera sin sjukdom. En konklusion av studien är att det måste göras tillräckliga insatser för att alla som lider av celiaki ska få möjlighet att delta socialt utan att uppleva svårigheter. Det kan också vara en anledning till att syna det merarbete och de merkostnader som föreligger glutenfri kost. För att detta ska bli möjligt krävs utbildning och information till allmänheten, men framförallt till personal inom livsmedels- och restaurangbranschen.

Bakgrund Antalet personer som är diagnostiserade med celiaki har inte förändrats de senaste åren men trots det har antalet personer som följer en glutenfri kost tredubblats, en förändring som talat för att glutenfri kost blivit en trend. Vuxna med celiaki undviker att äta på café eller restaurang och bidragande orsaker till det är kontaminationsrisk, dålig kommunikation med personalen och restaurangpersonalens otillräckliga kunskap om sjukdomen. Syfte Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt celiaki påverkar vardagen, med fokus på måltider utanför hemmet och den glutenfria trenden. Metod Kvantitativ metod i form av en webbaserad enkät valdes som metod. Inklusionskriterierna för att få delta i studien var att personerna måste vara diagnostiserade med celiaki och vara minst 18 år gamla. Enkätsvaren analyserades i SPSS. Chi-2 test, Mann Whitney u test och deskriptiv data användes för analys. Resultat Totalt valde 188 personer att svara på enkäten, 1,1% av respondenterna kände sig alltid trygga att äta utanför hemmet. Yngre kände sig tryggare än de äldre att äta på café/restaurang. Kontaminationsrisk var den faktorn som flest upplevde som orsak till minskad trygghet med att äta måltider utanför hemmet. Den mest framträdande positiva konsekvensen av den glutenfria trenden var ett ökat utbud av glutenfria produkter och den mest framträdande negativa konsekvensen var minskad noggrannhet kring kontaminationsrisk. Slutsats Undersökningen visade att endast ett fåtal deltagare alltid kände sig trygga att äta ute på café/restaurang samt hemma hos andra, vilket kan påverka hur ofta personer med celiaki väljer att äta utanför hemmet. Den glutenfria trenden hade enligt deltagarna medfört både positiva och negativa konsekvenser men resultatet talar för att de positiva konsekvenserna övervägde. / Background The number of people diagnosed with celiac disease has been stable during the recent years, even though the number of people preferring gluten-free food has tripled, this may suggest that gluten-free food has become a trend. The majority of adults with celiac disease avoid eating at café’s or restaurants and the main reason for this are the risk of contamination, poor communication and the lack of restaurant staff's knowledge about celiac disease. Objective The aim of the study was to investigate how celiac disease affects everyday life, focusing on meals outside the home and the gluten-free trend. Method For this study, a quantitative method in the form of web-based questionnaires was used. The inclusion criteria for participating in the study were that people must be diagnosed with celiac disease and be at least 18 years old. The responses from the questionnaire were analyzed in SPSS, Chi -2, Mann Whitney U test and descriptive data were used for analysis. Results In total, 188 chosed to answer the questionnaire. 1,1% of the respondents always felt safe eating outside the home. Younger people felt safer than the elderly did when eating at a café or restaurant. Risk of contamination was the factor that caused least security when eating outside the home. The most significant positive consequence due to the gluten-free trend was increased variety of gluten-free products and the most significant negative consequence was decreased accuracy in contamination risk. Conclusion The study showed that only a few people always felt safe eating at a café or restaurant and at home with others, which can affect how often people with celiac disease choose to eat outside the home. According to the respondents the gluten-free trend had both positive and negative consequences, but the results indicate that the positive consequences were considered.

Celiaki beskrivs som en kronisk autoimmun sjukdom som triggas av konsumtion av gluten, vilket är ett protein som finns i vete, korn och råg. Gluten leder till att tunntarmen blir inflammerad på grund av att kroppen inte klarar att bryta ner proteinet. Vilket leder till att tunntarmen inte kan ta upp näring. Att leva med en osynlig sjukdom kan leda till att sjukdomen inte tas på allvar av omgivningen, och personer som drabbades av osynlig sjukdom kan lätt skuldbelägga sig själv och ha svårt att acceptera sjukdomen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxnas upplevelse att leva med celiaki. Författarna använde sig av metoden kvalitativ litteratstudie, där 11 stycken vetenskapliga kvalitativa artiklar granskades och valdes ut att ingå och som analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fem huvudkategorier; Sjukdomen påverkar identiteten och tvingas acceptera det, Psykiska och fysiska symtom försvårar vardagen, Att inte kunna lita på andra som är okunniga, Glutenfri diet är dyr och utbudet är begränsat, Bristande stöd från sjukvård och omgivning. Resultatet visade på att celiaki upplevdes påverka flera aspekter av livet och upplevelsen varierar mellan olika personer. Okunskap och oförståelse av andra var något många upplevde som svårt att hantera. Okunskap, oförståelse, glutenfri diet, sociala situationer och symtom beskrevs vara centralt för hur personer upplevde celiaki.

Bakgrund Restaurang- och cafébesöken ökar, liksom antalet människor med födoämnesöverkänslighet. Utbudet av glutenfri mat upplevs dåligt av de med celiaki, vilket också innebär svårigheter att äta utanför hemmet. Detta kan medföra en negativ social påverkan av rädsla för att äta mat som kan vara kontaminerad med gluten. Tidigare studier har visat brist av kunskap om födoämnesallergener bland restaurangpersonal. Syfte Syftet med studien var att kartlägga restaurangers och caféers utbud av och kunskap om glutenfri mat, samt att undersöka om intresse fanns för mer information kring glutenfri mat. Metod En anonym enkätstudie genomfördes bland restauranger och caféer inom Umeå tätort, under perioden april till juni 2012. Enkäten bestod av 18 frågor, inklusive ett kunskapstest. Totalt tillfrågades 115 verksamheter varav 102 deltog. Materialet sammanställdes i SPSS 18.0 med signifikansnivån p&lt;0,05. Resultat Glutenfri mat på menyn fanns hos 81 av 102 besökta verksamheter. Av dessa bedömdes 55 ha ett bra utbud, med fyra glutenfria alternativ eller fler. Majoriteten (n=92) kunde också ordna glutenfri mat vid förfrågan. Kunskapstestets resultat gav ett medelvärde på sju rätt av tolv möjliga. God kunskap hade 29 %, medelgod kunskap 36 % och dålig kunskap hade 35 %. Av de respondenter som angett att de kände till glutenintolerans mycket väl, klarade färre än hälften kunskapstestet med goda resultat. Mer information om glutenintolerans önskades av 43 respondenter (n=98). Slutsats Trots att de flesta caféer och restauranger i Umeå erbjuder glutenfri mat, och överlag upplever att efterfrågan är relativt stor, så motsvarar detta inte kunskapsnivån bland respondenterna. Det kan ha förekommit respondenter som övervärderat sin kunskap. Detta skulle kunna innebära en risk att äta mat som sägs vara glutenfri, men som kan vara kontaminerad med gluten. Något de med celiaki bör vara medvetna om. Dessa faktorer pekar mot vikten av att genomföra utbildningsinsatser bland personal inom branschen.