No description available.

行動科技越來越廣泛地應用在我們的日常生活。不僅使用於溝通方面，對企業活動也有了很大的改變。隨著無線傳輸技術的進步，商業資訊可以立即傳遞到每一個人的手持設備，而不受時間地點的限制。許多公司試著採用這種方便的技術，作為他們新的服務策略。本篇基於Star Model架構的背景，研究公司採用行動服務為一種新的策略時，所應該具備的能力。根據個案研究的結果，我們發現了展覽組織者在採用行動服務應注重的一些關鍵因素：一個良好的IT環境、全組織學習、對市場的快速反應、靈活的結構、彈性流程、良好的訓練體系，以及一個適當的獎勵制度。 / The mobile technology is applied in more and more aspects in our daily life. It is used not only in communication, but also business activities. With the great progress of wireless transmission, commercial information can be delivered to one’s handheld devices immediately, no matter where he or she is. Many companies attempt to introduce such convenient technology as their new strategy to perform their real-time services. Individual-oriented information delivery is also a beneficial function for these companies. This research examined the star-model framework in the context of mobile service as a new strategy. With a case study, we found some critical factors that an exhibition organizer should focus on when implementing a mobile IT project: a good IT environment, company-wide learning, quick response, flexible structure, elastic processes, a good training system, and an appropriate performance-based reward system.

The purpose of this paper is to provide information on how organizations prepare for organizational change by examining how they work for the EU General Data Protection Regulation (GDPR) which comes into action in May 2018. The following questions have been used in order to approach this action: How do municipal organizations prepare effectively for the changes that the EU Data Protection Regulation (GDPR) implies? What steps are particularly problematic in the change work? How can change leaders handle these steps? During the study, a qualitative method has been used through semi-structured interviews. Respondents have key positions in the preparatory work for GDPR within three municipal organizations. One respondent for each organization. As a theoretical reason, Kotter's eight- step change model and previous research on the importance of an individual perspective in change work have been used and the empirical material has been analyzed using content analysis and opinion concentration. The results show that the preparation work for the change looks different in different organizations. You then have a problem of communicating the vision of change when instructions from the EU and the Data Inspectorate for the new regulation are not fully met. Furthermore, the study demonstrates the importance of organizational understanding and knowledge of change, by the change leader, to introduce a new way of working in a municipal organization.

In today’s turbulent business environment, an increasing number of businesses and organizations are finding themselves confronted with a crushing pressure to constantly reinvent themselves. Given such a business environment, coupled with high stakes and fierce competitiveness, it is quite unsurprising that most change efforts are reported to fail. Change communication, or rather the lack thereof, has been pointed out as one of the most important reasons. In recent years, many scholars have started to differentiate between participatory and programmatic change communication, elicited by a reconceptualization of change as continuous and emergent rather than episodic and planned. Participatory and programmatic are two diametrically different ways to approach change communication, and thus, they each require different tools, techniques and strategies. Several scholars have called attention to the shortage of tools, techniques and strategies suitable for participatory change communication in particular, however, empirical research remain scarce. At the same time, the data revolution is right upon us. Businesses that fail to harness the true potential of their data see themselves outcompeted by those who do. Even though data since long has been prophesied to transform management altogether, it is only in recent years that its application within the various subfields of management research has received serious attention by academia. However, the application of data in change management in general, and change communication in particular, has largely been left unaddressed.  In this thesis, we are exploring the role of data in the context of change communication through a case study at Skanska Rental, one of Sweden’s largest construction equipment rental companies. We delimit our study to only treat one of the most important aspects of data-driven communication; namely, data visualization. Our findings indicate that data visualization can facilitate change communication by encouraging it to be participatory. In particular, we find that data visualization has the merit of enthusing its audience, aligning the perception of the current state of affairs, reinforcing a data-driven culture, and facilitating interpersonal communication. We also call attention to three important considerations; (1) the democratization of data requires transparency trade-offs, (2) data visualization cannot replace interpersonal communication, but at most facilitate it, and (3) communication, although one of the most important, is not the sole precursor of successful change. We conclude our thesis by addressing the practical and theoretical implications of our conclusions, and lastly, by suggesting directions for future research in data-driven change communication. / I dagens turbulenta omvärld utsätts företag och organisationer för ett ständigt förändringstryck som inte visar några tecken på att avta. Givet ett sådant klimat, där mycket står på spel och där konkurrensen är förkrossande, är det inte förvånande att de flesta förändringsinitiativ misslyckas. Förändringskommunikation, eller snarare bristen därav, har ofta pekats ut som en av de viktigaste orsakerna till detta. På senare tid har många forskare börjat göra skillnad mellan två olika typer av förändringskommunikation: deltagande respektive programmatisk. Att betrakta förändringskommunikation genom denna dikotomi har föranletts av en ny syn på förändring i stort; snarare än att se förändring som episodisk och planerad har många forskare istället konceptualiserat förändring som kontinuerlig och framväxande. Olika tekniker, verktyg och strategier lämpar sig olika väl för de två olika typerna av förändringskommunikation. Många forskare har varnat för en bristande förståelse för i synnerhet de tekniker, verktyg och strategier som lämpar sig för den deltagande typen av förändringskommunikation. Under de senare åren har det förändringstryck många företag och organisationer står inför snarast ökat i styrka på grund av den datarevolution vi befinner oss mitt upp i. Trots att det sedan länge har förutspåtts att data har potentialen att vända spelplanen för företagsledning upp och ner, så är det bara på senare år som ämnet har åtnjutit företagsledningsforskningens fulla uppmärksamhet. Däremot finns det fortfarande ett underskott på akademisk forskning som adresserar hur data kan användas inom förändringsledning i allmänhet och förändringskommunikation i synnerhet. I denna masteruppsats utforskar vi den roll som data kan spela inom förändringskommunikation. Vårt empiriska material inhämtar vi genom en case-studie hos Skanska Rental, ett av Sveriges största uthyrningsföretag inom byggbranschen. Vi avgränsar vår studie genom att endast behandla en utav de viktigaste aspekterna av data-driven kommunikation, nämligen datavisualisering. Våra resultat indikerar att datavisualisering kan underlätta förändringskommunikation genom att göra den deltagande. I synnerhet finner vi att datavisualisering har potential att entusiasmera dess publik, linjera bilden av nuläget, förstärka en data-driven organisationskultur och fungera som en utgångspunkt för mellanmänsklig kommunikation. Vi identifierar också tre viktiga reservationer mot denna slutsats; (1) demokratisering av data fordrar ställningstagande gällande transparens, (2) datavisualisering kan inte ersätta mellanmänsklig kommunikation, och (3) kommunikation, om än viktig, är inte den enda förutsättningen för framgångsrik förändring. Vi avslutar vår uppsats med att adressera de praktiska och teoretiska implikationer som vår slutsats resulterar i, samt föreslår inriktningen för framtida forskning inom data-driven förändringskommunikation.

No description available.